”Polisens avlyssning av Encrochat har sparat minst tio människoliv”, sa Mats Löfving, regionpolischef i Stockholm, när Norstedts Juridik anordnade temadag om kampen mot den organiserade brottsligheten. Utökade möjligheter till preventiv avlyssning av gängkriminella var ett av många önskemål som framfördes till justitieminister Morgan Johansson under den efterföljande paneldebatten, där även moderaternas rättspolitiske talesperson Johan Forssell deltog
-I princip gillar vi de åtgärder som Morgan Johansson och regeringen vidtar för att komma åt den organiserade brottsligheten i form av straffskärpningar med mera, men det går för långsamt och är inte tillräckligt, sa Johan Forssell när debatten inleddes.
Morgan Johansson hade då framhållit att man nu betar av punkt efter punkt i det 34-punktersprogram mot gängkriminaliteten som regeringen lanserade hösten 2019.
Johan Forssell betonade dock att läget nu är så allvarligt att det inte räcker ”att skärpa redan befintlig lagstiftning med 10 procent”. Han efterlyser snabba och radikala åtgärder, som exempelvis visitationszoner som man har i Danmark, och menar att den politiska viljan saknas.
Morgan Johansson å sin sida ville gärna framhålla sig själv som en garant för rättssäkerheten och betonade att ny lagstiftning kräver gedigna utredningar, vilket tar tid. Han var också mån om att lyfta fram sociala aspekter av brottslighet; att det inte bara krävs hårdare tag utan även sociala insatser för att komma tillrätta med problemen.
Det märktes annars det här är två politiker som många gånger debatterat svensk kriminalpolitik mot varandra och som vet vilka den andres bästa argument är.
Johan Forssell och Morgan Johansson
Myndigheterna vill göra mer
Innan debatten drog igång hade de två debattörerna först fått höra Mats Löfving, Riksåklagaren Petra Lundh samt Christina Gellerbrant Hagberg vid Kronofogdemyndigheten redovisa sin syn på den organiserade brottsligheten och vilka verktyg respektive myndighet idag saknar för att vara effektiva i sin brottsbekämpning.
Högst på Kronofogdemyndighetens önskelista står så kallad distansutmätning, vilket innebär att beslut om utmätning av tillgångar kan tas utan att en representant från Kronofogden är på plats. Efter telefonkontakt skulle ett utmätningsbeslut kunna verkställas omedelbart av exempelvis en polis som stoppat en gängkriminell vid en trafikkontroll. Enligt Christina Gellerbrant Hagberg skulle det sannolikt tiofaldiga de belopp som årligen utmäts i den typen av situationer.
Petra Lundh beskrev hur den krypterade kommunikationstjänsten Encrochat, som knäcktes av franska myndigheter i somras, gett åklagarna ett enormt material att arbeta med och att antalet åklagare knappt räcker till eftersom de särskilt resurskrävande utredningarna ökat med 40 procent på fyra år. Hon hade flera punkter på sin önskelista till politikerna, bland annat en översyn av omedelbarhetsprincipen vid huvudförhandlingar i brottmål och att man bör överväga om anonyma vittnen ska tillåtas i domstolar. Dessutom önskar hon att det ska gå att genomföra husrannsakan på distans i exempelvis datorer, eftersom krypteringsskydd kan aktiveras så fort locket stängs på en bärbar dator, vilket är snabbt gjort om polis stormar in vid en husrannsakan.
Från polisens sida efterlyste Mats Löfving särskilt att möjligheterna till avlyssning vid gängbrottslighet borde närma sig de som redan idag finns på plats vid misstanke om terrorbrott. Den avlyssning av Encrochat som skett genom samarbete mellan olika polismyndigheter i Europa har räddat minst tio människors liv, sa han. Han är nöjd med den dialog som myndigheten har med regeringen och med de straffskärpningar för exempelvis vapenbrott och brott mot så kallad blåljuspersonal som skett på senare tid.
Mats Löfving hamnade i den politiska hetluften när han i september 2020, under en intervju i Sveriges Radio, sa att det fanns 40 stycken släktbaserad kriminella klaner i Sverige. När han före huvuddebatten räknade upp olika typer av organiserad brottslighet nämnde han, tillsammans med MC-gäng och förortsgäng, återigen kriminella klaner.