I början av september överlämnades lagförslag till Utbildningsdepartementet som utökar möjligheterna för Skolinspektionen att stänga ned såväl kommunala som fristående skolor där allvarliga missförhållanden råder.
- Vi har hittills arbetat utifrån olika förutsättningar för kommunala och enskilda huvudmän. Förslaget innebär något annat, säger Helén Ängmo, generaldirektör för Skolinspektionen.
Enligt gällande lagstiftning kan Skolinspektionen återkalla fristående huvudmäns tillstånd att bedriva skola, vilket i praktiken innebär att verksamheten måste stängas ned. Motsvarande möjlighet finns idag inte vad gäller kommunala skolor.
För knappt ett år sedan gav regeringen, till följd av överenskommelser enligt januari-avtalet, chefsrådmannen Johan Lundmark i uppdrag att utreda hur Skolinspektionens sanktionsmöjligheter kunde utökas. Med motiveringen att utbildningen i Sverige enligt såväl skollagen som barnkonventionen ska vara likvärdig, och därmed kräver en likvärdig tillsyn, menar utredaren att de mest ingripande sanktionerna bör kunna riktas mot såväl fristående som kommunala skolor. Promemorian presenterades den 11 september av utbildningsminister Anna Ekström.
- Enbart seriösa aktörer ska ha möjlighet att driva skolor i Sverige, och den lagstiftning som ska säkerställa att det ska vara på det viset har varit otillräcklig, framförde utbildningsministern under pressträffen.
Verksamhetsförbud för kommunala skolor
Förslaget innebär att Skolinspektionen kommer att kunna besluta om verksamhetsförbud för kommunala skolor som gäller tills vidare. Den nuvarande mest ingripande sanktionen, statliga åtgärder för rättelse, ska därmed endast tillämpas i de fall ett verksamhetsförbud bedöms som praktiskt svårt att genomföra – exempelvis då det i en mindre kommun bara finns en skola som erbjuder grundskoleutbildning för alla årskurser.
I och med utformandet av 2010 års skollag ansågs det inte vara möjligt att skapa en helt likformig reglering för kommunala och fristående skolor, eftersom kommunala huvudmän har ett mer långtgående ansvar för skolväsendet. Helén Ängmo, generaldirektör på Skolinspektionen, menar att man genom förslaget frångår att det är olika principer som styr fristående respektive kommunala skolor.
- Fristående skolor har ett tillstånd i botten, det har inte en kommun - hela skolansvaret är delegerat till kommunerna. Vi har hittills arbetat utifrån olika förutsättningar för kommunala och enskilda huvudmän. Förslaget innebär något annat. Vi måste titta på vad detta innebär och kommer då att beakta att kommunala huvudmän har hela skolansvaret från grunden. För oss är det viktigt att ansvarsfördelningen blir tydlig, säger hon.
Jan Melander, skoljuridisk expert för Juno för kommuner, är för att fristående och kommunala skolor jämställs i detta avseende och menar att tanken om likabehandling även kräver det.
- I mina ögon bör de naturligen behandlas på samma sätt. För att vi ska kunna ha en kommunal och därmed decentraliserad skola måste det finnas statlig tillsyn. I annat fall - om kommun anses vara ett särfall - upphör i praktiken likabehandlingstanken som är en bärande pelare för skolan.
- Precis som det måste kunna finnas reella sanktioner vid kommunalt domstolstrots, vilket tyvärr förekommit i LSS-sammanhang, behöver någonstans en linje i sanden dras av staten i skolfrågor, säger han.
Helén Ängmo kan i nuläget, innan Skolinspektionen lämnat remissvar till regeringen, inte uttala sig om det finns ett behov av att kunna besluta om ett verksamhetsförbud avseende kommunala skolor. Om förslaget går igenom anser hon dock att det är viktigt att det säkerställs att ett sådant beslut får önskad effekt.
- Det viktiga att tänka på är bland annat hur kommunerna gör när man ska överföra eleverna från en nedstängd skola till en annan skolenhet; att man löser de grundläggande problemen så att de inte bara förs över. Det är sådant vi ska titta på under remisstiden, säger hon.
Ny återkallandegrund vid upprepad misskötsamhet
Den mest ingripande sanktionen kommer, enligt förslaget, även kunna aktualiseras om en skola inom en tvåårsperiod har förelagts att åtgärda brister i verksamheten även i de fall detta följts – om föreläggandet gällt ett allvarligt missförhållande. Härutöver krävs att huvudmannen tidigare visat bristande förmåga eller vilja att fullgöra sina skyldigheter som huvudman för verksamheten, samt att ett allvarligt missförhållande i verksamheten ändå föreligger.
- Med de här förslagen är min förhoppning att vi ska få större möjlighet att stänga skolor som allvarligt och uthålligt missköter sig, sade utbildningsminister Anna Ekström under sin presentation av förslaget.
Helén Ängmo anser att det är positivt att Skolinspektionen i detta avseende ges ett bättre lagstöd.
- Vi måste alltid styrka ett missförhållande, och om en skola har rättat sig efter ett föreläggande kan vi idag inte ta hänsyn till att det funnits brister bakåt i tiden – allt blir nollställt. Det är därför bra att inspektionen nu enligt förslaget får lite större mandat att ha ett bredare och mer långsiktigt perspektiv som grund när vi ser behov av skarpa verktyg mot vissa skolor. Vi måste dock titta närmare på utformningen av förslaget, säger Helén Ängmo.
Förslagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2022. Promemorian har remitterats till ett antal instanser. Sista dag för remissvar är den 14 december.
