”Reglerna är otydliga och svårtillgängliga” – ny bok om vakters befogenheter

Ett föråldrat regelverk och en bransch i expansion. Så beskriver författarna till den nya boken Ordningsvakter och väktare – samt annan bevakningspersonal den nuvarande situationen för landets olika vakttyper. Boken är ett översiktsverk som även erbjuder djupare juridiska analyser av ordningsvakters och väktares befogenheter i komplicerade, men vanligt förekommande, ingripandesituationer.

Författarna till boken, som alla tre arbetar inom polisen, uppmärksammade i sitt praktiska arbete att det saknades juridisk litteratur som fördjupade sig i vakters uppdrag och befogenheter. För tre år sedan bestämde de sig för att komma till skott med de tankar om att skriva en bok om bevakningsjuridik som de haft under lång tid.

– Redan under min tid på rättsavdelningen på polisen, där jag arbetade i tio år fram till 2017, konstaterade jag att det fanns väldigt lite skrivet om juridiken vad gäller olika vakttyper. Det har varit styvmoderligt behandlat i litteraturen. Jag, Lars och Ebba hade alla tre noterat detta på olika sätt och började prata om det, säger Yvette Glantz, en av författarna till boken.

Lars Tonneman, som under 15 år var chef för den enhet inom polisen som ansvarar för bevakningsområdet, menar att boken är brett skriver samtidigt som den innehåller utförliga analyser av juridiskt komplicerade situationer som ordningsvakter och väktare ofta hamnar i.

– Vill man ha en ingående beskrivning av ordningsvakters och väktares befogenheter att göra ingripanden är boken det ledande verket inom området. Detsamma gäller om man vill ha en allmän överblick över övriga vakttypers roller, befogenheter, arbetsuppgifter och verksamhetsområden.

– Boken har en allmän inriktning men den skiljer sig markant från andra böcker på marknaden genom att den på ett noggrant sätt beskriver samtliga vakttypers rättigheter och skyldigheter i vardagliga situationer, säger han.

Svårtillgänglig lagstiftning

Vakters uppdrag och befogenheter regleras i ett flertal författningar, varav vissa utformades för nästan 40 år sedan. Bevakningsbranschen har fått en större roll i samhället idag, vilket innebär att lagstiftningen år svårtolkad utifrån det mer omfattande uppdrag vakter numera har.

– Medborgarna efterfrågar idag en större polisiär service än vad polisen kan tillhandahålla. Många privata aktörer köper in ordningsvakter för att upprätthålla ordning och skydda egendom. Reglerna är inte så utförliga som de borde med hänsyn till deras roll idag, vilket ställer krav på en ingående juridisk analys av vad man får och inte får göra, säger Lars.

Det är viktigt att få en samlad bild över de vakttyper vi har i samhället, och det är därför bra att samla juridiken kring dessa på ett och samma ställe.

– När man tittar i lagstiftningen är det inte helt enkelt att förstå vilka ingripanden som är lagenliga. Reglerna är otydliga och svårtillgängliga på grund av att de återfinns i olika författningar, menar han.

Mot denna bakgrund utformade författarna, vid sidan av boken, en författningssamling - att läsa tillsammans med boken – inom vilken hela det regelverk som rör vakter, väktare och bevakningsföretag inryms.

– Det är viktigt att få en samlad bild över de vakttyper vi har i samhället, och det är därför bra att samla juridiken kring dessa på ett och samma ställe. Detta bör underlätta för dem som avser att anlita hjälp för bevakning eller ordningshållning, säger Yvette.

– En sådan författningssamling som vi sammanställt fanns inte på marknaden och jag tycker själv att jag har stor nytta av den, säger hon.

För ett år sedan tillsatte regeringen en utredning för att komma till bukt med det föråldrade regelverket. Utredningen ingår i regeringens 34-punktsprogram för att stävja gängkriminaliteten och ska redovisas i maj nästa år. Lars menar att direktiven är snävt skrivna och att man därför inte fullt ut kommer få till den modernisering av regelverket som bevakningsbranschen delvis önskat.

– Det blir inte den genomgripande förändringen som många hade hoppats på – en lagstiftning med tydliga befogenheter och skyldigheter. Man har inte fått i uppdrag att se över lagstiftningen på det övergripande sättet.

– För att göra lagstiftningen mer tillgänglig och lättförståelig borde man försöka få in alla skyldigheter och rättigheter i en och samma lag – med polislagen som förebild, menar han.

Inget våldsmonopol för polisen

Boken gör en djupdykning i frågeställningar som rör vilka rättigheter och skyldigheter en väktare har att ingripa – här görs en ingående analys av s.k. envars-ingripanden enligt rättegångsbalken samt nöd-bestämmelserna som reglerar rätten att använda våld i olika sammanhang. Även ordningsvakters befogenheter att ingripa undersöks noggrant. Under senare tid har det diskuterats om ordningsvakters befogenheter står i paritet med deras arbetsuppgifter och vad som idag förväntas av dem, och huruvida dessa bör utvidgas eller inte.

– I takt med att behovet av ordningshållning ökat på våra gator och torg, och att polisen inte har resurser att svara upp mot detta, har ordningsvakter fått ta en större andel av ingripandena. Och med mängden följer även svårare ingripanden. Man kan inte längre prata om ett våldsmonopol för polisen, säger Lars.

Man kan tycka att det i den bästa av världar är polisen som ska upprätthålla ordning, men detta är helt ogörligt.

– Man kan såklart fråga sig om det är privatpersoner eller staten som bör vara ansvariga för upprättandet av allmän ordning och säkerhet. Det är därför viktigt att ordningsvakter håller sig till enklare ordningshållande uppgifter som motsvarar deras utbildning och att man har koll på den juridik som man vid ett ingripande stödjer sig på, säger han.

Yvette framhåller att ordningsvakter utifrån dagens förutsättningar är helt nödvändiga i den nuvarande samhällsstrukturen.

– Man kan tycka att det i den bästa av världar är polisen som ska upprätthålla ordning, men detta är helt ogörligt. Vi kommer aldrig få så många poliser som krävs för att samtliga medborgare ska bli nöjda med den polisiära servicenivån. Vi behöver vakterna; de gör ett stor och viktigt arbete, säger hon.

En annan fråga som tas upp i boken är lydnadsförhållandet mellan ordningsvakter och polis, som följer av 6 § lagen om ordningsvakter. Lydnadsplikten i förhållande till polisen innebär att lojaliteten till uppdragsgivaren blir sekundär. Yvette menar att detta kan leda till att ordningsvakter i vissa lägen hamnar på dubbla stolar, då uppdragsgivarens intressen står i strid med polisens.

– Man kan som ordningsvakt hamna i en svår situation om man till exempel arbetar på en restaurang. Om det blir för många ordningsstörningar, och därmed ingripanden från ordningsvakternas sida, kan det påverka ryktet för restaurangen och i förlängningen innebära ett återkallande av utskänkningstillståndet.

– Det kan därför finnas en obenägenhet hos ordningsvakter att ingripa – för att vara lojal mot sin uppdragsgivare - samtidigt som de faktiskt lyder under polisen. Det blir här fråga om en konfliktsituation, vilken vi tar upp i boken, säger hon.

I takt med ett växande behov av en väl fungerande ordningshållande verksamhet i samhället tror Yvette att den nya boken kommer vara till nytta, och underlätta arbetet, för många.

– Branschen har växt väldigt mycket i omfattning och vi har därför sett behovet och nyttan av olika vakttyper, inte minst som ett komplement till polisen vad gäller ordningshållning.

– Boken kan med fördel användas i ordningsvakters och väktares utbildning i momentet bevakningsjuridik. Det finns också många anställda inom polisen som arbetar med dessa frågor. Dessutom kan myndigheter och kommuner samt företag som anlitar ordningsvakter ha användning av boken. Vi vänder oss till en bred målgrupp, säger Yvette.