Elevers bakgrund ska inte spela någon roll för kvaliteten i utbildningen, inte heller var den genomförs eller i vilken regi – skolan ska vara likvärdig, som det heter i skollagen. SOU 2020:28, ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” har nyligen varit ute på remiss. Diskrimineringsombudsmannen varnar för att vissa av utredningens förslag kan komma att leda till ökad diskriminering.
-Det är uppseendeväckande att utredaren ger förslag som med all säkerhet kommer att leda till vitt skilda tillämpningar från landets tusentals olika skolhuvudmän”, säger Jan Melander, JUNO kommuns skoljuridiska expert.
Förslagen i SOU 2020:28 ”En mer likvärdig skola – minskad skolsegregation och förbättrad resurstilldelning” innebär i korthet följande:
# Det införs ett gemensamt skolval där alla vårdnadshavare och alla huvudmän deltar. Det fria skolvalet, dvs. att vårdnadshavarna kan lämna önskemål, ska behållas. Det ska även fortsatt finnas en garanti för elever att bli placerade vid en kommunal skolenhet i närhet till hemmet om vårdnadshavaren inte önskar en annan skola.
# Möjliga urvalsgrunder till skolor förändras och regleras. När det finns fler sökande än platser vid en skola ska huvudmannen kunna välja att använda någon eller några av urvalsgrunderna syskonförtur, geografiskt baserat urval, kvot eller skolspår (för enskilda huvudmän verksamhetsmässigt samband). En huvudman ska också kunna välja att ge elever lika möjligheter att få en plats, dvs. ett slumpmässigt urval genom lottning eller liknande görs bland de elever som önskar en viss skola.
# Flertalet riktade statsbidrag slås samman till ett sektorsbidrag till skolan. Sektorsbidraget ska stödja skolverksamheten och stimulera skolutveckling utifrån lokala behov och prioriteringar. För att erhålla statsbidrag ska huvudmannen utifrån analyser av den egna verksamhetens utvecklingsbehov sammanställa en treårig handlingsplan för att stärka likvärdighet och undervisningskvalitet.
# Skolverket ska vara regionalt närvarande för att säkerställa ett aktivt och nära samarbete med huvudmännen i varje region. Genom en tydlig regional närvaro hoppas man få en starkare och samlad kapacitet för att genomföra skolans uppdrag, samtidigt som samarbetet på regional nivå mellan huvudmän, såväl kommunala som enskilda, och staten inklusive t.ex. universitet och högskolor underlättas. Detta anses särskilt nödvändigt för att skolor med svaga resultat, mätt i förhållande till skolans förutsättningar eller elevernas faktiska kunskapsresultat, snabbare kan identifieras.
”Risk för diskriminerande effekter”
SOU 2020:28 har nyligen varit ute på remiss och flera centrala aktörer har inkommit med svar. Det kan noteras att exempelvis Lärarförbundet i huvudsak är positiva till de förslag som framförs i utredningen – medan andra remissinstanser uttrycker sig mer kritiskt.
Barnombudsmannen (BO) tillstyrker utredningens förslag att Skolverket etableras regionalt. Detta som en konsekvens av att staten ska ta ett större ansvar för att uppnå likvärdighet i skolan. Utredningens förslag att huvudmän och rektorer aktivt ska verka för en allsidig social sammansättning av elever på skolenheter respektive i undervisningsgrupper, välkomnas ur ett barnrättsperspektiv. BO påpekar emellertid att det finns en risk att kravet på att ”aktivt verka för” är för tunt för att en verklig effekt ska uppnås. BO betonar att det är särskilt viktigt att ett barnkonsekvensperspektiv anläggs vid framtida uppföljningar av reformerna.
När det gäller aktiva åtgärder för likvärdighet anser Diskrimineringsombudsmannen (DO) att det kan finnas en risk att dessa – tvärtemot vad som är avsikten – får diskriminerande effekter. När målet, som anges i utredningen, är ”allsidig social sammansättning” av elevgrupperna behövs enligt DO tydliga och transparenta kriterier i lagstiftning för hur detta ska ske. DO är därför mycket kritiskt till utredningens förslag att huvudmännen själva får välja mellan olika urvalsgrunder.
-Jag instämmer i DO:s kritik, säger Juno kommuns skoljuridiska expert Jan Melander.
- Det är snarast uppseendeväckande att utredaren ger förslag som med all säkerhet kommer att leda till vitt skilda tillämpningar från landets tusentals olika skolhuvudmän.
-Naivitet får inte styra lagstiftningars utformning. Ska statlig styrning ske måste den så att säga gå i mål. I annat fall kunde vi nöja oss med skollagens vackra portalord att skolan ”ska vara” likvärdig, säger han.
Friskolornas riksförbund anför i sitt remissvar att utredarens förslag ”vilar på felaktiga antaganden”. Det finns, menar man, stora skillnader mellan hur olika klasser på en och samma skola klarar sig i betygshänseende. Istället lyfter friskolorna fram brist på arbetsro, ledarskap och att det är förenat med stora svårigheter att rekrytera duktiga lärare. De flesta av utredningens förslag avstyrks därför, i synnerhet de som avser lottning och kvoter.
-Jag förstår invändningen från ett principiellt perspektiv. Däremot är det svårt att komma ifrån att den allmänna stämningen på skolan starkt påverkas av övergripande socioekonomiska förhållanden. Det kommer fortsatt att vara mycket svårt att rekrytera skickliga lärare och skolledare till skolor med stora problem, säger Jan Melander.
”Allt hänger samman”
Jan Melander framhåller att det är ”en gigantisk samhällsuppgift” att uppnå likvärdighet i ett så stort och komplext system som skolan. Han menar att det finns en risk för att ansatser till systemförändringar sker i ett alltför snävt perspektiv.
-Bara frågan om kvalificerade lärare och skolledare, fördelade jämnt över Sverige och mellan ”rika” och ”fattiga” kommuner, är en synnerligen komplicerad fråga som bland annat rymmer huvudmannaskapet för skolan, incitament att höja resultat, lärarutbildningen (rekrytering och innehåll), och lärarnas arbetsmiljö i stort.
-Till detta kommer andra frågor som påverkar likvärdigheten, såsom ekonomiska faktorer och ekonomiska incitament, skolan omsätter idag mångmiljardbelopp. Det finns även inslag av kriminalpolitik. Ska elever som begår allvarliga brott kunna delta i skolverksamhet i ett skolpliktssystem - en sådan ordning skulle vi vuxna aldrig acceptera om det gällde vår egen arbetsplats. Det handlar även om etableringsfrågor för nyanlända och liknande frågor.
-Allt hänger samman, eller åtminstone det mesta, när man pratar om hur man kan göra skolan likvärdig.
Förslagen i utredningen ska nu behandlas i Regeringskansliet.
-Det kan förutses att framförallt förslagen gällande kvotering och lottning till populära skolor kommer att leda till mycket debatt, konstaterar Jan Melander.