Efter att den då 20-åriga kvinnan fuskat vid ett högskoleprov beslutade Universitets- och högskolerådet att återkalla provresultatet och att stänga av henne från att göra provet på nytt under en period av två år. En tid senare åtalades hon för osann försäkran då hon i samband med provet undertecknat en försäkran på heder och samvete om att svaren lämnades utan användning av otillåtna hjälpmedel. Kan åtalet prövas eller står det i strid med Europakonventionens förbud mot dubbelbestraffning? Underinstanserna var inte överens – Högsta domstolen har nu avgjort frågan.
Som ett resultat av sitt provresultat från högskoleprovet hösten 2017 – som var anmärkningsvärt högre än tidigare försök – antogs den då 20-åriga kvinnan till socionomprogrammet. Utredningen i målet visar att kvinnan hade tillgång till sådan teknisk utrustning, bland annat en särskild hörsnäcka, som kan användas i syfte att fuska. Hennes resultat vid provet (1,55) överensstämmer också med det som står angivet i de beslag som gjorts hos de som organiserade fusket och via hörsnäcka gav de rätta svaren. De sammantagna omständigheterna talade därför, enligt utredningen i ärendet, emot kvinnans egna uppgifter om att hon inte hade använt den tekniska utrustningen vid provtillfället.
Kvinnans provresultat ogiltighetsförklarades av Universitets- och högskolerådet och hon stängdes av från att göra provet på nytt under en period av två år, vilket omfattade fyra provtillfällen.
Kvinnan åtalas – i strid med Europakonventionen?
Riksåklagaren väckte åtal för osann försäkran, grovt brott eftersom kvinnan använt avancerade tekniska hjälpmedel. I samband med provtillfället hade hon nämligen undertecknat en försäkran om att på heder och samvete lämna provsvar utan att använda just otillåtna hjälpmedel eller på annat sätt vilseleda. Kvinnan menade emellertid att åtalet skulle avvisas eftersom hon redan straffats genom besluten om återkallelse och avstängning.
Dubbelbestraffningsförbudet finns i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll, vilket gäller som lag i Sverige. Syftet är att förhindra en ny rättegång om en viss brottslig gärning som redan har prövats och avslutats genom ett lagakraftvunnet avgörande. Den centrala frågan är alltså om förfarandet vid Universitets- och högskolerådet kan jämställas med en brottmålsrättegång och om det i så fall var fråga om en prövning av samma gärning – vilket är förbjudet.
Tingsrätten fann, i sin dom från maj 2020, att det inte fanns hinder mot en prövning av åtalet och dömde kvinnan för osann försäkran, grovt brott, till villkorlig dom och dagsböter.
Hovrätten undanröjde sedermera tingsrättens dom med hänvisning till förbudet mot dubbel lagföring.
HD: Förfarandet inte av straffrättslig karaktär
Fallet kom hela vägen upp till Högsta domstolens bord (Ö 2019-21). Domstolen konstaterar att de sanktioner som det rör sig om i det nu aktuella fallet – återkallelse av resultat och högskoleplats samt avstängning från högskoleprov – typiskt sett inte förekommer som påföljd vid brottslighet. De motsvarar snarare de disciplinära sanktioner som följer av regelöverträdelser inom exempelvis universitets- och högskolevärlden.
Högsta domstolen konstaterar vidare att utmärkande för straffrättsliga sanktioner i Europakonventionens mening är att deras främsta syfte är att bestraffa och avskräcka. En återkallelse av ett provresultat eller en utbildningsplats som grundas på att otillåtna hjälpmedel har använts vid ett högskoleprov syftar däremot enbart till att korrigera en felaktighet. Sanktionens art är huvudsakligen reparativ och kan därför inte, enligt domstolens bedömning, betraktas som ett straff.
Högsta domstolens sammantagna slutsats är alltså att förfarandet vid Universitets- och högskolerådet inte kan anses vara av straffrättslig karaktär. Därför omfattas det inte heller av Europakonventionens förbud mot dubbel lagföring och dubbla straff. Högsta domstolen konstaterar också att brottet osann försäkran förutsätter att en skriftlig försäkran har lämnats beträffande en viss uppgifts sanningsenlighet, men att detta inte är något som är relevant för prövningen hos Universitets- och högskolerådet.
Eftersom varken beslutet om återkallelse av provresultat eller beslutet om avstängning hindrat åtalet för osann försäkran, i enlighet med tingsrättens dom, borde hovrätten alltså ha tagit upp överklagandet för prövning i sak. Högsta domstolen undanröjer hovrättens beslut och målet överlämnas dit för fortsatt handläggning.