"Obalanserade" och "arbetsgivarvänliga" — så har de mest kontroversiella förslagen om en moderniserad arbetsrätt beskrivits, framför allt från arbetstagarsidan. Andra förslag i utredningen — som vissa experter menar är urvattnade, felplacerade och hellre borde lösas genom avtal — har hamnat i skymundan. Vi har lyssnat på tre röster från svensk arbetsrätt – Erik Danhard, Eva Glückman och Mattias af Malmborg – om deras åsikter om utredningsförslagen.
I en tidigare artikel berördes de utredningsförslag — om uppsägningar och turordningsregler — som stått i centrum i den intensiva debatten. Övriga centrala delar av utredningen, att arbetsgivaren ska få ett ökat ansvar för kompetensutveckling och stärkt skydd för arbetstagare med allmän visstidsanställning, har väckt betydligt mindre reaktioner. Men kring dessa utredningsförslag finns det också saker värda att diskutera.
Advokaten och arbetsrättsexperten Erik Danhard är exempelvis tveksam till om den reglering som föreslås överhuvudtaget hör hemma i LAS.
- Kompetensutveckling har endast indirekt med uppsägningar att göra och borde i stället rymmas i en anställningsavtalslag, där löpande förpliktelser mellan arbetsgivare och anställda regleras. En sådan lag finns i Finland. Ett annat bättre alternativ är att det regleras i kollektivavtal, och sådana avtal har det funnits länge inom många sektorer.
Även Eva Glückman, förhandlingschef vid Grafiska företagen, påpekar att frågan delvis redan är reglerad i kollektivavtalen men menar att det kan finnas fördelar med lagstiftning.
- Om frågan lagregleras kan den hållas utanför våra avtalsförhandlingar och inte ställa till några problem där, och för företag utan kollektivavtal är lagstiftning den enda vägen att gå.
- Lagstiftning kan dock leda till mycket tvister om vad som är kompetensutveckling och när det i så fall har uppfyllts i det enskilda fallet. När har man som arbetstagare exempelvis fått sin utveckling?
Samtidigt framhåller hon att frågan om kompetensutveckling både har varit och kommer att vara viktig för de enskilda företagen.
- En arbetsgivare som inte utvecklar sin personal kommer att förlora på det i slutändan, men utredningens förslag väcker frågan var gränsen ska gå.
Trassliga tvister runt hörnet
Skyldigheten för arbetsgivarna att ansvara för arbetstagarnas kompetensutveckling har av utredningen framhållits som den stora motprestationen från arbetsgivarsidan, som ska balansera upp förslagen om uppsägningar och turordningsregler. Men att ett utökat ansvar för arbetsgivarna att kompetensutveckla sin anställda skulle vara en balanserande faktor i utredningens förslag har Mattias af Malmborg, vid LO-TCO Rättsskydd, svårt att se.
- Jag vet inte vilken vinst den här delen är för facken. Risken är att det inte är värt någonting. Frågan har inte i LAS att göra och borde regleras i avtal.
Dessutom tror han precis som Eva Glückman att det kan leda till en hel del trassliga tvister.
- Vad ska man göra med en rätt för arbetstagaren att få skriven information gällande sin kompetensutveckling? frågar Mattias af Malmborg retoriskt.
- Utredningen vi måste göra för att driva en process om detta kanske inte är värt det om man ser till kostnaderna och vad man kan vinna.
Enligt Erik Danhard är frågan överhuvudtaget svår att tackla utan statlig inblandning. En arbetsgivare kommer endast att kunna kompetensutveckla inom sin egen verksamhet. Är det ett litet företag med en nischad produkt eller tjänst kanske det inte finns så mycket att erbjuda som har värde på resten av arbetsmarknaden.
- En bredare kompetensutveckling vore kanske bättre för samhället, men då kanske staten måste gå in. Det borde gå att hitta en trepartslösning där även staten är med.
Förhandlingar tar vid i augusti
Angående det fjärde benet i utredningens förslag — balansen mellan olika anställningsformer — liknar reaktionerna från Erik Danhard, Eva Glückman och Mattias af Malmborg i mångt och mycket de om kompetensutveckling. Är det verkligen en fråga som borde regleras i LAS och behövs det ens en lagreglering, eftersom frågor om anställningsformer regleras i kollektivavtal?
- Vi har avtal om alla anställningsformer och tillämpar överhuvudtaget inte LAS där, säger Eva Glückman.
- Så länger vi kan avtala om anställningsformer är det här ingen stor fråga utan de avtal vi har funkar.
Mattias af Malmborg kan inte se något annat än att arbetsgivarna kommer att anpassa sitt agerande för att även fortsättningsvis undvika att visstidsanställningar övergår till fasta sådana, oavsett vilka tidsgränser som sätts.
- Det kommer att ske en anpassning från arbetsgivarhåll som innebär att anställningarna blir kortare för att undvika att anställda kvalificeras in som heltidare.
När arbetsmarknadens parter har analyserat utredningens förslag ska förhandlingar mellan de stora organisationerna ta vid i augusti.
- Det är i stort ett bra förslag som utredningen har lagt, säger Eva Glückman. Vår ambition är att vi ska träffa ett avtal som kan antas istället för utredningens förslag. Frågan är hur LO kommer att agera eftersom de inte gillar den här utredningen. Flera förbund har också hoppat av förhandlingarna.
- Förhandlingsklimatet har faktiskt förbättrats på senare tid så det är fullt möjligt att parterna löser det här, säger Mattias af Malmborg. Förutsättningarna för det är bättre än för några år sedan.
Skulle förhandlingarna bli resultatlösa är det sagt att det är utredningens innehåll som är alternativet. Erik Danhard tror att utredningens förslag håller för att omsättas till skarp lagstiftning.
- Det är nog tänkt att vara en utredning som lagts för att parterna i sina förhandlingar ska ha något att utgå från. Men blir förhandlingarna resultatlösa kommer nog utredningens förslag att fungera, även om vissa delar, som det här med kompetensutveckling inom LAS, är lite udda.
Av: Ulf Widlund, jurist och redaktör JUNO Nyheter, Norstedts Juridik
Artikeln är ursprungligen publicerad i JUNO: 2020-07-24
