Kommuner saknar plan för Barnkonventionen

Den 20 november fyllde Barnkonventionen 30 år – alla barn har samma rättigheter och får inte diskrimineras på någon grund.  Sverige ratificerade konventionen 1990 som en av de första länderna i världen. Om en dryg månad, den 1 januari 2020, blir Barnkonventionen svensk lag.  Men trots det saknar många kommuner en strategi för hur barnens rättigheter ska säkerställas, enligt en kartläggning från Bris. Av de 189 kommuner som besvarade enkäten uppgav 85 att de saknar en plan för hur man ska leva upp till den nya lagen.

-Utöver en strategi för barnrätt måste kommunerna ha en ansvarig person för barnrättsfrågor med tydliga befogenheter, säger Magnus Jägerskog, generalsekreterare för Bris.

Jan Melander, Norstedt Juridiks skoljuridiska expert för Juno för kommuner; menar att många kommuner har ett digert arbete att göra framöver.

-Som Bris konstaterar är det hög tid för landets kommuner att utvärdera vilken beredskap man har inför barnkonventionens införande. Framförallt handlar det om att på ett fördjupat sätt säkerställa att beslut som berör barn, personer under arton år, fattas med ett uttalat barnperspektiv.

-Detta innebär i sin tur att sådana beslut ska ha en individualiserad barnkonsekvensanalys som tydligt går att utläsa av beslutsmotiveringen, säger han.

Jan Melander framhåller att barn är bärare av individuella rättigheter och att det krävs utbildningsinsatser inom skolan.

- Särskilt beträffande små barn finns det en tendens att inte alltid förstå att deras kroppsliga eller personliga integritet i grunden är exakt densamma som för oss vuxna. Samtidigt behöver framförallt små barn vuxen vägledning och hur den balansen bör upprätthållas är det väldigt viktigt att man talar om och utbildar inom, säger han.

Läs om JUNO för kommuner.