Med AI:s snabba tillväxt som en betydande kraft inom juridiken blir immaterialrätten alltmer central och ger upphov till en mängd nya frågor och utmaningar. I artikeln granskar Tobias Kempas och Johan Gavelin från Vinge i Stockholm de immaterialrättsliga aspekter som mest påverkas av införandet av AI-teknik. Samtidigt belyses de vanligaste tvistefrågorna inom området relaterade till AI och konkreta exempel på praxis.
Hur ser ni på den nuvarande användningen av AI inom juridiken och dess potentiella framtida roll?
Utvecklingen av AI – och inte minst generativ AI – går visserligen mycket fort men användning av AI som verktyg för jurister har fortfarande potential att utvecklas betydligt mer. Generativa AI-tjänster, som är specifikt inriktade mot jurister, har börjat att dyka upp under senare år, men ännu är tjänsterna förhållandevis omogna. Det är dock ingen tvekan om att yrkesverksamma jurister kommer att behöva lära sig hur AI-tjänsterna fungerar och anpassa sina arbetsmetoder m.m. till de möjligheter och risker som AI-utvecklingen medför.
Juridik, med sin språkliga logik och regelbundenhet, passar mycket väl för AI. En av de stora utmaningarna för tillhandahållare av AI-system är, paradoxalt nog, att själva förhålla sig till de regelverk som vi troligtvis kommer att se framöver beträffande AI.
AI-systemen kommer sannolikt att bli alltmer intuitiva och integrerade i juristernas dagliga verksamhet. Kanske till den grad att användarna slutar att tänka på att ett eller flera AI-system arbetar i bakgrunden. För advokatbyråer är det först och främst uppgifter av mindre värdeskapande natur som kan ersättas av AI-system. Behovet av advokaternas specialistkunskaper och förståelse för klienternas affärer och verksamheter kommer att bestå.
Vilka är de primära rättsliga utmaningarna som uppstår i samband med användningen av AI?
Utveckling och användning av AI ger upphov till ett stort antal rättsliga frågor, exempelvis beträffande skyddet för människors personliga integritet, produkt- och datasäkerhet, skadeståndsansvar, effektiv konkurrens, skydd mot diskriminering, transparenskrav i AI-assisterad myndighetsutövning, konsumentskydd och skydd för immateriella tillgångar.
En särskild utmaning, som EU:s lagstiftare har fokuserat på, är de tekniska och etiska risker som utveckling och användning av AI-system kan medföra. Dessa risker adresseras i den s.k. AI-förordningen, vars huvudsyfte är att skydda de grundläggande rättigheterna, demokratin, rättsprincipen och miljöhållbarheten.
En stor utmaning är de stora mängder data som AI-systemen hanterar och genererar. AI-relaterad hantering av data föranleder många frågor beträffande immaterialrätt, datasäkerhet och GDPR. Några viktiga frågor är under vilka förutsättningar träning och/eller användning av AI-system kan göra – eller bör anses göra – intrång i någon annans immateriella rättigheter, såsom upphovsrätt.
Vilka specifika aspekter av immaterialrätt påverkas mest av införandet av AI-teknik?
Det immaterialrättsliga regelverket har mycket stor betydelse för möjligheten att utveckla och använda AI-tekniker. Data och AI får en alltmer central och integrerad roll i forsknings- och innovationsprocesser. De immaterialrättsliga utmaningarna startar redan vid insamlingen av de datauppgifter som behövs för att träna systemen. Många av de immaterialrättsliga tvister som för närvarande pågår i olika delar av världen (inte minst i USA), handlar om maskinlärning. Frågan är, mera specifikt, om insamling och användning av upphovsrättsligt skyddat material, vid träning av algoritmer och AI-system, utgör upphovsrättsintrång. En annan aktuell fråga är under vilka förutsättningar användningen av de resultat, som AI-systemen genererar, ska anses göra intrång i tredje parts immaterialrätt.
AI-systemens karakteristiska förmåga, att simulera mänsklig kreativitet, intelligens och verksamhet, ger dessutom upphov till ett antal särskilda frågor. Under vilka förutsättningar kan AI-genererade konstverk, uppfinningar, formgivningar och andra alster tillerkännas immaterialrättsligt skydd? Vilka förmågor och egenskaper ska varumärkesrättens och marknadsrättens s.k. genomsnittskonsument anses ha, när köpbeslut i allt högre utsträckning fattas och verkställs av autonoma system? Kan någon – och i så fall vem – hållas ansvarig om ett AI-system autonomt utför en intrångsgörande åtgärd?
Vissa av dessa frågor är tämligen rättspolitiska. Vi kan sannolikt förvänta oss en fortsatt diskussion under lång tid framöver.
Vilka etiska överväganden är viktiga att beakta när man använder AI?
AI-förordningen syftar till att reglera – och i vissa avseenden förbjuda – ett antal större AI-risker och/eller AI-användningsområden. Ett exempel är biometrisk övervakning av människor med hjälp av AI. Ytterligare exempel är användning av AI för spridande av desinformation eller för inrättande av system för social poängsättning. Integritet och transparens är två nyckelbegrepp. Ökad förståelse för och kunskap om vad AI kan göra (eller inte göra), i olika avseenden, är viktigt för att kunna använda AI i syfte att främja mångfald och inkludering.
Vilka är de vanligaste tvistefrågorna relaterade till AI inom immaterialrätt?
De flesta tvister, som hittills har uppkommit, kan hänföras till en eller flera av de tre ”största” och AI-relaterade frågorna på immaterialrättsområdet. Dessa är:
Hur regleras skyddet av data vid utveckling och användning av AI? Till denna huvudkategori hör bland annat frågan, under vilka förutsättningar det är tillåtet att använda någon annans immaterialrättsligt skyddade material vid maskininlärning. Träningsdata kan dessutom utgöra företagshemlig information och då uppstår frågan vem som får använda informationen och för vilka syften.
Under vilka förutsättningar kan AI-genererade alster skyddas av immaterialrätt? Risk för tvist kan uppstå till exempel mellan köpare och säljare, i olika sammanhang, om köparen (eller båda parterna) felaktigt har utgått från att det som har genererats (eller kommer att genereras) av ett AI-system omfattas (eller kan omfattas) av immaterialrättsligt skydd. Det kan vara fråga om till exempel mjukvara, design, texter, bilder eller uppfinningar. Om ett allmänt tillgängligt AI-system har använts kan användarvillkoren ibland innehålla vissa obehagliga överraskningar beträffande regleringen av eventuella immaterialrättigheter till det som har producerats.
Under vilka förutsättningar kan AI-genererade alster anses göra intrång i någon annans immaterialrätt? Det är alltid viktigt att säkerställa att texter, bilder, musik, design, uppfinningar m.m. kan användas utan att göra intrång i någon annans immaterialrätt. Skapande av sådana alster, med hjälp av AI-system, utgör ingen garanti att materialet får användas. Risken att göra intrång är snarare förhöjd, eftersom AI-systemet har tränats med hjälp av datamängder som kan innehålla immaterialrättsligt skyddat material.
Finns det några konkreta exempel på praxis relaterat till AI inom immaterialrätt?
I skrivande stund pågår ett antal större domstolsprocesser, främst i USA. Majoriteten av dessa tvister handlar om maskininlärning och upphovsrätt. En av tvisterna, som inleddes av den amerikanska komikern Sarah Silverman, har delvis avgjorts. Det är dock för tidigt att tala om en praxisbildning på området.
Härutöver finns flera administrativa avgöranden av domstolar och/eller immaterialrättsmyndigheter, som berör frågan om AI-genererade alster kan åtnjuta upphovsrättsligt skydd. Ett exempel är Thaler-målet i USA, i vilket federal domstol bedömde att upphovsrätt inte förelåg för ett alster som inte hade skapats av en människa. Avgörandet har överklagats. Det finns också ett flertal beslut från den amerikanska upphovsrättsmyndigheten, USCO, som indikerar att helt AI-genererade alster aldrig kan skyddas av upphovsrätt. I Kina har man ett delvis annorlunda synsätt.
I Europa har EPO:s Stora besvärskammare (det europeiska patentsystemets högsta instans) fastslagit bland annat att en ”uppfinnare” måste vara en person. Ett AI-system kan alltså inte vara uppfinnare, enligt europeisk patenträtt. Domstolarna har dragit samma slutsatser i UK och Australien.
Vad tror ni är de största utmaningarna och möjligheterna med att integrera AI-teknik i juridiskt arbete?
Användning av AI innebär, något förenklat, en automatisering av intellektuella prestationer. Grundläggande och enkla arbetsuppgifter, som hittills har utförts av människor, kan förenklas och effektiviseras om AI-teknik utnyttjas. Ett exempel, som brukar nämnas i denna diskussion, är att identifiera eller föreslå vissa typer av avtalsvillkor. Även mer omfattande arbetsuppgifter, som skulle förbruka oerhörda resurser om de utfördes endast av människor, kan underlättas av AI. Ett exempel är utförande av statistiska analyser och generering av prognoser, som bygger på genomgång av mycket stora datavolymer (exempelvis domstolsavgöranden), som kan vara utspridda mellan flera olika källor.
Datasäkerhet och sekretess är centralt. Konfidentiell eller annars känslig information får inte behandlas okontrollerat. Detta är en utmaning idag och kommer att vara en utmaning även i framtiden. Det är också viktigt att inte okritiskt förlita sig på de resultat (svar, prognoser, förslag m.m.) som AI-systemen genererar. Sådana risker kan minskas genom adekvat kompetensutveckling.
Avslutningsvis, hur kan advokater och juridiska yrkesverksamma förbereda sig för att hantera juridiska frågor som rör AI inom dessa områden?
En särskilt viktig förmåga, som vi på Vinge arbetar aktivt med, och som vi personligen tycker att barn och ungdomar skulle behöva lära sig redan i skolan, är förmågan att ”prompta”, d.v.s. att ge precisa och ordentliga instruktioner i syfte att få användbara svar från ett AI-system. Det är också mycket viktigt att vara källkritisk och att ha förmåga att kvalitetssäkra de svar och resultat som ett AI-system genererar.