Får humorgruppen JLC bättre rätt till guldtackorna på vinden?

Publicerad digitalt: 2024-10-14

Advokaten Rasmus Josefsson har tittat närmare på rättsfrågorna och de många inblandande parterna som tvistar mot varandra i det uppmärksammade målet om vem som har bättre rätt till de guldtackor som påträffades på vinden under en renovering.

Bakgrunden

En av de mest välbevakade rättegångarna de senaste månaderna är den som handlar om vem som ska ha rätt till de ädelmetaller som hittades i ett hus strax utanför Göteborg i samband med en renovering. Hösten 2023 köpte bolaget A, som ägs av två kända svenska youtubers från humorgruppen JLC, fastigheten i Mölndal av privatpersonen B. Efter att A fått tillträde till fastigheten påbörjades relativt omfattande renoveringsarbeten av bostadshuset, vilket tidigare varit ett flerfamiljshus med flera lägenheter. En av de mest trängande upprustningsåtgärderna som behövde utföras var att reparera taket på huset. När två hantverkare, C och D, i samband med detta arbete skulle inspektera om husets takstolar hade fuktskador upptäckte de ett dolt utrymme bakom en kattvindsvägg. I utrymmet hittades ädelmetaller i form av guld- och platinatackor. Senare under renoveringen hittades ytterligare ädelmetaller i en förvaringslåda ingjuten i en betongtrappa i huset. Hantverkarna lämnade det upphittade godset till polisen som tog detta i beslag och inledde en förundersökning. Förundersökningen lades sedermera ner och beslagen hävdes.

Hantverkarnas fynd medförde även att en omfattande rättsprocess påbörjades under våren 2024 i Göteborgs tingsrätt rörande rätten till det upphittade godset. Tvisten består av ett flertal rättegångar med olika målnummer men som handläggs gemensamt. I rättegångarna är flera olika parter inblandade som, på lite grunder, gör gällande rätt till hela eller delar av det upphittade godset eller dess värde.

De inblandade parterna är följande:

• Hantverkarna C och D som hittade godset.
• Fastighetsägaren (Bolaget A).
• Säljaren B.
• Dödsboet efter B:s mor (B:s mor överlät fastigheten till B som gåva).

Rättsprocessen har inledningsvis varit fokuserad på diverse processuella frågor såsom kvarstadsyrkanden och andra säkerhetsåtgärder rörande godset från olika parter. Inget av dessa yrkanden har vunnit bifall.

I slutet av augusti 2024 höll tingsrätten en muntlig förberedelse där de olika parternas respektive talan reddes ut. Det är därmed numera relativt tydligt vilka frågor som domstolen har att pröva när/om målet avgörs i sak.

Närmare om de inblandade parternas inställning och argumentation

Hantverkarna

Hantverkarna gör i första hand gällande att de har bättre rätt till godset än övriga parter. Till stöd för det yrkandet gör hantverkarna gällande, som det får förstås, att äganderätten har tillfallit dem i egenskap av upphittare enligt 4 § lagen om hittegods eftersom ingen av de övriga inblandade parterna har styrkt sin äganderätt.

I andra hand gör hantverkarna gällande att de har bättre rätt till hälften av godset enligt 9 § lagen om hittegods samt rätt till hittelön motsvarande 10 % av värdet av den andra hälften av godset.

9 § i hittegodslagen är en lite speciell reglering som handlar om när gods som saknar ägare påträffas dolt eller gömt på en fastighet:

”Påträffas föremål, vartill ägare ej finnes, inmurat eller intimrat i hus nedgrävt i marken eller dolt på annat dylikt sätt, tillkomme fyndet upphittaren och husets eller markens ägare till hälften vardera, där det ej är fornfynd.”

För att bestämmelsen ska bli tillämplig krävs det således att ingen av de inblandade parterna kan anses vara ägare till godset när det påträffades.

Fastighetsägaren (Bolaget A)

Bolaget A gör gällande att det har bättre rätt till godset än övriga parter eftersom godset saknar ägare och bolaget har förvärvat äganderätt till det i egenskap av upphittare. Även om någon av övriga parter tidigare varit ägare så menar Bolaget A att de underlåtit att göra sig till känna inom tre månader från tidpunkten då fyndet av godset anmäldes till polisen (jfr. 4 § hittegodslagen).

Därutöver gör Bolaget A gällande följande:

Om säljaren B skulle anses ha varit ägare till godset så menar Bolaget A att äganderätten övergått till bolaget i samband med fastighetsförsäljningen.

Om hantverkarna C och D skulle anses ha rätt till godset såsom upphittare så har Bolaget A förvärvat äganderätt till godset såsom fastighetsägare (jfr ovan nämnda 9 § hittegodslagen). I första hand har Bolaget förvärvat rätt till 3/5 av godset, i andra hand 2/4 (det är vid genomläsning av tingsrättens sammanställning av målet inte helt klart vad Bolaget A grundar dessa alternativa inställningar på för resonemang).

Säljaren B

Säljaren B gör gällande att han har bättre rätt till godset än övriga parter genom att han har erhållit det i gåva från sin mor i samband med att han fick fastigheten i gåva.

B gör även gällande att det följer av köpeavtalet mellan honom och Bolaget A att han har rätt att avhämta lös egendom som inte ingått i köpet, vilket godset inte gjort. Han menar att när godset hittades så hade han alltjämt besittning av det.

Dödsboet efter B:s mor

Dödsboet menar att guld- och platinatackorna ursprungligen förvärvades av B:s far någon gång på 80-talet efter att han sålt sitt bolag (en järnhandel) som han ägde tillsammans med sin bror. Godset gömde han i det aktuella huset som då utgjorde familjens bostad.

Godset omnämndes aldrig i testamentena eller bouppteckningarna efter B:s far eller mor och har aldrig skiftats vilket innebär att dödsboet äger godset genom arv (eftersom B:s mor erhöll all egendom efter B:s far).

Godset har varit undantaget från den gåva som B:s mor lämnade till B vilket följer av att gåvobrevet anger att gåvan bara avsåg själva fastigheten samt inventarier och lösöre (vilket godset inte kan betraktas vara). Under alla förhållanden har det inte funnits någon gåvoavsikt i förhållande till godset. Om det skulle funnits gåvoavsikt så har B inte tagit det i besittning eftersom han uppenbarligen inte visste att det fanns på fastigheten.

Frågorna som tingsrätten behöver pröva

Målet inrymmer ett flertal intressanta rättsfrågor som domstolen kommer att behöva ta ställning till för att kunna döma i målen.

Den första frågan som domstolen kommer behöva pröva är om någon av parterna innehade godset med äganderätt när det påträffades. Som nämnt gör både Bolaget A, Säljaren B och dödsboet, på olika grunder, gällande att man hade detta.

Om någon av parterna anses varit rättmätig ägare så kommer domstolen möjligen även behöva pröva de invändningar som finns om att anspråk på godset gjorts för sent till följd av att äganderätten övergått till upphittaren.

Om godset anses utgöra hittegods uppstår frågor om 9 § hittegodslagen är tillämplig i det aktuella fallet och, i så fall, hur äganderätten ska fördelas mellan Hantverkarna och Bolaget A. Därutöver kan tingsrätten behöva ta ställning till vad som utgör skälig hittelön.

För att avgöra dessa frågor finns det en omfattande mängd omständigheter och åberopad bevisfakta som tingsrätten behöver beakta. Det handlar bl.a. om omständigheter som kan ha betydelse för tolkningen av Bolaget A och Säljaren B:s överenskommelse rörande B:s rätt att avhämta ”lös egendom som inte ingår i köpet” och och om det t.om. kan vara så att ädelmetallerna härrör utgör förkingringsgods från en ekobrottskandal på 1990-talet, till följd av att den som ursprungligen placerat ädelmetallerna på fastigheten inte kan anses ha gjort ett giltigt fång av dessa.

När får vi svaret?

Av protokollet från den muntliga förberedelsen framgår det att tingsrätten har kallat parterna till huvudförhandling i mitten av maj 2025. Dessförinnan ska tingsrätten hålla en fortsatt muntlig förberedelse i slutet av mars 2025.

Om ingen förlikning ingås eller något oförutsett inträffar under tingsrättens fortsatta handläggning av målet borde tingsrätten alltså förhoppningsvis kunna meddela sin dom innan semestern sommaren 2025. Med tanke på det relativt stora värde som parterna tvistar om (värdet av ädelmetallerna uppskattas till strax under tio miljoner kronor) kan man emellertid fråga sig om det hela kommer stanna där eller om det kommer en fortsättning i hovrätten. Klart är i vart fall att målet är unikt i sitt slag och dess utveckling kommer följas nära av både journalister och jurister framöver.

Artikeln ovan ingår i tilläggstjänsten Rättsområdesanalys (ROA). Vill du veta mer om ROA? Klicka här.