Justitieombudsmannen (JO) har många gånger kritiserat skolor för att ha brutit mot objektivitetsprincipen när de har nekat vissa partier tillträdde till politiska debatter och liknande arrangemang. Sedan 2018 finns en ny bestämmelse i skollagen som slår fast att urvalet endast får ske på objektiva grunder. Lärarförbundet menar att det finns en risk att inga partier bjuds in till landets skolor – och att rektorer därför bör få ett större utrymme att bestämma detta. Jan Melander, skoljuridisk expert i Juno för kommuner, ser risker med en sådan ordning.
-Det skulle kunna leda till en politisering av bedömningarna, säger han.
Frågan om politiska partiers tillträde till skolan – och om det är tillåtet att utestänga specifika partier – har diskuterats sedan slutet av 1960-talet. Frågorna brukar särskilt aktualiseras under valtider men är såklart något som rektorer och huvudmän alltid ska ha koll på. I nyhetsrapporteringen kan man ofta läsa om hur politiska partier och organisationer försöker rekrytera ungdomar både inne på och utanför skolorna.
JO har många gånger berört frågan om politisk information i skolorna – och riktat kritik mot skolledningar för att ha brutit mot objektivitetsprincipen i regeringsformen. Under lång tid var skolor hänvisade till JO:s beslut i frågan för att orientera sig i gällande rätt. Ett centralt vägledande beslut härrör från en händelse i samband med riksdagsvalet 2014, då "Revolutionär kommunistisk ungdom" nekades tillträde till tre gymnasieskolor i Karlstads kommun – eftersom endast riksdagspartier var inbjudna. JO konstaterade att en skola av praktiska skäl visserligen kan behöva begränsa antalet politiska partier som den bjuder in, men eftersom skolorna inte erbjudit ungdomsförbundet något alternativt sätt att lämna information bröt man mot objektivitetsprincipen.
JO har vid flera tillfällen framhållit att bedömningen av huruvida ett politiskt parti ska ges tillträde till skolan aldrig får vara kopplad till partiets politiska åsikter. De tänkbara konsekvenserna av detta – att inga partier överhuvudtaget skulle bli inbjudna av skolor – har ibland väckt starka reaktioner. I samband med riksdagsvalet 2014 rekommenderade Lärarförbundet landets skolor ”som löper risk att få oönskade besök av odemokratiska partier” att säga nej till alla partier. ”Lärarförbundet kan aldrig acceptera nazism och rasism i skolan. Men vi kan inte heller uppmana våra medlemmar att trotsa regelverket och utsätta sig för risken att kritiseras av JO”, skrev förbundet i en debattartikel i DN.
Skolan är ingen offentlig plats
Debatten som följde, i kombination med den rättsliga osäkerheten på landets skolor, ledde till betänkandet Politisk information i skolan – ett led i demokratiuppdraget (SOU 2016:4). Den utredningen utmynnade i att en ny bestämmelse infördes i skollagen (1 kap 5 a §), som trädde i kraft den 1 januari 2018.
Den nya bestämmelsen, som framförallt är en kodifiering av tidigare JO-praxis, ska alltså klargöra under vilka rättsliga förutsättningar politisk information får spridas i skolan. Hur ska den nya bestämmelsen förstås?
I första stycket fastslås att det är rektorn som beslutar huruvida politiska partier överhuvudtaget ska bjudas in. Skolan är ingen offentlig plats dit allmänheten har tillträde – det finns alltså ingen rätt att komma till skolan för att sprida politiska budskap. Rektorns beslut kan inte överklagas. Rektorn kan också delegera rätten att bestämma om detta, till exempel till lärare (2 kap. 10 § skollagen).
Vidare anges att antalet partier under vissa förutsättningar får begränsas. En inbjudan får riktas till samtliga de partier som vid tillfället är representerade i antingen riksdagen, vald församling i en eller flera kommuner eller i Europaparlamentet. Det innebär exempelvis att man inte kan utesluta Sverigedemokraterna eller något annat parti om man bjuder in de övriga riksdagspartierna.
- I detta ligger inget nytt utan det är en konsekvens av att yttrande- och åsiktsfrihet är grundlagsskyddade rättigheter och att skolan ska agera på objektiv grund. Regelkonstruktionen innebär emellertid även att ett parti som Nordiska motståndsrörelsen (NMR) och andra extremistiska organisationer utanför riksdagen inte kan kräva att få komma till en skola dit riksdagspartier inbjudits, konstaterar Jan Melander, skoljuridisk expert i Juno för kommuner.
Partier får inte förvägras tillträde på politiska grunder
I andra stycket sägs att rektorn även får bjuda in politiska partier utifrån ett annat urval än som anges i första stycket – om urvalet sker på en annan objektiv grund. Det kan enligt förarbetena exempelvis vara politiska partier som är berättigade till statligt eller kommunalt partistöd, eller som har rätt till valsedlar på statens bekostnad. Andra objektiva grunder kan handla om att en viss lokalpolitisk fråga eller ett specifikt ämne får styra urvalet. Partier som är öppet våldsbejakande och har åsikter som strider mot skolans värdegrund, som exempelvis NMR, kan inte exkluderas på den här grunden. Exkludering får inte heller ske i händelse av att det finns farhågor om att ett deltagande kan leda till protester eller bråk.
-Urvalskriterier får aldrig väljas i syfte att undvika ett särskilt politiskt parti eller stänga ute de politiska åsikter som torgförs. Det är det mest centrala i denna bestämmelse. Det strider mot objektivitetsprincipen i regeringsformen, säger Jan Melander.
Av det tredje stycket framgår slutligen att andra politiska partier än de som inryms under de två ovanstående kriterierna alltså inte behöver bjudas in – oavsett hur mycket som insisteras gällande den saken. Rektorn får dock besluta att eleverna, som ett led i utbildningen, ska ges möjlighet att på lämpligt sätt ta del av information också från dessa partier.
- Den ledstjärna som rektorn här ska följa är densamma som annars i detta sammanhang – att ge eleverna en god utbildning i demokratifrågor. Som bekant innebär detta att, med värnande av skolans värdegrund, ge eleverna inblick även i politiska åsikter som är kontroversiella av någon anledning, säger Jan Melander.
Lärarförbundet vill skärpa bestämmelsen
Lärarförbundet menar att det är bra att bestämmelsen tydliggör att skolan inte är en allmän plats dit partier kan komma oinbjudna, men att det fortfarande finns en risk att inga partier alls besöker landets skolor – detta som en följd av att urval endast får ske på objektiva grunder.
–Lagstiftningen borde ha gått längre och tillförsäkrat rektorer ett utrymme för att, utifrån beaktande av objektivitetsprincipen och sitt ansvar för arbetsmiljön i skolan, kunna avgöra vilka partier som bjuds in, säger Malin Tufvesson, samhällspolitisk chef vid Lärarförbundet.
–Lärarförbundet anser därför att lagstiftningen med hänsyn till barnens bästa behöver skärpas ytterligare. Skolan måste ha rätt att utestänga partier från utbildningen om det bedöms finnas risk att elever kan komma att bli trakasserade eller kränkta, om deras företrädare vägrar godkänna skolans uppsatta regler eller om partiets företrädare har stört ordningen. Skolan ska vara en trygg plats för eleverna, säger Malin Tufvesson.
Jan Melander ser dock uppenbara risker med en sådan ordning.
-Ger du för mycket makt till en rektor att på mer eller mindre skönsmässiga grunder avgöra vad som är störande, opassande och misskötsamt kommer tillämpningen av lagen att spreta. Det finns även en risk för att det blir en politisering av bedömningarna och att en enskild rektors ogillande av en viss politik blir styrande.
-Om ett partis företrädare på objektiva grunder missköter sig gäller redan idag att personen kan bli ombedd att lämna skolan. Du kan emellertid inte prognostisera att ett visst parti ’alltid är bråkstakar’ eller skapa oro och på denna grund utesluta det, säger han.
