PR framför juridik? – ”Verifieras argumentation håller inte”

I veckan beslutade IMY att utfärda en reprimand och ett föreläggande mot Verifiera med anledning av företagets tillgängliggörande av integritetskänslig information. Beslutet är det första av sitt slag inom ett mycket omdebatterat område. Daniel Westman, expert på it- och medierätt, menar att IMY:s beslut är välmotiverat och att Verifieras argumentation inte håller. ”Verifiera har under hela processen haft ett högt tonläge och har fokuserat på kommunikation och PR istället för att lägga kraft på att hitta tung juridisk kritik.”

Som NJ tidigare skrivit om inledde IMY i våras en tillsyn av Verifiera efter att företaget anmälts av flera personer. Genom personsökningar i Verifieras databas är det möjligt att ta del av bland annat domar gällande tvångsvård på grund av psykisk ohälsa eller missbruk.

Det är enligt GDPR förbjudet att föra register över personuppgifter. Undantag ges emellertid för journalistisk verksamhet, då detta ansetts nödvändigt för att förena rätten till integritet med yttrande- och informationsfriheten. Databaser med utgivningsbevis kan därför vara undantagna reglerna i GDPR.

Det finns dock undantag även i Yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Enligt 1 kap 20 § YGL hindrar inte bestämmelserna i YGL att det meddelas föreskrifter om förbud mot offentliggörande av personuppgifter om bland annat hälsa. Detta gäller endast om personuppgifterna ingår i en uppgiftssamling som har ordnats så att det är möjligt att söka efter eller sammanställa dessa, och det med hänsyn till verksamheten och de former under vilka uppgiftssamlingen hålls tillgänglig finns särskilda risker för otillbörliga intrång i enskildas personliga integritet.

IMY:s beslut innehåller två huvudfrågor. Den ena är frågan om IMY:s behörighet – dvs om yttrandefrihetsgrundlagen är tillämplig eller inte. Verifiera har en databas som har utgivningsbevis vilket innebär att utgångspunkten är att den faller in under yttrandefrihetsgrundlagen. Men undantaget i YGL gör det möjligt att med vanlig lag – i detta fall GDPR – ingripa mot vissa typer av databaser som tillgängliggör känsliga uppgifter på ett strukturerat och särskilt integritetskänsligt sätt.

IMY bedömer att Verifieras databas faller in under undantaget.

Därefter har IMY haft att pröva om det ändå är tillåtet mot bakgrund av undantaget för journalistiska ändamål i GDPR. Detta undantag, menar IMY, är inte tillämpligt.

För att förtydliga talas det alltså om två undantag: ett undantag från yttrandefrihetsgrundlagen, som IMY menar är tillämpligt, och ett undantag från GDPR, som IMY menar inte är tillämpligt.

– Det finns ett utförligt resonemang i båda delarna, och det är ett pedagogiskt skrivet beslut, menar Daniel Westman, oberoende rådgivare och forskare specialiserad på it- och medierätt.

– Man har kommit fram till att undantaget i YGL är tillämpligt och konstaterar sedan att allting som är tillgängliggörande på nätet inte faller in under GDPR:s yttrandefrihetsundantag.

Juridiskt sprängstoff

Tonläget har varit högt från Verifieras sida, och företaget menar att IMY:s tillsyn innebär en överträdelse av myndighetens befogenheter – och att IMY saknar behörighet för att fatta den här typen av beslut.

Daniel Westman tycker inte att Verifieras argumentation håller.

– Verifieras argumentation är bara korrekt om verksamheten inte omfattas av undantaget i YGL. Om man menar att det är ett yttrande- och tryckfrihetsbrott, då är det ju Justitiekanslern som är behörig. Men det är ju inget sådant brott. Det står ganska klart att IMY är behörig myndighet om det täcks av undantaget.

Tillgängliggörandet av domar och dylikt genom sökbara databaser är en mycket omdiskuterad fråga. Daniel Westman förklarar att det är samspelet mellan en vidsträckt offentlighetsprincip och en vidsträckt yttrandefrihet som visat sig kunna bli sprängstoff. Det är lätt att få ut handlingar, lättare att digitalisera och det har blivit möjligt att göra det tillgängligt på ett effektivt sätt. Till det kommer ett långtgående yttrandefrihetsundantag. Kombinationen av dessa faktorer kan bli problematisk, menar han.

– EU-kommissionen har inlett ett förfarande mot Sverige för att vi inte fullt ut har genomfört GDPR. Det är därför viktigt att göra en del avgränsningar.

Förslag på lagändringar har till viss del gått igenom, men till viss del blivit stoppade. Det har föreslagits att även databaser som innehåller uppgifter om lagöverträdelser – exempelvis Lexbase – ska undantas från YGL. Men dessa förslag har stoppats i riksdagen två gånger.

– Men det som har gått igenom, som politikerna har gjort ett undantag för i grundlagen, är just känsliga personuppgifter som görs tillgängliga på ett särskilt integritetskränkande sätt, förklarar Daniel Westman.

– Det är ju det IMY anser att det är i det här fallet. Och det finns väl en hel del som talar för den tolkningen.

Inte tidigare prövat

Det återstår att se hur domstolen bedömer det hela. Frågan har aldrig prövats tidigare, och om en domstol kommer fram till att undantaget inte är tillämpligt faller hela IMY:s behörighet, förklarar Daniel Westman. Men sammantaget tycker han att IMY har resonerat på ett rimligt sätt, och han tror att beslutet kommer stå sig.

– Lagstiftaren har valt att göra undantag för vissa situationer och på det sätt som Verifiera valt att marknadsföra sin egen produkt, och det sätt som IMY valt att avgränsa tillsynen – som endast omfattar information om t.ex. tvångsvård – gör att det blir tydligt att det är en databas som är fokuserad på känsliga personuppgifter, menar han.

– Det gör att det blir lättare att komma till slutsatsen att undantagsregeln i YGL är tillämplig. Det blir ju också lättare att argumentera för att det inte finns ett så tungt yttrandefrihetsintresse när man gör bedömningen om undantaget från GDPR ska anses tillämpligt.

Verifiera har under hela processen haft ett högt tonläge

Daniel Westman var en av experterna i den utredning som ursprungligen föreslog det aktuella undantaget i YGL. Han menar att det är väldigt svårt att göra ett undantag som träffar rätt saker och är tillräckligt tydligt, men tycker att fallet med Verifiera ligger i kärnområdet av vad politikerna ville definiera och särskilja från YGL. Mot denna bakgrund anser han att Verifieras kritik först och främst borde riktas mot lagstiftaren.

– Verifiera har under hela processen haft ett högt tonläge och har fokuserat på kommunikation och PR istället för att lägga kraft på att hitta tung juridisk kritik. Man har fullt tryckfrihets- och yttrandefrihetsperspektiv, och som sagt – hela argumentationen faller om undantaget bedöms vara tillämpligt.