Sedan i mars i år har Lunds kommun drabbats av tolv anlagda skolbränder. Kommunen vill därför införa kamerabevakning i samtliga kommunala skolor och förskolor. Hittills har drygt 100 ansökningar lämnats in till Datainspektionen, som vid sin bedömning måste väga behovet av bevakning mot skyddet för den personliga integriteten.
– Utgångspunkten är att man har rätt att få vara ifred, säger Moa Nordqvist, jurist på Datainspektionen.
Med anledning av införandet av EU:s dataskyddsförordning (GDPR) under 2018 ersattes den tidigare kameraövervakningslagen av kamerabevakningslagen. Enligt förarbetena syftade lagen bl.a. till att förbättra möjligheterna att använda kamerabevakning i brottsförebyggande syfte - samtidigt som integritetsskyddet skulle förstärkas.
Sedan lagens ikraftträdande är det Datainspektionen som utfärdar tillstånd för kamerabevakning. Kamerabevakning på offentliga platser har blivit ett allt vanligare verktyg för att bekämpa brottslighet. När det gäller kamerabevakning i skolan, något som Lunds kommun nu vill införa, blir frågan dock komplex, menar Staffan Olsson, föreläsare om sekretess i skolan som skrivit boken Sekretess och anmälningsplikt i skolan, i vilken han i ett särskilt kapitel behandlar just GDPR ur ett skolperspektiv.
- Barns behov av integritetsskydd väger mycket starkt. Det innebär att skulle en kamerabevakning vara tillståndspliktig i lokaler på en arbetsplats – skolan – där barn frekvent vistas, fordras starka skäl för bevakning, säger han.
Tillstånd krävs i de fall bevakningen sker på en plats dit allmänheten har tillträde. I de fall bevakningen inte bedöms vara tillståndspliktig överförs istället ansvaret att följa gällande regler på den enskilde aktören, förklarar Moa Nordqvist, jurist på Datainspektionens enhet för kamerabevakning.
- Merparten av utrymmena inomhus i en skola har allmänheten inte tillträde till, vilket innebär att kamerabevakningen inte är tillståndspliktig. Skolan måste dock följa regelverket enligt GDPR och ansvaret flyttas då över till kommunen eller annan aktör, som ska göra den intresseavvägning som Datainspektionen gör i sina beslut. Om Datainspektionen vid en granskning finner att bevakningen är i strid med GDPR kan sanktionsavgifter dömas ut.
- Datainspektionen har ännu inte genomfört någon tillsyn vad gäller skolors icke-tillståndspliktiga kamerabevakning. Vi har alltså ingen kännedom om i vilken utsträckning skolor följer de aktuella reglerna, säger hon.
Brottsbekämpning vs. personlig integritet
Vid tillståndsbedömningen gör Datainspektionen en intresseavvägning mellan behovet av bevakning och skyddet för den personliga integriteten. En omständighet som särskilt beaktas är enligt Moa Nordqvist om bevakning behövs för att förebygga eller förhindra brottslig verksamhet på en brottsutsatt plats.
- I praxis har man godtagit bevakning av fasader och skolgården två meter från fasaden under kvälls- och nattetid, utan att man behöver visa något underlag för brottslighet. Dessa platser anses generellt vara utsatta för brott och skolor får i regel igenom denna typ av bevakning. Om den sökande vill ha mer omfattande bevakning görs en bedömning i det enskilda fallet av huruvida platsen bedöms som brottsutsatt. Man frågar sig vad som har hänt och begär in statistik och en redogörelse för detta av sökanden, säger hon.
Även om Datainspektionen gör bedömningen att platsen i fråga är brottsutsatt innebär detta inte att det regelmässigt är tillåtet att bevaka platsen. När det gäller skolor finns det en rad omständigheter som innebär att kamerabevakning är extra känsligt utifrån integritetsaspekten.
- Utgångspunkten är att man har rätt att få vara ifred och att kamerabevakning utgör ett intrång i integriteten. I skolan är det dessutom fråga om personal som blir bevakad under sin arbetstid – det finns alltså ett beroendeförhållande mellan arbetstagare och arbetsgivare som innebär ett högre integritetsintresse. Samma sak gäller med barnen, som dessutom anses vara särskilt skyddsvärda ur integritetssynpunkt.
- Vid en känslig bevakning kan dock integritetsintresset väga lättare i de fall den syftar till att skydda den som blir bevakad, säger hon.
Jan Melander, skoljuridisk expert på JUNO, betonar härtill de grundläggande värden som står på spel när skolmiljön drabbas på det sätt som det är fråga om i Lunds kommun, där flertalet elever förlorat tillgång till sina ordinarie skollokaler.
- Man kan tänka sig att elevers rätt till utbildning påverkar bedömningen av behovet av kamerabevakning då det är en central rättighet i ett välfärdssamhälle. I andra vågskålen kan ligga om möjlighet finns att erbjuda likvärdig utbildning i andra lokaler eller digitalt. Den psykosociala oro som brottslighet som drabbar skolan skapar är emellertid också något som kan beaktas. Det kan skapa en otrygghet som måste adresseras, menar han.
Lunds dryga 100 ansökningar
En av Lund kommuns tillståndsansökningar avser Palettskolan, den skola i Lund som är den senaste i raden att utsättas för ett brandattentat. Syftet med bevakningen är enligt ansökan att förhindra brottslig verksamhet primärt vad gäller skadegörelse, inbrott och anlagda bränder samt att skapa en tryggare miljö för elever och skolans personal. Intentionen är vidare att bevakning kommer att ske utanför verksamhetstid.
Handläggningen av Lund kommuns ansökningar har nu påbörjats. Staffan Olsson tror att möjligheterna att få igenom tillstånden beror på hur bevakningen utformas.
- Jag tror inte man kommer ge ett generellt tillstånd för kamerabevakning, om inte tillståndet begränsas till tider utanför skoltid och kanske även begränsningar av bevakningsområdet till exempelvis fasader och andra mindre integritetskänsliga områden där bränder tidigare har anlagts. Eftersom bränderna knappats anlagts under dagtid kan elevernas och personalens integritet dock tillgodoses genom ett sådant beslut, säger han.
Även Jan Melander är skeptisk till att Datainspektionen kommer att utfärda tillstånd i samtliga ärenden.
- Sett till hur bred ansökan är talar detta mot att samtliga ansökningar bifalls, eller i alla delar. Lagstiftningen är sträng och bevakningsintresset ska väga tyngre än integritetsskyddet i varje enskilt fall. Dessutom är det svårare att få tillstånd när det rör barn, med hänsyn till deras utsatta position i samhället och, kan man anta, deras skolplikt, säger han.