Förödande lagtolkning av Arbetsmiljöverket
Arbetsmiljöverket har i en ny rapport uttalat att skyddsombud inte har rätt att företräda enskilda vid arbetsanpassning, något som flera av Sveriges främsta experter på området uttryckt starka invändningar mot. Maria Steinberg är en av dem. Hon frågar sig hur en myndighet som ska verka för att färre drabbas av arbetsskador kan göra en så felaktig tolkning av skyddsombudens rättsliga uppgifter.
Det pågår en hetsig debatt idag, där Arbetsmiljöverket med stöd av en intern rapport om skyddsombudens roll¹ anser att skyddsombud inte har rätt att företräda enskilda arbetstagare. Vem ska företräda den enskilda kvinnan inom hemtjänsten, när hon fått belastningsskador, mobbas eller utsätts för hot och våld, då hon tagit hand om våra äldre, sjuka och barn, så att vi andra kan arbeta?
Min kollega Bo Ericson, f.d. arbetsrättsjurist på LO/TCO och författare till böcker om arbetsmiljölagen och rehabilitering, blev så arg att han redan i januari skrev ett rättsligt bemötande om hur fel Arbetsmiljöverket hade tolkat arbetsmiljölagen. Före detta kanslirådet på arbetsmarknadsdepartementet Lars von Ehrenheim, som ägnat hela sitt arbetsliv åt att tolka arbetsmiljölagen, ansåg att tolkningen var ”fullständigt absurd”, då han intervjuades av tidningen Arbetsvärlden den 20 nov.
Reglerna om skyddsombud finns i 6 kap. arbetsmiljölagen. I 4 § regleras deras uppgifter. De ska verka för en tillfredsställande arbetsmiljö. Det innebär att de ska se till att arbetsgivaren följer kraven i 2 kap. och 3 kap. arbetsmiljölagen om hur arbetsmiljö ska se ut, t.ex. att arbetsgivaren följer reglerna vid kränkningar i AFS 2015:4 Organisatorisk och social arbetsmiljö. Skyddsombuden ska också bevaka att arbetsgivaren följer reglerna om systematiskt arbetsmiljöarbete i 3 kap. 2a§ arbetsmiljölagen och reglerna om individuell arbetsanpassning, som finns i 3 kap. 3§ arbetsmiljölagen.
Skyddsombud får många förtroenden
Arbetsmiljöverkets nya tolkning innebär att ett skyddsombud som vänder sig till verket med en framställan enligt 6 kap. 6 a § arbetsmiljölagen, gällande en enskild arbetstagare som kränks eller där arbetsgivaren inte försöker anpassa arbetsmiljön, skulle avvisas av Arbetsmiljöverket. Någon sådan begränsning finns inte i lagen. Arbetsmiljöverket är tvärtom skyldig enligt arbetsmiljölagen att behandla en framställan enligt 6 kap. 6 a §. Någon uttrycklig begränsning vad gäller enskilda framgår inte av lagen.
Maria Steinberg författare till Skyddsombudsrätt och till Skyddsombud i allas intresse. Foto: Michael Steinberg
Mina erfarenheter som arbetsmiljörättslig forskare och med drygt 40 år av direktkontakt med skyddsombud, först som anställd på Yrkesinspektionen i Örebro, sedan som föreläsare är att skyddsombud alltid har företrätt enskilda arbetstagare i en mängd olika sammanhang:
• De har hjälpt till med utredningar
• Bistått vid arbetsskador
• stöttat i rehabiliteringsärenden
• tillkallats vid olyckor
• medverkat i anpassningsgrupper
Skyddsombud får många förtroenden från enskilda, bl.a. om sexuella trakasserier, men även andra slag av kränkningar. De kallas som vittnen i rättegångar vid arbetsmiljöbrott, då enskilda har skadats allvarligt.
Rättsutvecklingen har varit stark
Vid en tillbakablick på utvecklingen finns några mer viktiga händelser genom åren. Rätten att utse ombud för arbetstagarna införs i 1912 års lag om arbetarskydd och i kapitlet om Tillsyn. Yrkesinspektionen (sedan 2001 Arbetsmiljöverket) skulle vid inspektion ta kontakt med ombudet för att höra om denne hade några synpunkter på brister i arbetarskyddet. Det kunde t.ex. gälla bristande skydd på maskiner. Man kan påstå att ombuden hjälpte Yrkesinspektionen så att de kunde ställa krav på arbetsgivaren i syfte att hålla ner antalet arbetsskador. Se gällande regler idag i 16 § arbetsmiljöförordningen.
Skyddsombuden får 1931 rätt att vända sig till tillsynsmyndigheten. Hänvändelserätten enligt 6 kap. 6a§ arbetsmiljölagen infördes med stöd av en ILO rekommendation i lagen. Den innebär idag att skyddsombud har rätt att vända sig till Arbetsmiljöverket, om arbetsgivaren inte lämnar besked utan dröjsmål eller inte åtgärdar inom skälig tid då skyddsombudet har begärt åtgärd eller undersökning. Här framkommer inga begränsningar, om antalet arbetstagare, som bristerna ska omfatta.
Skyddsombuden är våra gratisarbetande folkhälsoarbetare
År 1977 beslöt riksdagen om den nya arbetsmiljölagen. Ensamarbete uppmärksammades särskilt i den nya lagen. Någon särskild begränsning att skyddsombuden inte skulle kunna ta upp enskilda ärenden diskuterades inte. Tvärtom, skyddsombud fick rätt att stoppa ett ensamarbete ur skyddssynpunkt, 6 kap. 7§. Den enskilde arbetstagaren fick rätt att stoppa sitt eget arbete, men skulle i mån av tid vända sig antigen till sin arbetsgivare eller skyddsombud. Det framgick också att arbetsgivaren skulle ta hänsyn till arbetstagarens särskilda förutsättningar, 3 kap. 3§. Det som idag kallas för individuell anpassning.
Betydelsefulla föreskrifter
Dåvarande Arbetarskyddsstyrelsen utfärdade ett stort antal föreskrifter som fick betydelse för skyddsombuden, då de skulle företräda enskilda. AFS 1982:3 Ensamarbete, där det ingick att skyddsombuden i vissa fall skulle underrättas om ensamarbete. AFS 1993:17 Kränkande särbehandling. Bakgrunden till den föreskriften var bl.a. forskning om självmord, som kunde ha samband med arbetet. Skyddsombuden hade en självklar uppgift att stödja enskilda så att kränkningar skulle förebyggas.
En annan relevant föreskrift är AFS 1999:7 Första hjälpen och krisstöd. Skyddsombud har rätt att ta ledigt i akuta situationer för att t.ex. hjälpa enskilda arbetstagare som råkat ut för olyckor. Det är nog en av de äldsta uppdrag som skyddsombud haft (Prop. 1973:130, s.160). Detsamma gäller regler för Minderåriga AFS 2012:3, där skyddsombudet har ett antal uppgifter som inkluderar om en enda minderårig anställs.
Regler infördes också om att arbetsgivaren ska samråda med skyddsombuden vid anmälan av arbetsskada 10 § förordning (1977:284) om arbetsskadeförsäkring och statligt personskadeskydd. En viktig uppgift för skyddsombud att ge stöd till enskilda.
Viktigt samarbete med arbetstagarnas företrädare
På 1990-talet kom regler om internkontroll, idag systematiskt arbetsmiljöarbete. En del av dessa regler innebar att arbetsgivaren var ansvarig för att ha en organisation för arbetsanpassning och rehabilitering. Reglerna förtydligades genom AFS 1994:1. Skyddsombuden fick en uttalad uppgift i lagen, i föreskriften om systematiskt arbetsmiljöarbete och i nämnda föreskrift. I den ingick att samarbete skulle ske med den som berörs samt med deras företrädare i arbetsmiljöfrågor. I kommentaren framgick att det var viktigt att samarbeta med arbetstagarnas företrädare. Det kunde vara skyddsombud eller ledamot i skyddskommittén. Paragrafen togs bort vid revideringen AFS 2020:5. I de allmänna råden hänvisas till 6 kap.4§ AML, där skyddsombudens bevakningsuppdrag finns.
Foto: Patrik Österberg/TT
Vid 1991 års revidering utvecklades arbetsgivarens ansvar för individuell arbetsanpassning i 3 kap. 3§. Även här har skyddsombuden en viktig roll. Det finns särskilda regler i 7 kap. 13 § AML om tystnadsplikt för skyddsombud, som ingår i en anpassningsgrupp och för de skyddsombud som får enskilda förtroenden.
Fler arbetstagare tär på verkets resurser
Hur kommer det sig att ett tillsynsorgan som ska verka för att färre drabbas av arbetsskador, har bestämt sig för att göra en så snäv och i min mening en så felaktig tolkning av skyddsombudens rättsliga uppgifter? Kan det vara så att den snäva tolkningen har koppling till att kraven på Arbetsmiljöverket är för höga i förhållande till resurserna?
Antalet arbetstagare har ökat de senaste 10 åren till nästan 5 miljoner. Arbetsmiljöverket ska idag med sina mycket knappa resurser mellan 230 till 250 inspektörer också ta hand om utstationering, hemarbete och arbetslivskriminalitet. Kan det vara där skon klämmer?
Skyddsombuden kanske också har för höga förväntningar på Arbetsmiljöverket, att de ska kunna ge bättre stöttning än vad arbetsmiljölagen och dagens föreskrifter har förmåga till, vad gäller enskilda ärenden som arbetsanpassning och kränkande särbehandling.
Skyddsombuden är våra gratisarbetande folkhälsoarbetare som hjälper inte bara arbetstagarna och arbetsgivarna att hålla nere antalet arbetsskador. De hjälper samhället, staten, oss skattebetalarna hålla nere kostnaden för arbetsskador och bidrar till ett bra arbetsliv. Den enskilda kvinnan i hemtjänsten har rätt att få skyddsombudens stöd och vi som medborgare behöver hennes arbetskraft.
1. daterad 2021-10-01, 2021/056200
Maria Steinberg
Maria är docent i arbetsmiljörätt. Hon har tidigare varit universitetslektor vid Örebro universitet. Idag är hon seniorforskare, föreläsare och författare inom arbetsmiljörätt och skyddsombudsrätt.