Vilka förutsättningar ska gälla för att en bygglovsansökan avseende ett telekommunikationstorn och en teknikbod ska beviljas som avvikelse från en detaljplan? Mark-och miljööverdomstolen har i flera avgöranden, bl.a. i MÖD 2021:19 och senast i ett avgörande av den 13 januari 2022, mål nr P 14903-20, kommit med klargöranden. Anette Rosén, advokat Rosén Larsen Advokater, analyserar de aktuella domarna.
Bedömningen om en avvikelse är möjlig sker utifrån undantagsreglerna om avvikelse från en detaljplan i 9 kap. 31 b och 31 c §§ plan – och bygglagen (PBL).
Av 9 kap. 31 b § PBL framgår att en avvikelse från en detaljplan kan ske om åtgärden är förenlig med planens syfte och innebär en liten avvikelse. Vidare får enligt 9 kap. 31 c § PBL, efter det att genomförandetiden för en detaljplan har gått ut, bygglov utöver vad som anges i 31 b § ges för en åtgärd som avviker från detaljplanen, om åtgärden bl.a. är förenlig med detaljplanens syfte och tillgodoser ett angeläget gemensamt behov eller ett allmänt intresse.
Enligt praxis kan uppförande av telekommunikationstorn (teletorn) utgöra ett angeläget allmänt intresse vilket kan innebära en tillämpning av undantaget enligt 9 kap. 31 c § PBL.
HD: En lämplighetsbedömning ska göras
Högsta domstolen har i NJA 2020 s 786 slagit fast att det vid tillämpning av bestämmelsen 9 kap. 31 § c PBL, vad gäller teletorn i strid med detaljplan, ska göras en kompletterande lämplighetsbedömning i fråga om bygglov ska ges.
Enligt Högsta domstolen ska det göras en lämplighetsbedömning där skilda intressen ska vägas mot varandra. Vid bedömningen kan det ha betydelse om syftet med den ansökta byggnadsåtgärden skulle kunna tillgodoses på annat sätt t.ex. genom att åtgärden vidtas på en annan plats. Lämplighetsbedömningen medför att sökanden i det enskilda fallet kan ha anledning att presentera en utredning om alternativa placeringar. Hänsyn ska även tas till det kommunala intresset av att bygglov inte beviljas i strid med en plan som kommunen vill hålla fast vid och till att det kommunala inflytandet över markanvändningen inte urholkas. Om kommunen motsätter sig en planstridig åtgärd och anför beaktansvärda och legitima skäl för detta bör kommunens uppfattning ges särskild vikt, i synnerhet om den sökta åtgärden är av mer betydande slag.
I Högsta domstolens avgörande ovan fann man att allmänintresset som talar för åtgärden inte vägde över i förhållandet till den betydande olägenhet för de närboendes nyttjande av området som den valda placeringen och utformningen av anläggningen innebar. Kommunen motsatte sig bygglovet och kommunens motivering ansågs vara legitim. Bygglov beviljades därför inte.
MÖD klargör förutsättningarna för undantag
Mark-och miljööverdomstolen (MÖD) har i vart fall i ett avgörande, MÖD 2021:19 och i ett avgörande av den 13 januari 2022, mål nr P 14903-20, kommit med klargörande när det gäller i vilka situationer som det kan vara i sin ordning att bevilja bygglov för uppförande av teletorn när åtgärderna inte är förenliga med planförutsättningarna.
Det senaste avgörandet gällde bygglov för uppförande av ett 42 meter högt teletorn med tillhörande teknikbod inom ett naturområde i gränsen mellan två detaljplaner. MÖD delade underrättens bedömning att åtgärden inte var förenlig med den markanvändning som angavs i detaljplanerna, gata eller torg, park eller plantering respektive natur, men ansåg att det fanns förutsättningar att bevilja undantag.
Vid den lämplighetsbedömning som gjordes anförde MÖD att det kan ha betydelse om syftet med åtgärden skulle kunna tillgodoses på annat sätt t.ex. genom att åtgärden kunde vidtas på en annan plats. MÖD konstaterade också att kommunen motsatte sig att bygglov beviljades med hänsyn till att åtgärden bl.a. stred mot detaljplanernas syften samt att samordning kunde ske med annat teletorn.
Det som synes varit avgörande för MÖD i det här fallet var att telekombolaget, visserligen först i MÖD, på ett utförligt sätt hade kompletterat sin utredning och hade motiverat varför åtgärderna behövde lokaliseras till den valda platsen. Det framgick var åtgärden borde placeras för att kunna uppnå erforderlig täckningsgrad för att kommunikationen skulle fungera tillfredsställande i området samt vilka avvägningar telekombolaget hade gjort avseende alternativa placeringar och möjligheten till samlokalisering.
Det som MÖD vidare har lagt vikt vid var att denna utredning inte hade ifrågasatts av motparterna. MÖD ansåg därför att telekombolaget hade motiverat valet av plats för åtgärden på ett godtagbart sätt. Det hade inte heller framkommit att telekombolagets intressen kunde tillgodoses genom att utrymme i en befintlig mast kunde tas i anspråk. Mot bakgrund av detta ansåg MÖD att kommunen inte hade anfört tillräckliga skäl för avslag.
När det gällde MÖD 2021:19 var det motsvarande utgång vid lämplighetsbedömningen till telekombolagets fördel.
”Ställs höga krav på telekombolagens utredningar”
De slutsatser man kan dra av de senaste avgörandena från MÖD är att det ställs höga krav på telekombolagens utredningar av behovet av just aktuell plats för att uppnå erforderlig täckning för nätet. Det krävs att bolagen kan visa att det inte finns några alternativ till placeringen. Detta synes ha skett i de senaste avgörandena från MÖD i vilka telekombolagen vunnit framgång. Som kommun kan man således angripa telekombolagens utredningar om dessa inte är tillräckligt väl underbyggda.
Det kan också konstateras att kommunerna inte har haft några synpunkter på eller har ifrågasatt dessa utredningar. Ur kommunernas perspektiv är detta något att ha med sig för framtiden, att läsa igenom och ifrågasätta samt att lägga fram påstående om att samlokalisering kan ske. Kommunerna bör dessutom peka tydligt på de problem som uppstår med de intressen som detaljplanen har för avsikt att tillgodose. Kommunerna bör därför anföra tillräckliga skäl för avslag, vilket inte synes ha skett i de aktuella rättsfallen från MÖD, varför de inte hade någon framgång med sin förda talan i de båda målen.