Enligt regeringen beräknas Sveriges elkonsumtion att öka kraftigt de kommande åren, som ett resultat av att industri och transporter elektrifieras och fasar ut fossila bränslen. För att möta den ökande efterfrågan på el diskuteras olika lösningar.
EU-kommissionen anser att investeringar i såväl naturgas som kärnkraft kan klassas som hållbara, under vissa förutsättningar och åtminstone under en övergångsperiod. En av tjänstemännen förklarade att gas och kärnkraft anses vara klimatneutrala, inte förnybara bränslen och inte gröna i sig, men att de anses bidra till omställningen. Läs mer här. EU-kommissionens förslag välkomnas av kärnkraftsförespråkare medan miljörörelsen är starkt kritisk.
För att bidra till en grön omställning har regeringen antagit en ”Nationell strategi för elektrifiering – en trygg, konkurrenskraftig och hållbar elförsörjning för en historisk klimatomställning”. Målet med strategin är att realisera en omfattande elektrifiering som bidrar till att klimatmålen nås samtidigt som Sverige ska ha ett robust elsystem med en hög leveranssäkerhet, låg miljöpåverkan och el till konkurrenskraftiga priser.
Sverige ska enligt strategin senast 2045 inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären, för att därefter uppnå negativa utsläpp. Målet innebär att utsläppen av växthusgaser från svenskt territorium ska vara minst 85 procent lägre 2045 än utsläppen 1990. Laddinfrastrukturen ska byggas ut i hela landet och elektrifiering av transportsektorn ses som en av de viktigaste delarna för att kunna minska utsläppen av växthusgaser. I strategin finns tolv punkter och 67 åtgärder som ska genomföras under en treårsperiod. Läs mer här.
Regeringen vill även skynda på utbyggnaden av vindkraft till havs.
Enligt Europaparlamentets och rådets direktiv om upprättandet av en ram för havsplanering (2014/89/EU) ska varje medlemsstat ska upprätta och genomföra havsplanering för att vägleda om hur havet och dess användning ska förvaltas.
Sverige har nyligen beslutat om sina första tre havsplaner (Bottniska viken, Östersjön respektive Västerhavet) och gett Energimyndigheten i uppdrag att tillsammans med andra myndigheter peka ut nya områden som är lämpliga för vindkraft. Utifrån Energimyndighetens underlag ska sedan Havs- och vattenmyndigheten lämna förslag på lämpliga områden till havs. Läs mer här.
Energimyndighetens uppdrag ska redovisas senast i mars 2023. Havs- och vattenmyndighetens förslag ska lämnas till regeringen senast i december 2024.
Joacim Johannesson, utredare på Havs- och vattenmyndighetens Havsplaneringsenhet, förklarar havsplanernas betydelse för klimatomställningen.
- Väldigt kortfattat handlar det om att skydda och bygga upp motståndskraft (resiliens) i ekosystemet, dvs bevara och stärka den biologiska mångfalden och där tillhörande gröna infrastruktur, om begränsning (mitigation) av klimatförändringen genom att ge förutsättningar för förnybar energi i form av havsbaserad vindkraft samt anpassning (adaption) genom att bland annat ge förutsättningar för sandutvinning.
Nu när de första havsplanerna är antagna, vad blir nästa steg?
- Att identifiera fler områden lämpliga för havsbaserad vindkraft och fördjupa kunskapen om havet som kolsänka och klimateffekters påverkan på marina naturvärden, ekosystemtjänster och sektorer som är beroende av havet, berättar Joacim.
Enligt Joacim Johannesson är de största utmaningarna för att lyckas med klimatomställningen att hitta en balans mellan intressen som fångar det stora behovet av förnyelsebar energi utan att stå i konflikt med andra samhällsintressen och miljömål.
Havsplaneringen är enligt Joacim en arena för denna typ av flerdimensionella avvägningar.
En omställning för klimatet är en utmaning som måste antas genom arbete på flera fronter och med många intressen som ska beaktas. Det återstår att se hur snabbt och effektivt Sveriges klimatomställning kommer att kunna ske.