Den 49-åriga kvinnan som av tingsrätten dömdes till sex års fängelse för grov krigsförbrytelse och grovt folkrättsbrott har, liksom åklagaren, återkallat sitt överklagande till hovrätten. Tingsrättens dom, som inom kort vinner laga kraft, står därmed fast. Miriam Ingeson, tidigare åklagare och idag doktorand i folkrätt och straffrätt, menar att ny praxis är ytterst värdefullt gällande krigsförbrytelser.
– Svenska domar kan få betydelse i utländsk rätt, både i andra nationella rättssystem och internationella tribunaler, säger hon.
I återkallelsen av överklagandet lämnades ingen motivering. Kvinnans advokat, Mikael Westerlund, menar i en kommentar att den omständigheten att kvinnan fälldes för underlåtenhet och inte aktivt handlade – som hade kunnat rendera ett betydligt strängare straff – ligger bakom beslutet.
Reena Devgun, en av åklagarna i målet, återkallade sitt överklagande samma dag. Även om hon förstås är nöjd över den fällande domen måste hon förlika sig i med att kvinnan därmed inte heller kommer att dömas för handlingsbrott i enlighet med åklagarens förstahandsyrkande.
– Inför åtalet landade vi i att det var fråga om handlingsbrott då det skett efter att den tilltalande fört målsäganden till en pågående väpnad konflikt, d.v.s. att hennes agerande ska bedömas i ljuset av att hon försatt honom i situationen. Här kommer tingsrätten till en annan slutsats, konstaterar hon.
– Jag kände att om hon är beredd att godta den här domen så är vi också beredda att göra det.
Tingsrättens dom står därmed fast.
– Domen manifesterar tydligt det skydd som barn ska och bör ha mot att användas i en väpnad konflikt och det stränga ansvar som föräldrar har att skydda sina barn, säger Reena Devgun.
Att bevisa att händelserna ägt rum i en fundamentalistisk, islamsk kontext innebar en särskild utmaning, menar hon.
– Utöver de utmaningar som alltid är för handen i denna typ av ärenden, där brottsligheten har begåtts under en väpnad konflikt i ett annat land, så var det i detta ärende viktigt att redogöra för den ideologi som vi menar på föranlett den här gärningen.
– Den här typen av bevisföring är ovanlig och det var inte helt lätt att förutse hur domstolen skulle bedöma den delen. Tingsrätten har, precis som vi, funnit att den ideologiska kontext inom vilken den tilltalade verkat har haft en avgörande betydelse för prövningen av målet.
”En viktig pusselbit till vår förståelse kring brottet”
Miriam Ingeson, tidigare åklagare och idag doktorand vid Uppsala universitet, menar att domen är betydelsefull på grund av den begränsade praxis som finns avseende krigsförbrytelser.
– Varje tillkommande fall lägger därför till en viktig pusselbit till vår förståelse kring brottet. Det här är det första svenska fallet som avser barnsoldater. Det är också ett mål som avser brott som begåtts inom ramen för IS, där möjligheterna till lagföring diskuterats intensivt i media. Det här visar att det svenska rättsväsendet arbetar med mål avseende flera olika aktörer. På så sätt tillför det här målet väldigt mycket, säger hon.
Miriam Ingeson menar att en svensk dom även kan bli betydelsefull i utländsk rätt, både i andra nationella rättssystem och i internationella tribunaler. I domen citeras exempelvis en tysk dom om barnsoldater.
– På liknande sätt sneglar andra domstolar och tribunaler på befintlig praxis i andra länder, t.ex. Sverige. Genomslaget blir sannolikt större vid överrättspraxis, men en dom i första instans kan också vara intressant i vissa avseenden. I forskningen diskuteras t.ex. även nedlagda förundersökningar i vissa fall, som exempel på olika situationer där praxis är under utveckling.
– Regleringen av brotten är likartad i olika rättssystem, och det är därför meningsfullt att hämta inspiration för tolkningen från domstolar utanför det egna rättssystemet. Formellt är det inte en rättskälla, normalt sett, men det klargör ändå tolkningsfrågor och hur tillämpningen kan te sig.
Ett nytt begrepp introduceras
Miriam Ingeson forskar på hur straffrättens allmänna del beter sig när den tillämpas på systembrottslighet, såsom krigsförbrytelser. Hur straffbud ska utformas och användas i situationer där många människor är inblandande och agerar kollektivt, och där skadeverkningarna är systematiska.
– Det är av stor vikt att domstolarna klarar uppgiften att anpassa straffrättens allmänna del till andra typer av situationer än de man hanterar i större mängd, de ”vanliga” konkreta brotten som ofta bara avser en eller ett par personer.
– Tingsrättens diskussion kring hur de konkreta omständigheterna förhåller sig till begrepp som underlåtenhet och garantställning är central för att förstå hur man menar att straffbudets rekvisit är uppfyllda. Det hade varit högintressant för både forskare och praktiker att få se frågan prövad i högre instans eftersom rättsfrågan är så komplex. Men för parterna finns självklart andra överväganden att göra.
Miriam Ingeson menar att det utifrån gärningsbeskrivningen och bevisläget var väntat att man skulle tillämpa underlåtenhetsansvaret.
– Underlåtenhetsansvar på grund av garantställning är etablerad teori i svensk och utländsk straffrätt och det gäller även när ansvarsläran tillämpas i de internationella brotten. Genom tingsrättens utläggning kring detta får vi se hur straffrättens allmänna del beter sig när den tillämpas på de här brotten. Det är inte bara en språklig bedömning utan en bedömning i ett större, dogmatiskt sammanhang där många faktorer spelar in.
Miriam Ingeson har också noterat att ett nydanande juridiskt begrepp introduceras i domen – det återstår att se om det kommer få genomslag i framtida domar.
– Tingsrätten använder uttrycket struktural bevisning, som verkar vara ny begreppsanvändning. Det handlar om bevisning som samlats in i s.k. strukturell förundersökning, där man utreder de större sammanhang som aktualiseras i internationella brott.