Regeringen har till följd av spridningen av coronaviruset presenterat flera ekonomiska krispaket för företag. En åtgärd som förväntas mildra de ekonomiska konsekvenserna består i att under en begränsad period slopa socialavgifterna.
– Det vore politiskt självmord att inte göra någonting nu, menar Mats Tjernberg, professor i skatterätt.
Regeringen har under kort tid pressat fram flera åtgärdsförslag för att i efterdyningarna av den pågående krisen undvika en total ekonomisk kollaps. Mats Tjernberg, professor i skatterätt, menar att regeringens krispaket framförallt syftar till att rädda samhällsekonomin och att det, i en tid som denna, är nödvändigt att avlasta företagare ekonomiskt.
-Regeringen har varit tydlig med att man inte kommer kunna rädda alla företag och att många företag kommer gå i konkurs. Regeringen har ett samhällsekonomiskt perspektiv i förgrunden - sen kan det bli så att företagare också får hjälp av insatserna. Vi befinner i en så extrem och unik situation att man inte kan låta marknaden reglera det här.
-Det vore dessutom politiskt självmord att inte göra någonting nu när alla andra länder vidtar massiva åtgärder.
Han betonar att Sverige har ett högt skattetryck som till stor del läggs på företagen.
-Företagen utför samhällsfunktioner och att i ett sådant här läge inte använda samhällsfinanser och skatter för att hjälpa företagen skulle kunna uppfattas som märkligt. Skatter används för att omfördela resurser, vi är bara inte vana vid omfördelning till förmån för företagare istället för exempelvis socioekonomiskt utsatta, säger han.
Nedsättning av socialavgifterna
En av de lagändringar som regeringen lagt fram utgörs av en nedsättning av arbetsgivaravgifterna under fyra månaders tid, vilket innebär att endast ålderspensionsavgiften ska tas ut på den ersättning som ges till anställda. Lagen omfattar alla bolagsformer och gör ingen åtskillnad vad gäller anställningsform. Pia Blank Thörnroos, rättslig expert vid Skatteverket och författare till boken ”Socialavgifter och skatteavdrag”, menar att regeringen genom den framtagna lagen gått så långt som möjligt för att ge företag en chans att överleva.
-Nedsättningen innebär att arbetsgivarna bara ska betala ålderspensionsavgiften på månadslöner upp till 25 000 kr. En arbetsgivare kan sätta ner avgifterna för maximalt 30 av sina anställda. I pengar innebär det att en arbetsgivare får en minskad kostnad för varje anställd på maximalt cirka 5 300 kr. För en stor arbetsgivare med många anställda innebär beslutet en avgiftslättnad på närmare 160 000 kr per månad.
-Pensionsavgiften går direkt till pensionssystemet och det finns egentligen inte någon möjlighet för staten att ta bort även pensionsavgiften. Med detta sagt innebär förslaget att man har gett så stor rabatt på arbetsgivaravgifterna som möjligt, säger hon.
Lagen innebär att motsvarande nedsättning sker av egenavgifterna för enskilda näringsidkare. Pia Blank Thörnroos uppfattning är att denna åtgärd inte har lika stor ekonomisk betydelse som nedsättningen av arbetsgivaravgifterna.
-En enskild näringsidkare som har påverkats negativt av pandemin kommer i första hand att jämka ner sitt resultat, vilket medför att preliminärskatten i många fall sänks till noll kronor. För den enskilda näringsidkaren är möjligheten till jämkning av den preliminära skatten som han eller hon ska betala betydligt viktigare än sänkningen av egenavgifterna, säger hon.
Mats Tjernberg instämmer i bedömningen att det finns risk för att lagen inte innebär någon större skillnad för egenföretagare.
-Problemet med egenavgifter är att det fastställs först när man vet vad årets resultat blir. Om man inte ligger på något överskott kommer det inte finnas några egenavgifter att betala oavsett. Åtgärden mildrar skatteeffekten men om kostnaderna är större än intäkterna kan det bli så att man skjuter upp något oundvikligt.
Utvärdering av regeringens åtgärder
Företag har sedan i början av april även haft möjlighet att ansöka om korttidspermittering och den 14 april föreslog regeringen en utvidgning av denna möjlighet, innebärande att arbetsgivare ska kunna minska arbetstiden för anställda med upp till 80 procent samtidigt som staten går in med ekonomiskt stöd till arbetsgivaren. Mats Tjernberg menar att denna insats, tillsammans med nedsättningen av de sociala avgifterna, innebär en rätt så rejäl sänkning av arbetsgivarens kostnader.
-Vid en korttidspermittering betalar arbetsgivaren hela lönen och får ersättning från staten för del av den. Hela lönen ingår då i reduktionen av arbetsgivaravgifterna. Då får det dubbel effekt och det blir fråga om en ganska stor nedsättning. Samtidigt får de anställda fortfarande del av samma socialförsäkringsförmåner eftersom dessa beräknas på inkomst. Det blir fråga om en skattemässig sänkning för arbetsgivaren utan att det påverkar den anställdes rätt till föräldrapenning eller sjukpenning.
Mats Tjernberg anser dock att den tidspress som regeringen haft för att få igenom lagändringarna i viss mån begränsar reglernas effekt i förhållande till de mest utsatta företagen.
-Sådana omfattande lagändringar som regeringen under den senaste tiden lagt fram skulle i vanliga fall ha utretts under 1,5 år. Principer som ska gälla inom ett skattesystem har lämnats därhän och regeringen har valt att använt sig av breda penslar och generella regler.
-Det är enligt de framtagna reglerna inte fråga om någon behovsprövning utan till och med Ica-handlare, som går bra nu, kan ta del av dessa. I den bästa av världar kunde man ha infört en sådan prövning och därmed låta utsatta företag ta del av generösare regler. Här handlar det om administration och effektivitet – ansökningarna måste hanteras snabbt av myndigheterna. Då får man ta den kostnaden, menar han.
av: Sofia Hellblom, jurist och redaktör JUNO nyheter, Norstedts Juridik
Prova JUNO Nyheter
Artikeln är material från JUNO Nyheter, en tjänst som dagligen bevakar ett brett spektrum av rättsområden och innehåller krönikor, analyser och sammanfattningar av aktuella domar. Nu ges möjlighet att prova JUNO och nyhetstjänsten fritt i två veckor.