Frågan om det är tillåtet att slumpmässigt drogtesta elever i gymnasieskolan är omdiskuterad. En ny dom från kammarrätten kan sägas bekräfta rättsläget. Skolinspektionen stretar emot och vill i ett aktuellt fall gå längre än ett vägledande JO-beslut för att säkerställa att drogtesterna är frivilliga.
-Det är uppenbart att Skolinspektionen gör allt de kan för att motverka drogtester, säger Staffan Hübinette, författare till boken ”Vägar till en narkotikafri skola”.
I december 2018 beslutade kommunfullmäktige i Skellefteå med en överväldigande majoritet att frivilliga slumpvisa drogtester skulle införas i kommunens gymnasieskolor. Beslutet överklagades av Vänsterpartiet som menade att det står i strid med grundlagens skydd mot påtvingade kroppsliga ingrepp. Man hänvisade bland annat till Skolinspektionens rekommendationer om att man som skola bör avhålla sig från sådana tester. I juni 2019 avslog förvaltningsrätten överklagandet, bland annat med hänvisning till ett JO-beslut från 2010. Domen överklagades och den 14 april i år beslutade kammarrätten i Sundsvall att inte bevilja prövningstillstånd – därmed är det fritt fram för Skellefteå att förverkliga sin nya drogpolicy. Idag finns det omkring 50-60 gymnasieskolor som har infört frivilliga drogtester runt om i landet.
-Diskussionen om drogtester blir ofta politiserad och frågan om rättsläge och prevention får ofta stå tillbaka för ideologiska argument, säger Staffan Hübinette, som har lång erfarenhet som lärare i socialpedagogik och drogprevention och som bland annat är författare till boken ”Vägar till en narkotikafri skola”.
Vägledande JO-beslut – är drogtesterna frivilliga?
Bakgrunden till JO-beslutet från 2010, som förvaltningsrätten refererade till, var att Nässjö kommun fattat beslut om att införa slumpvisa drogtester av elever på Brinellgymnasiet. Skolinspektionen kritiserade beslutet och förutsatte att det inte skulle verkställas – en uppmaning som kommunen inte hörsammade. Skolans trotsiga hållning JO-anmäldes. Frivilligheten är här den centrala frågan. Skolinspektionen menade att eleven befinner sig i en beroendeställning till personalen, att det kan förekomma grupptryck eller press på eleven att lämna prov och att eleven kan misstänkliggöras om hen inte vill lämna urinprov – vilket enligt den tolkningen innebär att det inte kan anses vara frivilligt.
Kommunen betonade dock att drogtesterna är frivilliga, och alltså inte påtvingade, vilket säkerställs genom att tre steg ska uppfyllas innan ett urinprov får tas. Eleven ska underteckna en överenskommelse om att hen får finnas med i den grupp av elever från vilka skolan slumpmässigt väljer vilka som ska testas, elevens föräldrar ska – om eleven inte är myndig – underteckna samma överenskommelse och en elev som blivit utvald att testas ska få information vid provtillfället om att drogtestet är frivilligt och att eleven kan avstå. Det är endast personalen inom elevhälsan som får information om vilka elever som ingår i testgruppen och som får ta del av testresultaten.
JO:s slutsats var att eleven därigenom ”på ett tillfredsställande sätt” ges möjlighet att fatta ett eget beslut om att vara med i testgruppen och att eleven ”själv och fritt” kan bestämma om hen vill lämna ett urinprov - de slumpvisa drogtesterna kan därför inte generellt anses stå i strid med regeringsformen.
-Därmed klargjordes rättsläget vad gäller drogtester i skolan. Kammarrättens dom vad gäller drogtester i Skellefteå bekräftar det, konstaterar Staffan Hübinette.
Vikten av reell frivillighet
I beslutet framhåller JO att det måste röra sig om en reell frivillighet och att det därför är viktigt att skolhälsovården förvissar sig om att en elev inte har någon invändning mot att lämna urinprov och inte känner sig pressad – och att provtagningen i annat fall kan vara ett brott mot grundlagen.
- Det är viktigt att frivilligheten prövas i varje enskilt fall. Med hjälp av en policy bygger man upp ett system med rutiner som gör att det går rätt till. Det är alltså viktigt att skolan tänker på frivilligheten i flera led i enlighet med hur Brinellgymnasiet i Nässjö gjorde, säger Staffan Hübinette, som själv bidrog med sin expertis innan den modellen sjösattes.
Ingegärd Hilborn är tf chefsjurist hos Skolinspektionen, och även hon betonar vikten av reell frivillighet.
- Inga drogtester kan genomföras i skolan utan att det finns ett fullt och reellt samtycke från eleven, och som huvudregel även från elevens vårdnadshavare om eleven inte är myndig. Ett samtycke kan vara svårt att fastställa och får avgöras från fall till fall.
Skolinspektionen går längre än JO
Trots JO:s vägledande beslut från 2010 har Skolinspektionen enligt Staffan Hübinette därefter fortsatt med att avråda skolor från att använda drogtester. Han menar att Skolinspektionens hållning har gett upphov till en rättslig osäkerhet i skolor och kommuner.
-Från början informerade man om JO:s beslut, sen tog man bort det. Man har gjort en egen tolkning som inte är rättsligt bindande.
-En skolsköterska på en skola som vägrade utföra drogtester utgick exempelvis från Skolinspektionens rekommendationer. Det har inte spelat någon roll vad JO har sagt, säger han.
Nu har dock Skolinspektionen tagit bort sin information från hemsidan, vilket Staffan Hübinette länge efterlyst. Men tillsynsmyndigheten fortsätter att ha synpunkter på hanteringen av drogtester. I ett beslut från den 17 april i år gällande en gymnasieskola i Klippan i Skåne, där vissa brister konstateras, går Skolinspektionen längre i sina krav för att säkerställa frivilligheten än det JO gav uttryck för i sitt beslut från 2010. Man säger att det inte räcker med att vårdnadshavarna lämnar sitt samtycke till att eleven är med i testgruppen utan kräver därtill att vårdnadshavarna som huvudregel, trots samtycket, ska tillfrågas vid varje enskilt provtagningstillfälle.
-Det blir praktiskt omöjligt att genomföra drogtester på det sättet. Det skulle ta alldeles för lång tid och det är långt ifrån säkert att alla kan nås via telefon direkt. Det är uppenbart att Skolinspektionen gör allt de kan för att motverka drogtester, säger Staffan Hübinette.
-Det är också anmärkningsvärt att man i Klippan-beslutet refererar till JO:s beslut från 2010 men bara vad gäller de allmänna delarna, man refererar inte till kärnfrågan i beslutet, dvs rutinerna för att säkerställa frivillighet.
Skolinspektionen svarar inte på kritiken
Jan Melander, skoljuridisk expert för Juno för kommuner, instämmer i kritiken.
-JO:s yttrande väger tyngre är Skolinspektionens. Det blir som att Skolinspektionen får en ställning som rättskälla som den inte har, säger han.
Han framhåller också att det är olyckligt att det uppstår olika läger där vissa ansluter sig till JO medan andra följer Skolinspektionen.
-Det bör inte vara så att varje enskild kommun eller rektor tar beslut som baseras på åsikter. Det blir godtyckligt och strider mot likabehandlingstanken i regeringsformen.
Skolinspektionens tf chefsjurist Ingegärd Hilborn vill inte svara på kritiken och berätta om hur tillsynsmyndigheten förhåller sig till JO:s vägledande beslut från 2010.
-Jag kan tyvärr inte svara på om vi varit otydliga eller gått längre än JO.
-Tillsynsärenden om drogtester är komplexa både juridiskt och vad gäller omständigheterna i det enskilda fallet. Vi gör inte några generella prövningar utan prövar från fall till fall, säger hon.
Staffan Hübinette är starkt kritisk till Skolinspektionens inställning.
-Det finns ett JO-beslut och ett beslut i Kammarrätten men Skolinspektionen vägrar att förhålla sig till det och pratar om att det är juridiskt komplext. I grundfrågan nej, det är inte komplext. Däremot måste en tillsyn titta på att rutinerna följer JO:s beslut och att brister som kan finnas rättas till, säger han.