Anonyma vittnen, dubbla straff för gängkriminella, visitiationszoner och ”preventiv avlyssning” är några av de mer eller mindre kontroversiella förslag för att bekämpa gängkriminalitet som de politiska partierna presenterat inför det stundande valet. Vilka åtgärder skulle kunna få en reell effekt och vad påminner mest om skamlös populism där rättssäkerheten offras i effektivitetens namn? Två straffrättsliga tungviktare, Sven-Erik Alhem, tidigare överåklagare och Peter Althin, f.d. advokat – som många gånger stått mot varandra i såväl rättegångssalar som i debatten – synar partiernas förslag om hur gängen ska bekämpas. Vad anser de om de konkreta förslagen och vilka åtgärder vill de själva se? Lyssna på veckans avsnitt av Juridikens värld.
Lyssna på avsnittet på Apple podcast.
Lyssna på avsnittet på Spotify.
– Det riksdagspartierna håller på med är det största sveket som lagts fram under en valrörelse på många år. Man påstår att man straffa bort brottsligheten. Prata med era riksdagspartier: på vilket sätt kan hårdare straff minska brottsligheten?
Peter Althin, tidigare stjärnadvokat som medverkat i några av de mest uppmärksammade rättegångarna i modern tid, skräder inte orden i ”Juridikens värld”. Han menar att partiernas besatthet av ”hårdare tag” som universalrecept för att bekämpa gängkriminalitet och gängrelaterade skjutningar, som hittills i år skördat 44 människoliv, är en återvändsgränd.
Sven-Erik Alhem, före detta överåklagare som ofta tar plats i den juridiska debatten, varnar för att den uppskruvade tonen kan få en bumerangeffekt.
– Politiker betonar att det ska bli jäkligt svårt att vara kriminell i Sverige, ”nu ska vi jaga dem med blåslampa, nu ska de in i fängelse”. Detta syftar ju till att göra det otroligt hett mellan den politiska sfären och kriminaliteten …men om man inte lyckas från de brottsbekämpande myndigheternas sida så slår det tillbaka. De kriminella ser att det bara är löst prat och kan fortsätta skjuta ihjäl rivaliserande gäng.
Anonyma vittnen – hot eller möjlighet?
Att införa anonyma vittnen är ett omdiskuterat förslag som syftar till att bryta tystnadskulturen. Det är idag inte tillåtet i Sverige, till skillnad från exempelvis Norge och många andra europeiska länder.
Sven-Erik Alhem är positiv till detta även om han tror att det skulle ha en begränsad effekt.
– Det är ingen ”sesam öppna dig”-lösning. Det är något som skulle tillämpas restriktivt och när det handlar om s.k. tillfällighetsvittnen. Men det är bra att ha många anfallsvapen mot grovt kriminella även om det inte får inte vara den enda bevisningen, menar han.
Peter Althin, som även hunnit vara riksdagsledamot (KD) under en period i början av 2000-talet, avfärdar förslaget som ”fullständigt uppgivet och sanslöst”.
– Varje medborgare bör fundera på följande: Vill du bli dömd på uppgifter från en person som du inte vem det är?
– Jag har varit med om rättegångar där SÄPO-anställda har varit vittnen, då har det kommit en person som kallas ”nr 8” iklädd en peruk och glasögon. Det skedde anonymt, men jag visste åtminstone att denne representerade säkerhetspolisen vilket gjorde att vi hade möjlighet att värdera uppgifterna, säger Peter Althin, med hänvisning till den s.k. kvalificerade skyddsidentitet som sedan tidigare är möjligt för polis- och försvarsanställda.
Jag vill inte ändra systemet, domstolen ska vara självständig och oberoende gällande straffskippningen.
Hur har ni själva hanterat vittnen som varit rädda?
– På den tiden när det ännu inte inträffat något för vittnen kunde man fortfarande säga att det inte är farligt, det var enkelt att övertyga vittnen att ställa upp. Därefter har det inträffat saker som gjort att man inte kan ge några garantier, säger Sven-Erik Alhem.
– Polisen säger ofta: ”du kan vara lugn, vi ska skydda dig”. Vilket är nonsens då man har mycket små möjligheter att göra det, betonar Peter Althin
Riksdagen har nyligen sagt ja till regeringens förslag som innebär att den som medverkar i utredningen av någon annans brott, ett s.k. kronvittne, ska kunna få ett lindrigare straff om uppgifterna är av ”väsentlig betydelse” för utredningen. Peter Althin är skeptisk.
– Man har ju sett det i amerikanska filmer men där har man ett helt annat system. Blir du kronvittne efter att ha varit inblandad i något får du sänkt straff för att sätta dit din kompis Kalle. Problemet är att polisen och åklagaren utlovar strafflindring – men det är bara domstolen som kan bestämma detta.
– Jag har varit med om fall där min klient har pratat med åklagaren som sagt ”lägg nu korten på bordet så blir det si och så” och så gör klienten precis så utan att löftena infrias och han hamnar därmed i en värre situation: för den personen man sätter dit kommer ju inte glömma det, menar Peter.
Sven-Erik Alhem är mer positiv.
– Jag vill inte ändra systemet, domstolen ska vara självständig och oberoende gällande straffskippningen. Men man kan tänka sig att en åklagare säger att den i sin plädering ska verka för att domstolen ska beakta detta.
Danska straff för svenska brott?
Ska man göra det straffbart att vara med i ett kriminellt gäng? En sådan lag skulle kräva grundlagsförändringar men Moderaterna har sagt att man redan nu vill få en temporär lag på plats. Ett annat aktuellt förslag handlar om dubbla straff för gängkriminella vid grova våldsbrott. En sådan straffskärpningsgrund finns sedan tidigare i Danmark – som av vissa partier lyfts fram som ett föregångsland när det gäller oortodoxa metoder och ”hårdare tag”. Varken Peter eller Sven-Erik låter sig emellertid övertygas om att kriminalisering av gängmedlemskap och dubbla straff är något eftersträvansvärt.
– Under 30-40 år har jag frågat klienter om detta. När exempelvis straffet för grovt rån har skärpts har jag pratat med klienter och fått svaret ”det berör ju inte mig, jag kommer ju inte åka fast, och om så sker blir det bara något år till´”. Det får ingen effekt att höja straffen, konstaterar Peter Althin.
– Principen om likhet inför lagen åsidosätts. Det blir konstigt om man först definierar någon som gängkriminell och därefter använda en ny, strängare straffskala för dessa. Det känns väldigt artfrämmande, i rättsstaten Sverige brukar vi framhålla att varje individ som åsidosätter lagen straffas lika, menar Sven-Erik Alhem.
Av samma skäl är Alhem och Althin också måttligt förtjusta i idén om att införa s.k. visitationszoner, som också återfinns i Danmark, som syftar till att ge bättre möjligheter för polisen att, utan konkreta misstankar, visitera personer i syfte att söka efter vapen. Andra föreslagna åtgärder ligger i samma riktning; såsom s.k. preventiv avlyssning, avlyssning utan skälig misstanke, och lagändringar som skulle ge polisen rätt att genomföra husrannsakan utan brottsmisstanke. Det skulle innebära en nedmontering av rättsstatliga principer som är ett alltför högt pris att betala i brottsbekämpningens namn, menar poddens gäster.
– Det är lättare att säga att undantagsvis använda sig av anonyma vittnen, det kan man tåla tycker jag. Men om det inte krävs brottsmisstanke så är man ute på en farlig väg, betonar Sven-Erik.
Det är inte så att alla som har svårigheter i uppväxten blir kriminella men rätt många
”Med en annan start hade jag blivit chef på Volvo”
De två 40-talisterna kan se tillbaka på långa yrkesliv från landets rättegångssalar där de mött såväl förhärdade yrkeskriminella som ångestfyllda förstagångsförbrytare och allt däremellan. De är överens om att de brottsförebyggande åtgärderna borde få ett betydligt större utrymme i debatten. Nyrekryteringen till gängen måste brytas: idag står en ny ung förmåga på tur så fort någon blir inburad eller dör.
– Det är inte så att alla som har svårigheter i uppväxten blir kriminella men rätt många. Clark Olofsson, som då var min klient, sa till mig när han satt häktat i Visby: ”Med en annan start hade jag blivit chef på Volvo”. Det är möjligen en överdrift men ändå. ”Den första gången jag lärde mig att stjäla en bil var på en ungdomsvårdsskola”, har han också sagt. Man måste stoppa det hela innan man fastnar i kriminalitet! Om detta hör man nästan inget om i valrörelsen, säger Peter Althin.
– Kriminalpolitik handlar också om hur barnomsorg och skolan fungerar, betonar han.
Endast 20 procent av morden i gängmiljö klaras idag upp. Både Althin och Alhem betonar ihärdigt att professionellt utredningsarbete i alla led från polisens sida är och förblir det främsta verktyget för att bekämpa grov kriminalitet – och att man behöver hitta tillbaka till grunderna för ett framgångsrikt polisarbete. Ett fokus som ter sig särskilt angeläget efter ett aktuellt avslöjande om att många elever på polishögskolan, trots sänkta intagningskrav, inte håller måttet.
– Man ska tänka på att alla floskler om ”hårdare tag” är helt obevisat. Forskning gällande betydelsen av tidiga åtgärder mot unga har kommit i skymundan, menar Sven-Erik Alhem.
Lyssna påhela avsnittet i podden Juridikens värld och hör vilka konkreta åtgärder som Peter Althin och Sven-Erik Alhem vill se för att bekämpa de kriminella gängen.