Tillkomsten av systemet med företagsbot motiverades med att det då gällande sanktionssystemet ansågs otillräckligt för att komma till rätta med brott i näringsverksamhet (prop. 1985/86:23 Företagsbot s. 14 f.). Men det tog väldigt många år för att företagsboten skulle börja få betydelse. De första tjugo åren hände inte så mycket och de få ärenden som Riksåklagaren förde upp till Högsta domstolen blev ogillade. Först från och med ändringarna år 2006 började användandet av företagsboten långsamt ta fart, en utveckling som påskyndades efter 2009 som en konsekvens av bildandet av Riksenheten för miljö- och arbetsmiljömål. Fram till 2006 hade det personliga ansvaret företräde även beträffande brott som begåtts i näringsverksamhet, efter genomförda lagändringar gavs istället företagsboten företräde. Efter de senaste ändringarna har det personliga ansvaret fått en viss ökad betydelse igen; även om något genomslag i praxis ännu inte kan märkas.
Företagsboten i 36 kap BrB är inte konstruerad som en påföljd för brott (1 kap 3 § BrB) utan som en särskild rättsverkan av brott (1 kap 8 § BrB) och boten skulle egentligen utgöra ett komplement till det personliga straffansvaret. En särskild rättsverkan är ju per definition en följd av ett brott. Det måste alltid kunna visas att ett brott är begånget för att talan om företagsbot ska kunna föras. Det krävs dock inte att någon person lagförs för brottet eller ens identifieras.
Stort genomslag
Reglerna om företagsbot i 36 kap brottsbalken har en obligatorisk utformning vilket innebär att åklagarna ska föra talan om företagsbot när rekvisiten bedöms vara uppfyllda. Något det nog på många håll syndas ganska mycket emot. En särskild åtalsprövningsregel finns i 36 kap 10 a § BrB, där det anges att om ett brott som kan föranleda talan om företagsbot har begåtts av oaktsamhet och inte kan antas föranleda annan påföljd än böter, får brottet åtalas av åklagare endast om åtal är påkallat från allmän synpunkt. Detta har i praktiken fått den betydelsen att för många, antagligen de flesta, brott i näringsverksamhet blir företagsboten den enda sanktionen för brottet. I enlighet med uttalanden i förarbetena beträffande åtalsprövningsregeln så var syftet med regeln att företagsbot skulle vara den primära påföljden vid mindre allvarlig brottslighet (prop 2005/067:59 s 42ff).
Åtalsprövningsregeln har som nämnts fått ett mycket stort genomslag; åtminstone för vissa brott. Tittar vi på alla lagföringar 2021 för arbetsmiljöbrott så utgör 95 % av alla lagföringar av företagsbot och endast fem procent utgörs av personliga straff. Från att det 2006 utfärdades noll företagsböter för arbetsmiljöbrott så 2016 handlade om 49 lagföringar med företagsbot. Det senaste året kom antalet lagföringar med företagsbot att bli mer än dubbelt så många.
Centrala bestämmelser
De aktuella bestämmelserna återfinns i 36 kap. 7–10 a §§ brottsbalken. Enligt 7 § ska företagsbot åläggas för brott som har begåtts i utövningen av näringsverksamhet om det för brottet är föreskrivet strängare straff än penningböter och näringsidkaren inte har gjort vad som skäligen har kunnat krävas för att förebygga brottsligheten. Företagsbot ska också åläggas om brottet har begåtts antingen av en person i ledande ställning grundad på en befogenhet att företräda näringsidkaren eller att fatta beslut på näringsidkarens vägnar eller av en person som annars har haft ett särskilt ansvar för tillsyn eller kontroll i verksamheten. Företagsbot ska inte åläggas om brottsligheten varit riktad mot näringsidkaren.
Tillämpningsområdet för bestämmelserna om företagsbot utvidgades från 2020 genom att företagsbot, utöver i näringsverksamhet, även ska kunna åläggas för brott som har begåtts i utövningen av sådan offentlig verksamhet som kan jämställas med näringsverksamhet. Med detta avses bl.a. de situationer då privata aktörer bedriver sådan verksamhet som staten, kommunerna eller landstingen håller sig med, t.ex. skolverksamhet och vård- och omsorgsverksamhet.
Företagsbot ska även kunna åläggas för brott som har begåtts i utövningen av annan verksamhet som ett företag bedriver, om brottet har varit ägnat att leda till en ekonomisk fördel för företaget.
Skärpning av bötesnivåerna
När företagsbot ska åläggas krävs att ett sanktionsvärde fastställs. Företagsboten ska enligt 36 kap 8 § BrB fastställas till lägst femtusen kronor och som högst tio miljoner kronor. När storleken av boten bestäms ska enligt 36 kap 9 § BrB, med beaktande av straffskalan för brottet, särskild hänsyn tas till den skada eller fara som brottsligheten har medfört samt till brottslighetens omfattning och förhållande till näringsverksamheten. I 36 kap 10 § BrB finns regler om jämkning och eftergift av företagsbot. När ett företag ska åläggas företagsbot för flera brott ska rätten bestämma en gemensam företagsbot för den samlade brottsligheten. Vid en flerfaldig brottslighet ska sedan straffvärdet bestämmas utifrån asperationsprincipen, vilket blev något nytt med lagändringen efter den senaste propositionen (2018/19:164 s 66) Det vill säga att man utgår ifrån det allvarligaste brottet och sedan lägger man på de övriga brotten utifrån allvarlighetsgrad med en efterhand minskande del av straffvärdet.
Det har pågått en diskussion om storleken på ålagda företagsböter, om de svenska företagsböterna är för låga och att beloppen inte är avskräckande nog. Det genomsnittliga värdet utifrån lagföringar för en företagsbot för arbetsmiljöbrott var 2021 endast 295 000 kr. Det högsta utfärdade företagsböterna det året var tre miljoner kronor. Många tyckte att det behövdes en skärpning av bötesnivåerna och det kom också en lagändring från 2020. Företagets finansiella ställning ska nu beaktas vid bestämmandet av företagsbotens storlek när det är fråga om ett större företag och brottsligheten är särskilt klandervärd. För dessa fall höjdes maximibeloppet för företagsboten från tio miljoner kronor till som mest femhundra miljoner kronor. När det gäller mindre företag bedömdes däremot företagsbotsbelopp inom det nuvarande spannet – upp till 10 miljoner kronor – vara tillräckligt ingripande. Men än så länge har inga förhöjda värden prövats i domstol.
Två kriterier måste vara alltså vara uppfyllda för att det ska bli förhöjda värden:
1. Sanktionsvärde ska vara 500 000 kr eller högre
2. Större företag
- 2 av 3 kriterier enligt årsredovisningslagen skall vara uppfyllda de två senaste åren (dvs 50 anställda, balansomslutning från 40 mkr eller nettoomsättning från 80 mkr) eller
- Alla börsnoterade företag
- Aldrig mot stat, landstingskommun eller kommun
Förhöjningsfaktor av straffvärdesbeloppet blir från 2-50 gånger utifrån hänsyn till företagets finansiella ställning (Enligt prop. = riktvärdestabell efter storleken på eget kapital.) Tittar man på tidigare utfärdade strafförelägganden innan lagändringen så kan det handla om ungefär tio procent av alla utfärdades strafförelägganden där boten kan räknas upp enlig den nya regeln från 2020.
"Det är inte rättvist på något sätt"
Ser man på den kritik som riktas mot att fler och fler företagsböter utfärdas handlar det framförallt om att man kan strafförelägga i stor omfattning: ända upp till 3 000 000 kr. Kritiken riktar in sig på att bolag ”i smyg” kan godkänna strafförelägganden på företagsbot och därmed slippa nesan av offentliga rättegångar och personligt ansvar. Samt att beloppen på utfärdade böter ofta inte motsvarar vad företagen kan tjäna på att till exempel inte följa villkor i tillståndsbeslut eller skaffa den dyraste och säkraste utrustningen.
Många av kritikerna verkar ha synen på att lagföringar ska hanteras enligt någon slags medeltida skampålesbedömning. Men många förbiser att fackpressen uppmärksamma nästan alla strafförelägganden och de gärningar som har begåtts. Att straffen är ofta är låga är en annan sak. Där är det nog istället de svenska domstolarnas försiktiga hållning som är avgörande. Domstolarna sänker inte sällan yrkade belopp på företagsböter och praxis är det som styr nivån på beloppen i strafförelägganden. Här skulle man till exempel kunna önska att straffvärdesbeloppen på företagsböterna räknas upp i enlighet med kostnadsnivån i samhället. Att bara belopp över straffvärdesnivån 500 000 kr ska kunna räknas upp för stora företag gör systemet orättvist; vid ett arbetsmiljöbrott med vållande till kroppsskada kan en liten verkstad fortfarande få samma belopp som ekonomiska jättar som t. ex. LKAB, Vattenfall eller Skanska. Det är inte rättvist på något sätt och egentligen omöjligt att argumentera för. Men så länge företagsboten inte är en påföljd får vi dras med denna eftersläpning och ändå vara glada åt de möjligheterna som lagändringen 2020 ändå ger.
Vi har våra företagsböter. På gott och på ont. Men visst skulle de kunna göras ännu mer effektiva och framför allt ännu mera rättvisa.
"Vargjakt, förorenat dricksvatten och insmugglade reptiler" - här kan du lyssna på en poddintervju med Christer B. Jarlås som berättar om intressanta fall från sitt yrkesliv som miljöåklagare.