Vid föräldrabalkens tillkomst 1949 utgick lagstiftaren från en traditionell kärnfamilj bestående av mamma, pappa och deras gemensamma eller adopterade barn. Därefter har synen på föräldraskap och familj förändrats i takt med att familjer i dag ser olika ut och att barn blir till på olika sätt. En utredning ska nu se över föräldrabalkens regler, bland annat gällande hävande av föräldraskap och om det ska bli lättare att adoptera. Tomas Törnqvist, författare och socialrättslig expert för JUNO för kommuner, ger en överblick över vilka förändringar som utredningen kan leda till.
Enligt SCB dominerar fortfarande den traditionella kärnfamiljen, nästan alla barn bor med en eller två biologiska föräldrar. År 2020 fanns i Sverige 1,2 miljoner familjer med barn under 18 år. Sju av tio barnfamiljer var kärnfamiljer bestående av mamma, pappa och barn, där alla barn var föräldrarnas gemensamma. Knappt en av tio familjer var en ombildad familj, där en eller båda föräldrarna hade barn från ett tidigare förhållande. Två av tio familjer hade en ensamstående förälder, oftast en ensamstående mamma. Av 2,1 miljoner barn bodde 4. 400 tillsammans med två mammor eller två pappor, ett antal som i verkligheten är högre eftersom SCB enbart identifierar samkönade föräldrapar som är gifta eller där båda är vårdnadshavare till barnet. Det saknas statistik om hur många barn som bor tillsammans med föräldrar där någon av dem ändrat könstillhörighet, men sannolikt är antalet mycket litet.
Det är en självklarhet att barn ska ha en trygg familjesituation och att de ska få växa upp i ett samhälle som inte gör skillnad på personer beroende på kön eller sexuell läggning eller på olika familjekonstellationer. Följaktligen pågår ett fortlöpande arbete med att modernisera lagstiftningen och anpassa den till nya familjebildningar. Äktenskapsbalken och sambolagen har gjorts könsneutrala och möjligheterna att bli förälder genom assisterad befruktning har blivit desamma för alla, oavsett kön eller sexuell läggning. Utöver faderskapspresumtionen kommer två nya föräldraskapspresumtioner vid årsskiftet samtidigt som myndiga föräldrar ska kunna bekräfta faderskap/föräldraskap digitalt.
Reglerna om hävande av föräldraskap ska ses över
En utredning har tillsatts för att se över utformningen av föräldrabalkens regler om föräldraskap och i övrigt överväga vissa förändringar av de familjerättsliga reglerna (Dir. 2020:132). Utredningen ska bland annat ta ställning till hur reglerna om föräldraskap kan utformas för att bli mer överskådliga, enhetliga, heltäckande, könsneutrala och inkluderande samt enklare att tillämpa. Även hävanderegler avseende föräldraskap, utökade möjligheter att adoptera och en social förälders ställning i förhållande till barn ska ses över av utredaren.
Vad gäller hävande av föräldraskap anses inte reglerna vara anpassade till de nya sätt att skaffa barn och bli förälder som har tillkommit. Det finns också en risk att möjligheten att häva föräldraskap kan komma att utnyttjas för andra syften än barnets bästa.
Exempelvis kan en förälder efter en skilsmässa vilja få den andras föräldraskap hävt. Så var fallet i ett rättsfall nyligen (Göta hovrätt mål nr T 909-21). MS var gift med barnets mamma, som under äktenskapet födde en son genom heminsemination. MS bekräftade föräldraskapet och registrerades som förälder. Efter makarnas skilsmässa väckte barnet talan och yrkade att bekräftelsen skulle hävas. Hovrätten fastställde tingsrättens beslut om att häva föräldraskapet - även om det gått åtta år sedan barnet föddes. Det ansågs, bland annat med hänvisning till att barnet tillkommit genom en privat insemination som inte skett i enlighet med lagen om genetisk integritet, vara barnets bästa att ha rätt till information om sitt genetiska ursprung. Men också att socialnämnden skulle ha möjlighet att väcka talan om umgänge ifall mamman skulle motsätta sig umgänge med den tidigare föräldern, numera närstående till barnet.
De grunder som ska finnas för att häva ett föräldraskap innebär att flera olika intressen ska vägas mot varandra. Hävandereglerna bör därför vara förutsebara, rättssäkra och utgå från vad som är barnets bästa. Utredningen ska därför bland annat se över reglerna om hävande av föräldraskap i föräldrabalken och då särskilt ta ställning till om utrymmet att häva ett föräldraskap ska begränsas.
Utökade möjligheter till adoption?
Utredningen ska också ta ställning till utökade möjligheter till adoption. Ett barn kan nämligen som vuxen, genom en adoption, vilja befästa sin relation till en styvförälder eller familjehemsförälder om de har separerat eller avlidit. Det vill säga få en juridisk bekräftelse på en upplevd familjetillhörighet. Utredningen ska därför ta ställning till om det ska bli möjligt med gemensam adoption också för personer som inte längre är gifta eller sambor med varandra och om det ska bli möjligt med styvbarnsadoption av en tidigare makes eller sambos barn.
Alla barn har idag som regel en eller två vårdnadshavare. Därutöver kan barnet ha vuxna i sin närhet som i praktiken tar ett stort föräldraansvar för barnet. I vardagligt tal kallas en sådan vuxen för en social förälder eller bonusförälder. För att ge den sociala föräldern ett föräldraansvar kan vårdnadshavaren ge personen en fullmakt att agera vid vissa beslut kring barnet. Relationen mellan ett barn och en social förälder kan alltså vara lika stark som till en rättslig förälder. Relationen till en social förälder bör erkännas så barnet kan känna en trygghet och förutsebarhet oavsett i vilken familj barnet växer upp. Utredningen, som ska redovisas i juni 2022, ska därför beskriva de problem som kan uppstå när fler än vårdnadshavarna tar ett föräldraansvar för barnet.