På fredagen inleddes rättegången mot Sveriges ambassadör i Kina, Anna Lindstedt, vid Stockholms tingsrätt. Hon är åtalad för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt för sitt agerande i turerna kring den i Kina fängslade svenske medborgaren Gui Minhai, vars dotter skulle beläggas med munkavle i utbyte mot en eventuell frigivning av pappan. Inte på över 200 år har åtal väckts mot en ambassadör för brott mot rikets säkerhet.
Inför ett stort mediauppbåd kom en sammanbiten Anna Lindstedt tillsammans med sin advokat Conny Cedermark till rättegången. Åklagarsidan inledde sin framställan med att påpeka att målet inte handlade om att svenska ambassadörers handlingsutrymme skulle begränsas, utan att Anna Lindstedt gått utanför de särskilda instruktioner hon fått av Regeringen/UD. Hon hade gått emot den sedan länge fastlagda strategin i ärendet rörande Gui Minhai och helt enkelt agerat i strid med svensk utrikespolitik. Anna Lindstedt bestred helt det som åklagaren la henne till last både objektivt och subjektivt, och vitsordade egentligen bara att hon var svensk ambassadör. Någon underhandling hade det inte varit fråga om, och inte med någon främmande makt.
Gui Minhai kidnappas av kinesiska agenter
Den rättsliga historien om Gui Minhai börjar i Thailand i oktober 2015 då han av allt att döma kidnappades och fördes till Kina av kinesiska agenter. Gui Minhai drev ett förlag i Hongkong och gav ut böcker som den kinesiska ledningen inte uppskattade. Fem medarbetare försvann i slutet av 2015. Efter diverse rättsliga turer dömdes han i februari i år till tio års fängelse för att ha försett främmande makt med underrättelser.
Under två dagar i slutet på januari 2019 anordnades möten på hotell Sheraton i centrala Stockholm. Med var bland annat Anna Lindstedt, Gui Minhais dotter Angela Gui och en kinesisk affärsman, Kevin Liu, som Anna Lindstedt tidigare träffat i sin roll som ambassadör. Efteråt berättade en mycket kritisk Angela Gui om hur hon blivit informerad om att hennes pappa skulle kunna friges om hon slutade prata om sin far och om svenska medier slutade att uppmärksamma fallet.
Uppgifterna fick Säpo att inleda en förundersökning vilken nu lett fram till ett åtal av ambassadör Anna Lindstedt för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt, 19 kap 4 § BrB.
Behörighetsfrågan kan avgöra målet
För en fällande dom krävs att åklagaren kan bevisa att det handlat om en underhandling i en diplomatisk angelägenhet som rör Sverige, och att den skett med någon som företräder främmande makts intressen. Men det ska också bevisas att Anna Lindstedt gått utanför sin behörighet i frågan.
Enligt straffrättsexperten och hovrättsrådet Mari-Ann Roos kommer det första ledet sannolikt inte att vålla åklagaren några större problem. Snarare är det frågan om Anna Lindstedt har agerat utöver sin behörighet som kommer att avgöra målet.
- I åtalet påstås att hon ha agerat utanför de särskilda instruktioner och uppdrag hon fått av Regeringskansliet/UD. Vad som exakt menas med det där tycker jag är lite svårt att förstå.
- Uppdraget avser väl hennes roll som ambassadör i stort, men ”särskilda instruktioner” avser kanske just det här ärendet.
En övervägande del av bevisningen som åberopas från åklagaren rör just behörighetsfrågan. Flera tunga namn från Utrikesdepartementet, såsom kabinettsekreterare Annika Söder, är kallade att vittna om det.
Erfarna diplomater kritiska mot åtalet
Åtalet mot Anna Lindstedt har mött kritik från flera håll. 21 tidigare ambassadörer ryckte på DN Debatt ut till hennes försvar. Enligt dessa vittnar åtalet om okunnighet om vilka befogenheter en ambassadör har. Den generella fullmakten för en svensk ambassadör gör det möjligt att pröva även okonventionella sätt att lösa svåra ärenden på, som i fallet Gui Minhai.
Ove Bring, professor emeritus i internationell rätt, har i en SVT-artikel ställt sig frågande till rättsprocessen. Han menar att mötet på Sheraton inte handlade om en förhandling med främmande makt, och att åklagaren kommer att få svårt att bevisa det.
I sin sakframställning hävdade åklagarsidan att ”underhandling”, såsom det står i lagtexten, semantiskt är ett mycket bredare begrepp än förhandling, och att det också kunde innefatta sonderingar med mera. Det krävs inte heller att den man underhandlade med hade ett uppdrag från främmande makt, utan definitionen av hur någon kunde företräda ett annat lands intressen är mycket bredare än så.
Av den anledningen bör en nyckelfråga i målet bli vem den kinesiska affärsmannen Kevin Liu egentligen är. I Migrationsverkets system fanns han under två olika identiteter, men uppgifter om fler identiteter än så har figurerat, och han har rest på två olika pass. En handläggare på det svenska konsulatet i Shanghai hade flaggat för att Kevin Liu var en person vars bakgrund var mycket svår att kontrollera. Det fanns också en spärr hos Migrationsverket som hindrade att han beviljades visering till Sverige. Till slut hade han dock fått en visering via det finska konsulatet i Hong Kong som Sverige samarbetade med.
Risk för fängelse finns vid fällande dom
Påföljden för egenmäktighet vid förhandling med främmande makt är i fredstid fängelse i högst två år. Men om brottet även innebär fara för Sveriges fredliga förhållande till främmande makt, vilket åklagaren hävdar, är påföljden från ett års fängelse ända upp till sex års fängelse.
Den delen av åtalet har emellertid åklagaren inte lagt lika mycket krut på. Endast ett vittne från Försvarets forskningsinstitut är kallat för att styrka åtalet i den delen.
- Det framstår för mig som det svagaste ledet i åtalet, säger Mari-Ann Roos. Att det bara finns ett bevismedel som åberopas för att styrka det tycker jag säger en hel del om hur svag den delen av åtalet är.
Dessutom är det inte säkert att Anna Lindstedts agerande överhuvudtaget riskerade att försämra Sveriges relation till Kina.
- Hon har försökt att skapa en lösning som går under radarn. Hade det lyckats, och Angela Gui slutat att uttala sig i media, hade ju sannolikt Sveriges förhållande till Kina radikalt förbättrats, säger Mari-Ann Roos.
Förhandlingen i Stockholms tingsrätt pågår fram till den 29 juni. Dom i målet meddelas sannolikt ett par veckor senare.
Av: Ulf Widlund, jurist och redaktör JUNO Nyheter, Norstedts Juridik
Publicerad: 2020-06-05 i JUNO Nyheter