En restaurangägare fälls nu i Högsta domstolen (HD) för människoexploatering efter att ha vilselett en man och en kvinna till att arbeta i hans restaurang med endast kost och logi som ersättning. Restaurangägaren – som dömdes till 8 månaders fängelse i tingsrätten men friades i hovrätten – döms i HD till villkorlig dom efter att riksåklagaren överklagat hovrättsdomen. Detta är första gången lagen om människoexploatering prövas i högsta instans.
Brottet människoexploatering infördes i brottsbalken den 1 juni 2018. För människoexploatering döms den som genom olaga tvång, vilseledande eller utnyttjande av någons beroendeställning, skyddslöshet eller svåra situation exploaterar en person i tvångsarbete, arbete under uppenbart orimliga villkor eller tiggeri.
Syftet med lagändringen var huvudsakligen att stärka det straffrättsliga skyddet mot exploatering av personer i arbete eller tiggeri. Men sedan lagen trädde i kraft har lagföringarna för brottet inte precis duggat tätt. Enligt statistik som Åklagarmyndigheten har sammanställt åt Kaliber i Sveriges Radio P1 har 91 personer utretts för människoexploatering fram till och med 2021. Tolv personer har åtalats, och av dessa har sex fått fällande domar. En av dessa fällande domar har upphävts efter överklagan till hovrätten.
Men kanske är detta på väg att ändras efter att Högsta domstolen nu, för första gången, prövat brottet.
Arbetade 482 timmar – på sex veckor
Hösten 2018 kom ett gift par, 23 och 24 år gamla, till Sverige från Bangladesh. Kvinnan skulle studera och mannen planerade att arbeta. Paret hade inte ordnat med bostad innan ankomsten, och det visade sig vara svårare än vad de förväntat sig. Vid ett restaurangbesök kom de i kontakt med restaurangägaren, en man i 50-årsåldern, som erbjöd dem att bo i ett rum i en lägenhet i samma byggnad. Kort efter det att paret flyttat in kom man överens om att de skulle arbeta i restaurangen. För arbetet skulle de få 100 kronor i timmen, samt mat och husrum.
Kvinnan arbetade sedan i restaurangen i drygt två veckor och mannen i cirka en och en halv månad. Mannen arbetade mycket långa dagar – mellan 11 och 12 timmar, 6 till 7 dagar i veckan – totalt 482 timmar under en sexveckorsperiod, i genomsnitt 69 timmar i veckan. Restaurangägaren hade aldrig för avsikt att betala någon lön och makarna fick därför aldrig någon annan ersättning för sitt arbete än fri kost och bostad.
Fälldes – och friades
Tingsrätten ansåg det vara styrkt att restaurangägaren exploaterat målsägandena. Genom vilseledande och genom utnyttjande av målsägandenas svåra situation hade restaurangägaren utnyttjat dem för att arbeta under uppenbart orimliga villkor. Mannen dömdes för människoexploatering till fängelse i åtta månader.
Hovrätten var av annan åsikt och frikände restaurangägaren. Domstolen anförde bland annat att det gällande kvinnan inte varit fråga om uppenbart orimliga villkor, samt att maken förvisso arbetat under uppenbart orimliga villkor, men att han inte vilseletts av restaurangägaren vad gällde betalningen för arbetet. Hovrätten ansåg inte heller att paret befunnit sig i en svår situation i lagens mening när de tackade ja till restaurangägarens erbjudande.
Riksåklagaren ansåg emellertid, likt tingsrätten, att målsägandena befann sig i en svår situation när de anlände till Sverige och tackade ja till erbjudandet om bostad, logi och arbete i den aktuella restaurangen. I sitt överklagande av hovrättsdomen anförde riksåklagaren bland annat att målsägandena uppfattade situationen som att de var tvungna att stanna kvar och fortsätta arbeta i restaurangen för att få ut sin lön. Riksåklagaren framhöll också att målsägandena, när de inte längre fick bo i lägenheten den 3 november 2018, behövde hjälp från sociala myndigheter med att få boende, vilket understryker deras svåra situation. Vidare menade riksåklagaren att det är uppenbart att restaurangägaren vilselett målsägandena genom att lämna oriktiga uppgifter om rådande villkor.
Riksåklagaren ansåg det vara av synnerlig vikt för rättstillämpningen att Högsta domstolen uttalar sig vägledande kring rekvisiten ”vilseledande”, ”utnyttjande av någons svåra situation” samt ”arbete under uppenbart orimliga villkor”.
Vägledande dom
Högsta domstolen finner nu att restaurangägaren, genom såväl vilseledande som utnyttjande av deras svåra situation, förmådde makarna att arbeta i restaurangen. Domstolen anser även att arbetet skedde under uppenbart orimliga villkor.
Enligt domstolens mening har restaurangägaren genom sitt agerande exploaterat makarna på sådant sätt som avses i bestämmelserna om människoexploatering. HD beaktar bland annat i vilken utsträckning restaurangägarens agerande innebar ett angrepp på makarnas frihet, frid och mänskliga värdighet.
Domstolen konstaterar att det är uppenbart att restaurangägarens syfte var att främja den egna verksamheten. Och även om det inte förekom några i sig straffbara hot från restaurangärandes sida bidrog han till att vidmakthålla situationen genom uttalanden om att han kunde se till makarna blev utvisade.
Vid påföljdsbestämningen konstaterar domstolen att det råder en presumtion för att en icke frihetsberövande påföljd ska bestämmas, såtillvida brottets art inte ger anledning att döma till fängelse. Detta kan enligt domstolen vara fallet om brottet inneburit ett allvarligt ingrepp på den personliga integriteten. Enligt HD:s mening har det aktuella brottet inte inneburit ett sådant allvarligt ingrepp, och mot denna bakgrund döms restaurangägaren till villkorlig dom.