Förvaltningsrätten fastställde nyligen Skolinspektionens beslut att dra tillbaka Al-Ahzar-stiftelsens tillstånd för två skolor i Örebro – bland annat eftersom Säkerhetspolisen bedömt att barn troligtvis utsatts för radikalisering och rekrytering till våldsbejakande miljöer. Stängningen av skolorna är ett resultat av de skärpta regler som infördes i januari 2019 och som innebär att alla som ingår skolans i ägar- och ledningskrets ska genomgå en lämplighetsbedömning. I flera fall har man funnit kopplingar till våldsbejakande islamism. Regeringen föreslår nu att Skolinspektionen ges ännu större möjligheter att stänga skolor med allvarliga och återkommande brister.
Av Skolinspektionens beslut från juni i år framgår att en person som tidigare suttit i stiftelsens styrelse rest till Syrien för att ansluta sig till IS.
”Enligt Säkerhetspolisen är (den före detta styrelseledamoten) alltjämt en anhängare av våldsbejakande islamism och har ett brett kontaktnät inom den våldsbejakande islamistiska miljön i Örebro”, går det att läsa i beslutet. Flera anställda, utöver den före detta styrelseledamoten, ska av samma skäl ha varit av intresse för Säkerhetspolisen. Skolinspektionen återkallade därför tillståndet för Al-Ahzar Stiftelsens två skolor i Örebro, belägna Vivalla respektive Mellringe. Stiftelsen överklagade beslutet till förvaltningsrätten som instämmer i Skolinspektionens bedömning och menar att ”barnen troligen utsatts för risk för radikalisering och rekrytering till en miljö som accepterar våld eller brottslighet som metod för politisk förändring”. Förvaltningsrätten lyfter även fram brister gällande ekonomisk misskötsamhet i styrelsen.
Skärpta regler med lämplighetsbedömningar
I januari 2019 infördes skärpta regler som innebär att personer som ingår i ägar- och ledningskretsen för en skola även ska genomgå en lämplighetsbedömning. Var och en måste bedömas som lämplig – det räcker alltså med att en person anses olämplig för att kraven inte ska anses vara uppfyllda. De omständigheter som enligt förarbetena bör läggas till grund vid prövningen är framförallt tidigare brottslighet och ekonomisk misskötsamhet. Nya regler om ekonomiska förutsättningar kom också i samband med reglerna om ägar- och ledningsprövning 2019.
– Innan dess fanns inte den skarpa formuleringen som nu finns i 2 kap. 5 § p. 2 skollagen om att det krävs att den enskilde har ekonomiska förutsättningar att följa de föreskrifter som gäller för verksamheten. De ekonomiska förhållandena hade dock viss betydelse även före 2019, säger Sofia Fjelland Witting, jurist vid rättsenheten på Skolinspektionen
Enligt statistik från Skolinspektionen har totalt 13 tillstånd återkallats sedan de nya reglerna infördes i januari 2019. I vissa fall till följd av brister inom ägar- och ledningskretsen och i andra fall beroende på att de ekonomiska förutsättningarna anses saknas. Ibland har det rört sig om en kombination av dessa brister. Totalt rör det sig om sju fall där en lämplighetsbedömning av ägarna och ledningen har föranlett återkallade tillstånd.
De nya reglerna innebär alltså att Skolinspektionen, som även kan besluta om mildare åtgärder som exempelvis förelägganden i det fall att brister upptäcks, nu har fler möjligheter att återkalla tillstånd än tidigare. Vid utredningarna hämtar Skolinspektionen in uppgifter från bland annat Polismyndigheten, Skatteverket och andra myndigheter.
– En utmaning kan vara att fastställa vilka som ingår i ägar- och ledningskretsen, till exempel när det finns utländska bolagskonstruktioner i ägarkedjan. Komplexa ägarstrukturer leder också till omfattande och tidskrävande utredningar, säger Sofia Fjelland Witting.
Återkallade tillstånd på grund av islamistiska kopplingar
Regeringen har nyligen (den 30 september) föreslagit en lagrådsremiss med förslag som ger Skolinspektionen ännu större möjligheter att stänga både fristående och kommunala skolor med allvarliga och återkommande brister. Om det inom två år efter ett beslut om föreläggande att åtgärda ett allvarligt missförhållande förekommer ett nytt eller annat allvarligt missförhållande, och om huvudmannen har visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter, ska Skolinspektionen kunna stänga skolan. Det gäller oavsett om bristerna enligt det första föreläggandet har åtgärdats. Dessa lagändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2022.
Av de sju fall där lämplighetsbedömningen av ägare och ledning utgjort grund för återkallade tillstånd sedan de nya reglerna från 2019 handlar fyra om skolor som bedöms ha kopplingar till våldsbejakande islamism. Förutom Al-Ahzar-stiftelsens tillstånd för två skolor rör det sig om Safirskolan (f.d Vetenskapsskolan) i Göteborg och Nya Kastets skola i Gävle. Gällande den förstnämnda skolan konstaterade Skolinspektionen att den tidigare ägaren och VD:n var uppenbart olämplig; av såväl Säpo, regeringen som Migrationsöverdomstolen bedömdes mannen ifråga utgöra ett hot mot rikets säkerhet. Skolinspektionens beslut att återkalla tillståndet fastställdes av förvaltningsrätten i april 2020. Vad gäller Nya Kastets skola i Gävle stängdes den av Skolinspektionen i november förra året, vilket innebar att 120 elever från förskolan till årskurs sex vid årsskiftet tvingades att flytta till andra skolor. Skolinspektionen konstaterade i sitt beslut att skolan ifråga, som inte är registrerad som konfessionell men hade en inofficiell muslimsk profil, hade koppling till religiös extremism och att eleverna riskerade att utsättas för radikalisering. Den nya och den tidigare ägaren bedömdes ha ingått ett så kallat bulvanförhållande.
Skulle ett förbud strida mot internationell rätt?
Frågan om s.k. konfessionella friskolors existensberättigande har diskuterats flitigt de senaste åren. Kritiken handlar om att undervisningen inte anses uppfylla kraven på allsidighet och saklighet som lagen kräver. Enligt gällande lagstiftning ska själva undervisningen vid friskolor vara icke-konfessionell, men utbildningen i övrigt får ha en sådan inriktning så länge deltagandet är frivilligt. I en statlig utredning från slutet av 2019 föreslås ett etableringsstopp av nya konfessionella friskolor i Sverige. Befintliga friskolor med konfessionell inriktning tillåts fortsätta men skulle inte kunna utvidga verksamheten.
Förslaget aktualiserar bl.a. tolkningen av Europakonventionen (EKMR) där det i det första tilläggsprotokollet artikel 2 anges att föräldrar har rätt till inflytande över barnets utbildning i den meningen att den överensstämmer med föräldrarnas religiösa och filosofiska övertygelse. Europadomstolen har i artikeln tolkat in en rätt att starta privata skolor. Något som ytterligare komplicerar det hela är att ett etableringsstopp även riskerar att strida mot EU-rätten eftersom det i den s.k. rättighetsstadgan finns en motsvarande bestämmelse avseende föräldrarätten. Alltför stränga regler skulle alltså kunna ses som ett slags handelshinder. Frågan har hittills inte varit föremål för bedömning i Europadomstolen eller EU-domstolen. JUNO för kommuners skolrättsliga expert Jan Melander tror dock inte att Europadomstolen skulle sätta käppar i hjulet om man skulle välja att driva igenom ett etableringsstopp för konfessionella friskolor.
– Europadomstolen är pragmatisk i sina bedömningar och jag har svårt att se att man skulle tolka artikeln om föräldrarätt i utbildningsfrågor så starkt att medlemsstaterna skulle vara skyldiga att tillhandahålla konfessionella friskolor, säger Jan Melander.