En av mina studenter på personalvetarlinjen, kom efter en föreläsning, om arbetsmiljölagen fram till mig. Hon berättade att hon var musiker, cellist. En dag hade en orkesterledare frågat om hon ville ackompanjera en solist vid ett framträdande. Det ville hon gärna.
Några veckor efter sitt framträdande fick hon krav från ett företag, att hon måste lämna vissa personuppgifter till företaget annars skulle hon inte få ut någon ersättning för sitt framträdande.
Hon blev fundersam. Hon hade också studerat lagen om anställningsskydd. Hon sa: Jag har inte ingått något avtal med detta okända företag och vem skulle haft arbetsmiljöansvaret, om jag hade fallit från den höga scenen och skadade mig så svårt att jag inte längre kunde åta mig uppdrag som musiker?
Inför mitt inre blixtrade det till med regler om ansvar för arbetsmiljöbrott och ersättning vid arbetsskada. Hon hade ingen F-skattsedel utan uppfattade att hon hade ingått ett avtal om arbete med orkesterledaren. Hon litade på att denne skulle fixa betalningen och hade något slags arbetsmiljöansvar för henne.
Utvecklingen sker snabbt
En söndagsmorgon i februari, när jag ska ta bussen i Stockholm ser jag en ständig ström av cyklister med stora, nästan fyrkantiga ryggsäckar, glida fram på de glashala gatorna. När jag kliver på bussen, ser jag annonser om ”Frilansa utan krångel. Fakturera utan företag på dina villkor” och ”Kombinera friheten i att vara egen med tryggheten som anställd.” Cellisten, cyklisterna och annonserna är alla en del av dagens s.k. plattformsekonomi.
En digital plattform är en App som du kan ladda ner, om du vill jobba, Genom Appen kan du få hjälp med att ta hand om administration som t.ex. bokföring, att ingå avtal och fakturera. Du kan också få hjälp med att komma i kontakt med kunder, som behöver din hjälp med något. Det kan t.ex. vara trädgårdsskötsel, hjälp med att lämna skräp till tippen eller distribuera mat.
Utvecklingen av plattformar sker snabbt. Dagens skyddsregler vet inte vem de ska lägga arbetsmiljöansvaret på. Detta har upprört många. Konsekvensen är att fler kan skada sig svårt, vilket är en katastrof för individen, men utgör också en kostnad för samhället i form av sjukvård, rehabilitering och sjukersättning.
Plattformarna kan i förlängningen också betraktas som någon slags snedvriden konkurrens som kan bidra till att minska betydelsen av den svenska modellen med parter, kollektivavtal och aktiva skyddsombud. Därför tillsätts utredningar, EU har kommit med ett direktivförslag.
Plattformar utan arbetsmiljöansvar
En fråga är hur dagens arbetstagarbegrepp ska definieras. En annan är om inte arbetsmiljölagen måste ha ett vidare arbetstagarbegrepp än lagen om anställningsskydd. Dessa lagar har två olika syften. Kommer man att tvingas föra in nya begrepp i arbetsmiljölagen?
Bakom apparna döljer sig företag, som kallas för egenanställningsföretaget eller digitala plattformar. Eftersom plattformarna erbjuder många olika slags tjänster, blir det väldigt otydligt om plattformen kan anses som arbetsgivare med arbetsmiljöansvar eller inte. Kammarrätterna har avgjort tre ärenden. I samtliga fall ha plattformarna inte ansetts ha något arbetsmiljöansvar.
Frågan är hur skyddsvärd välfärdssverige anser att cellisten och cyklisten är?
Ska de omfattas av vårt välfärdssystem eller ska de vara helt skyddslösa? Vilka konsekvenser kommer det att få, om de ska fortsätta att vara skyddslösa?
Lär dig ännu mer om arbetsmiljölagen och digitala plattformar
Den 31 maj 2022 kommer Maria Steinberg under Arbetsrätt 2022 att fördjupa detta ämne ytterligare. Under dagen får du även lyssna till andra viktiga arbetsrättsliga nyheter och juridiska experter. Varm välkommen till Arbetsrätt 2022!