Ett operativsystem kan i förenklade ordalag definieras som en uppsättning regler som gör att en dators komponenter kan fungera tillsammans. Om vi byter ut ordet “dator” mot “samhälle” har vi en alternativ beskrivning av ett rättssystem.
Juridik reglerar i stort sett alla processer som finns i vårt samhälle. Vart vi än vänder oss finns juridiken.
Cat Moon, director vid Vanderbilt University Law School, gjorde just denna liknelse av juridiken när hon slog fast att “law is the operating system of human society” under Legal Design Summit i Helsingfors i september.
Precis som andra operativsystem, är juridiken i högsta grad designad och kan därmed designas om för att bättre tjäna sitt syfte. Juridiken behöver uppdateras och anpassas i takt med att samhället utvecklas och nya behov uppstår. Legal Design hjälper oss att upptäcka och åtgärda buggar i systemet, genom så kallad människofokuserad design.
Människofokus i Legal Design
Legal design definieras i boken Law by Design av Margaret Hagan, verksam vid Stanford Law School’s Legal Design Lab , som “[...] the application of human-centered design to the world of law, to make legal systems and services more human-centered, usable, and satisfying”. Eller på svenska: “Legal Design är människofokuserad design applicerad på det juridiska systemet [...]”.
Men vad är då människofokuserad design?
Design är en serie av val, gjorda av människor. Design är hur någonting fungerar, inte hur någonting ser ut.
Människofokus betyder, precis som ordet indikerar, ett fokus på människor. När vi designar, gör vi det för just människor, inte något annat. Vi sätter användarna av systemet, före systemet i sig när vi tänker människofokuserat.
Om vi kombinerar design och människofokus får vi alltså en serie av val, gjorda av människor, för människor.
Hur designar man juridik som fungerar för människor?
Eftersom Legal Design fokuserar på människors behov behöver vi ta hänsyn till en mängd aspekter som vi traditionellt ofta bortser ifrån. Tyvärr är vi ofta mer fokuserade på rättssystemet i sig än på användarna av rättssystemet. För att kunna designa för människor krävs det att vi förstår vad det innebär att vara människa, det krävs med andra ord ett empatiskt förhållningssätt.
Vi behöver ta av oss juristhatten och dra på oss medmänniskohatten. Människor har olika bakgrund och förutsättningar. Vi behöver ta hänsyn till den bristande förståelse som de flesta har för juridiska koncept och begrepp och förhålla oss empatiskt till detta när vi försöker skapa lösningar. För jurister är språket vårt främsta verktyg. Det krävs en ödmjukhet inför det faktum att långt ifrån alla människor kan läsa och förstå vårt juridiska språk. Vi behöver också vara medvetna om att det kan vara problematiskt att utgå från oss själva och vår egen situation när vi ger råd till andra människor.
Människofokuserad design på Legal Design Summit 2023
Norstedts Juridik har bett oss att ge en återblick på några av de talare som stod ut särskilt under Legal Design Summit.
Hur vet vi vad människor behöver?
Dr Natalie Byrom är forskare och policyrådgivare med expertkunskap inom reform av rättsväsendet i England och Wales. Under åren 2018-2020 arbetade hon som expert inom det brittiska justitiedepartementets mångmiljardsatsning på digitalisering av domstolarna. I sitt framförande under Legal Design Summit talade Dr Byrom om vikten av bättre data angående människors erfarenheter från domstolarna. Byrom har genom sin forskning visat att det för närvarande, i insamlingen av data och information angående processer inom rättsväsendet, finns ett alltför stort fokus på det juridiska systemets behov när vi istället borde fokusera på och mäta hur väl systemet uppfyller behoven hos de människor som systemet är till för. Vi borde sätta människan först och inte systemet. Genom att förbättra vår data och tillämpa människofokuserad design kan vi förändra nuvarande system till något bättre.
Människofokuserad bevisning
Dan Riley, grundare och CEO på företaget Spearhead Interactive, berättade om ett case där virtuell visualisering av en olycksplats och händelseförloppet under olyckan ledde till en snabb förlikning mellan inblandade parter. Alternativet hade varit att tvisten hade fastnat i en långdragen och kostsam domstolsprocess. Rileys företag Resol-VR fick i uppdrag visualisera slutsatserna från undersökningen av en trafikolycksplats. Omgivningarna och olycksförloppet byggdes upp i en virtuell verklighet där det framgick var de involverade förarna och vittnena befunnit sig och vilka iakttagelser de kunnat göra från sina positioner. Parterna kunde sedan ta del av händelseförloppet antingen genom VR-glasögon eller genom att titta på den virtuella miljön i en vanlig dator. Ombuden för respektive part fick ta del av visualiseringen och framförde inga synpunkter eller invändningar. Den ansvariga domaren ställde sig positiv till visualiseringen och uppgav sig preliminärt positiv till att tillåta VR-visualiseringen som bevismedel i domstolen. Parterna nådde, tack vare de tydligt visualiserade omständigheterna vid olyckstillfället, en förlikning inom två veckor från att målet hade kommit in till domstolen. Genom att på detta sätt använda teknik för att åskådliggöra ett mycket komplicerat händelseförlopp undvek samhället kostnader för en långdragen rättsprocess, parternas ombudskostnader blev väsentligt lägre och tvisten kunde lösas förhållandevis snabbt.
Vem designar vi för egentligen?
En talare som berörde publiken under Legal Design Summit var Angelica Flechas, jurist och tjänstedesigner från Colombia. Angelica pratade om juridiska tjänster utifrån ett genusperspektiv. Hon inledde föredraget med att visa ett filmklipp om “Reference man”, enkelt beskrivet en vit standardman som är 30 år gammal med en kroppsvikt på 70 kg. Standardmannen används ofta som utgångspunkt när nya produkter eller tjänster utvecklas. Män är utgångspunkten, kvinnor är undantaget. Angelica fick oss alla att inse värdet av att beakta de skillnader som finns mellan olika människor och som påverkar hur vi ser på olika produkter eller tjänster. Genom exemplet “Reference man” fick vi en inblick i de allvarliga konsekvenser som kan uppstå när exempelvis ett läkemedelsföretag utgått från just denna standardman i sin rekommenderade standarddosering av ett visst sömnmedel. Konsekvensen av att företaget i sina tester hade varit blinda för människors olika fysiska förutsättningar ledde till flertalet allvarliga olyckor för de som avvek från standardmannens fysiska attribut.
Legal Design är människofokuserad design applicerad på det juridiska systemet [...]
För att ytterligare medvetandegöra publiken om den blindhet inför genusfrågor som kan uppstå inom juridiken så tog Angelica även upp skilsmässoprocessen i Colombia som exempel. Beroende på vem som svikit vem, ser rådgivningen vid skilsmässa annorlunda ut. Om en make varit otrogen mot sin fru är det vanligt förekommande att kvinnans advokat rekommenderar sin klient att ansöka om ensam vårdnad. Om kvinnan får ensam vårdnad försvagas barnens kontakt med pappan och kvinnan blir ensam med föräldraansvaret. Om det å andra sidan är hustrun som varit otrogen mot sin man är det vanligt att mannens advokat rekommenderar att “kasta ut” kvinnan från den gemensamma bostaden. Kvinnan hamnar då ofta i en utsatt ekonomisk situation. I båda situationerna finns det goda skäl att som företrädare för sin klient fundera över hur olika ställningstaganden påverkar parterna och eventuella barn. Målsättningen bör vara att minska risken för allvarliga samarbetsproblem som varar under lång tid och som kan försämra båda parters (och barnens) livskvalitet under lång tid.
Nyckeln till empati
Innan vi avrundar denna artikel vill vi ägna några rader åt konferensens sista programpunkt - nämligen den som handlade om vikten av empati i förhållande till sig själv. Under de senaste åren har det rapporterats om att den psykiska ohälsan bland jurister är hög och att många lider av ångest, ohälsosam stress och brist på balans i livet. Problemen med psykisk ohälsa inom juristbranschen och bland juriststudenter har även uppmärksammats och varit omskrivet i USA. Cat Moon, som själv undervisar vid ett universitet som ofta finns med på rankningar över de 100 främsta universiteten i världen, talade om att vi jurister traditionellt skolas in i en hård, tävlingsinriktad och individualistisk yrkeskultur. Under utbildningen konkurrerar vi, jämför oss med varandra och dömer oss själva hårt när vi inte lyckas uppnå våra högt satta mål. Kulturen som juriststudenter skolas in i följer med oss in i vårt arbetsliv och påverkar oss även där. Vi yrkesverksamma jurister i Sverige bör nog erkänna att vi inte fullt ut lyckats när det gäller att skapa hållbara och inkluderande arbetsplatser. Cat Moons fråga till publiken löd: Hur kan vi designa en blomstrande framtid inom juristbranschen? Hennes svar var att vi behöver skapa en plats där vi kan blicka inåt för att minnas varför vi valt vårt yrke, där det är okej att inte veta allt och där man får lov att göra misstag för att sedan utvecklas. Vi behöver visa varandra respekt och fokusera på att stärka varandra - i stället för att konkurrera och bryta ner varandra.
Avslutande tankar
Att applicera människofokuserad design på juridiken syftar till att göra rättsväsendet mer användarvänligt och effektivt. Genom att sätta människors behov i centrum och ta hänsyn till deras olikheter kan vi skapa ett rättsväsende som bättre tjänar samhället och ökar förtroendet för rättsstaten. Med hjälp av Legal Design kan vi se till att juridiken inte bara är effektiv, utan också rättvis och tillgänglig för alla. Det är en utveckling av rättssystemet som är både nödvändig för att värna om människors förtroende för rättsväsendet och oss jurister men som också erbjuder alla oss jurister en ljusare framtid.
