Spridningen av coronaviruset hotar många svenska företag. För att motverka förödande konsekvenser har regeringen bl.a. lagt fram ett lagförslag som öppnar upp möjligheten att få anstånd med inbetalning av skatt. Frågan är vad lagstiftningen kommer innebära för såväl staten som företagare, och i vilken utsträckning den kommer att stärka företags likviditet.
I och med spridningen av coronaviruset har regeringen presenterat flera krispaket för att stötta svenska företag. Det aktuella anståndsförslaget innebär att företag i större utsträckning kommer kunna beviljas anstånd med inbetalning av skatt. Enligt befintliga regler i skatteförfarandelagen kan Skatteverket bevilja anstånd med inbetalning av skatter och avgifter om det finns synnerliga skäl. Lagförslaget, som innebär en ändring i den tillfälliga lag som togs fram under finanskrisen 2008, innebär att anstånd kan beviljas upp till ett år avseende inbetalning av preliminärskatt, arbetsgivaravgifter och mervärdesskatt. Anstånd kan för preliminärskatt och arbetsgivaravgifter beviljas för högst tre redovisningsperioder som infaller under januari-september 2020. Vad gäller inbetalning av mervärdesskatt som redovisas helårsvis kan anståndet beviljas retroaktivt från och med den 27 december 2019.
Risker med lagförslaget
Regeringen har anfört att det aktuella lagförslaget innebär en risk för att uppbördsförlusterna, dvs. differensen mellan fastställd och inbetald skatt, ökar. För att motverka denna effekt har anståndsregleringen utformats på så sätt att företag som beviljas anstånd ska betala en anståndsavgift om 0,3 procent per påbörjad kalendermånad på beviljat anståndsbelopp, utöver den normala kostnadsräntan.
Börje Leidhammar, advokat och adj. professor i skatteprocessrätt, anser att lagförslaget säkerligen innebär en risk för ökade uppbördsförluster men att regeringen gått ut för hårt vad gäller räntepåslaget.
-Risken för att bolag försätts i konkurs innan det att betalning skett ser jag som uppenbar i nuläget. Eftersom vi vet så lite om den ekonomiska utvecklingen det närmaste halvåret finns det stor risk för att återbetalningsförmågan blir än mindre och att detta bara innebär en tillfällig förbättring. Positivt är att Skatteverket inte kommer att aktualisera personligt företrädaransvar för tid där anstånd beviljats enligt den tillfälliga lagstiftningen.
-Regleringen kan medföra att företag måste betala rätt stora och dryga avgifter. Regeringen kunde vara mer generös med räntan och sänka anståndsavgiften väsentligt, säger han.
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi och VD för Institutet för Näringslivsforskning, instämmer i den kritik som framförts mot den föreslagna anståndsavgiften.
-Oseriösa företagare har inte tänkt att betala ränta ändå, så argumentet om ökade uppbördsförluster håller inte i praktiken. Det är bra att företag får anstånd, men det är orimligt att de ska betala ränta på det. Staten betalar inte ränta på sina lån så det finns ingen anledning att tjäna pengar på att företag får uppskov.
Tillräckligt ingripande åtgärd?
Börje Leidhammar anser att de föreslagna reglerna har ett vällovligt syfte men att det i dagsläget är svårt att uttala sig om reglerna utgör en tillräcklig åtgärd.
-Det är ett välkommet förslag för att dämpa tillfälliga likviditetsproblem, hur tillfälliga de nu är. Det är svårt att förutse effekterna och hur djup den här krisen kommer bli för många företagare.
Även Magnus Henrekson ifrågasätter vilken effekt reglerna kommer att ha i praktiken.
-Eftersom de företag som drabbas av krisen inte säljer något kommer de inte ha några momsintäkter. Det spelar därför inte så stor roll att inbetalning av moms nu omfattas av anståndsreglerna. Vi befinner oss i en djupgående kris som hotar 100 000 företag i Sverige. Då är det preliminärskatten och arbetsgivaravgifterna som är det viktiga.
-Om så många företag fallerar, fallerar hela samhället i grunden. Vi spelar rysk roulette med hela det samhällssystem vi byggt upp under 200 år. Risken är att den svenska regeringen inte förstår vidden av det hela och kommer med eftergifter som är för små och inte återställer förtroendet för staten, säger han.
Utmaning för skatteförvaltningen
Det aktuella förslaget innebär tillkommande kostnader för Skatteverket som uppskattats till sammanlagt 24 miljoner kronor. Börje Leidhammar bedömer att tillämpningen av lagförslaget kommer öka arbetsbelastningen för Skatteverket rejält.
-Det ökade trycket för dessa frågor innebär en jätteutmaning för skatteförvaltningen. Det är dessutom fråga om brådskande ärenden där besked måste ges mer eller mindre med vändande post.
-Jag tror detta innebär en viss mental omställning hos många tjänstemän som nu ska tolka anståndsreglerna mer generöst för skattebetalarna. Där finns en viktig utbildningsinsats som måste göras inom skatteförvaltningen, menar han.
Förslaget har tillstyrkts av Lagrådet. Regeringen föreslår att lagändringen ska träda i kraft den 6 april 2020.
Tillägg: Den 17 april lade regeringen fram ett förslag om en sänkning av anståndsavgiften, innebärande att en anståndsavgift på 0,2 procent per månad ska tas ut fr.o.m. den sjunde kalendermånaden efter att anstånd beviljats. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juni 2020 men den lägre räntan föreslås gälla samtliga tillfälliga anstånd som beviljats från den 30 mars i år.
av: Sofia Hellblom, jurist och redaktör JUNO nyheter, Norstedts juridik