Antalet klimatprocesser mot stater som inte gör tillräckligt för att bromsa klimatförändringarna ökar runt om i världen. I Sverige förbereder organisationen Aurora just nu en stämning för bristande miljö- och klimatarbete. Vilka är de rättsliga grunderna och hur kan detta hjälpa klimatet? Och kan införandet av ett nytt brott, ekocid – mord på naturen – leda till att miljöförbrytare snart ställs inför rätta i Haag? Lyssna på Jonas Ebbesson, professor i miljörätt, i podden Juridikens värld!
Samhällsintresset fick han tidigt med sig från uppväxten i Jönköping. Det var framförallt två skilda upplevelser under de sena tonåren som inspirerade honom att söka till juristlinjen: Dels en gripande film om Indiens frihetshjälte, advokaten Mahatma Gandhi. Dels när Jan Guillou i ett TV-program i början av 80-talet avslöjade den rättsskandal som ledde till att den fängelsedömde, Keith Cederholm, sedermera friades i Högsta domstolen.
- Jag hade läst naturvetenskaplig linje på gymnasiet, och tyckte miljöfrågor var intressanta. Detta kopplade jag senare ihop med mänskliga rättigheter, säger Jonas Ebbesson i podden Juridikens värld.
Han är idag bland annat professor i miljörätt vid Stockholms universitet och ordförande i Århuskonventionens granskningskommitté – just intresset för miljörättens internationella aspekter löper som en röd tråd genom karriären.
I podden Juridikens värld berättar Jonas Ebbesson om det ökande antalet klimatprocesser mot stater runt om i världen: i Pakistan, Colombia och Frankrike, för att nämna några exempel. För en dryg månad sedan meddelade också den tyska författningsdomstolen att regeringen måste sätta tydligare mål för hur utsläppen ska minskas efter 2030. Miljöprocesser mot stater har alltså blivit ett användbart juridiskt verktyg. Hur kan den utvecklingen förklaras?
- Den globala klimatregleringen påbörjades för snart 30 år sedan med Riokonferensen, och har därefter följts av bland annat Kyotoprotokollet och Parisavtalet. Vissa geopolitiska förändringar: att kalla kriget tog slut och Berlinmurens fall, hade också viss inverkan. Vissa frågor som tidigare hade setts som nationella fick nu en internationell karaktär, såsom mänskliga rättigheter kopplade till miljöskydd, konstaterar han.
- Medvetenheten kring klimatförändringar är också större idag än för 25 år sedan. Innan pandemin var det tusentals klimatdemonstrationer på gång runt om i världen. Man ska nog se klimatprocesserna som en del i den utvecklingen. Och ser man att en process är framgångsrik i ett land så kan det naturligtvis inspirera till liknande processer på andra håll.
- Den nederländska domstolen kom till den välmotiverade slutsatsen, som jag också ställer mig bakom, att Europakonventionen är tillämplig på klimatförändringarna.
Rörelsen Aurora – inspirerade av Urgendamålet
Urgendamålet från Nederländerna ses av många miljöorganisationer som just ett sådant inspirerande exempel. Upprinnelsen var att en stiftelse, Urgenda, ställde krav på att staten skulle minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent jämfört 1990-års utsläpp. Högsta domstolen slog 2019 fast att staten, genom att inte genomföra tillräckligt ambitiösa utsläppsminskningar, bröt mot Europakonventionen (artikel 2, rätten till liv och artikel 8, rätten till respekt för privat- och familjeliv). Domstolen beordrade att utsläppen skulle minska med 25 procent.
- Den nederländska domstolen kom till den välmotiverade slutsatsen, som jag också ställer mig bakom, att Europakonventionen är tillämplig på klimatförändringarna, säger Jonas Ebbesson.
- Domstolen bekräftar framförallt två viktiga saker. Det ena är att domstolarna verkligen tar klimatförändringarna på allvar. Det andra är att man inte godkänner påståenden från en stat om att den står för en obetydlig del av de globala utsläppen. Varje stat måste göra sin del, det är en väldig viktig slutsats, betonar han.
Även i Sverige händer det saker. Aurora, som har fått stor uppmärksamhet, är en ungdomsledd rörelse som, tillsammans med erfarna jurister, förbereder en stämning mot den svenska staten för bristande miljö- och klimatarbete. Europakonventionen gäller förstås även i Sverige, även om tillämpningen av den skulle se annorlunda ut.
- Sverige har betydligt lägre utsläpp, Nederländerna är en av de sämre länderna i Västeuropa i det avseendet. En domstol skulle å andra sidan kanske bedöma att vi har bättre förutsättningar än Nederländerna, såsom tillgång till vattenkraft, säger Jonas Ebbesson i podden Juridikens värld.
I Frankrike pågår just nu två klimatmål som, i korthet, handlar om huruvida Frankrike lever upp till sin egen klimatlagstiftning. Sedan 2019 har även Sverige en klimatlag. Jonas Ebbesson framhåller att denna lag, vid sidan av Europakonventionen, skulle kunna vara en framkomlig väg.
- I lagen regleras statens övergripande ansvar för klimatåtgärder. Det står inget om vilken utfasningstakt som gäller men det är direkt kopplat till riksdagens klimatmål. Här kan jag se en potentiell grund för en stämning som på ett sätt är tydligare och enklare, säger Jonas Ebbesson.
Kan ekocid hjälpa klimatet?
I Juridikens värld pratar Jonas Ebbesson även om ett aktuellt fall där sex portugisiska klimataktivister vill ställa 33 länder inför Europadomstolen – inklusive Sverige – för att man inte har levt upp till sina miljöåtaganden. Man har här valt att frångå den grundläggande principen om att man först måste uttömma ett lands egna rättsmedel innan man vänder sig till Europadomstolen.
Jag tror att Europadomstolen gärna vill ha ett klimatmål för att inte riskera att nationella domstolar börjar tillämpa Europakonventionen på olika sätt. Nu spekulerar jag men det finns vissa indikationer på att så kan komma att ske.
- Vi vet ännu inte om Europadomstolen kommer att pröva detta i sak. Jag tror att Europadomstolen gärna vill ha ett klimatmål för att inte riskera att nationella domstolar börjar tillämpa Europakonventionen på olika sätt. Nu spekulerar jag men det finns vissa indikationer på att så kan komma att ske, säger Jonas Ebbesson – som i Juridikens värld närmare utvecklar detta.
Han betonar att miljöprocesser mot stater och företag formulerar ett ansvarstänkande.
- I resiliensforskningen på miljöområdet pratar man om ”tipping points”; även samhällsförändringar kan ske väldigt snabbt när man når upp till en viss nivå. Domstolsprocesser kan bidra till att formulera en både etisk och juridisk idé om att vi inte bara kan glida undan ansvar, varken som stater eller individer.
I podden Juridikens värld berättar Jonas Ebbesson också om en annan aktuell aspekt av internationell miljörätt. Frågan är om ekocid – mord på naturen – ska införas i Romstadgan och därmed ta plats vid sidan av idag ökända gärningar, såsom brott mot mänskligheten och folkmord. Detta skulle göra det möjligt att väcka åtal för allvarliga miljöbrott vid Internationella brottmålsdomstolen i Haag.
- USA:s besprutning med agent orange under Vietnamkriget på 60-talet och när Saddam Hussein tände eld på oljekällorna i Kuwait i början av 90-talet, är två exempel på när det skulle kunna aktualiseras, säger Jonas Ebbesson –som dock ställer sig tveksam till om ekocid kan ha någon effekt på klimatförändringarna.
I Juridikens värld hör du honom berätta hur det kommer sig – och mycket mer om såväl ekocid som pågående klimatprocesser.
