Fyra män som åtalats för att ha attackerat polisen vid de så kallade påskkravallerna har dömts för grovt sabotage mot blåsljusverksamhet till fängelse i mellan 4 och 5,5 år. Två av männen ska även utvisas. Tingsrätten tilldömer även tre poliser skadestånd då blåljussabotage är ett brott där poliser och andra brottsutsatta har rätt till skadestånd. Något som för blåsljuspersonal kan vara väl så viktigt som de utdömda straffen.
Det var när Rasmus Paludan under påskhelgen skulle bränna en koran i Örebro som ett upplopp utbröt i Sveaparken. Paludan hade beviljats tillstånd att anordna en allmän sammankomst som dock inte blev av. Han var själv aldrig på plats men likväl utbröt upplopp i parken.
Tingsrätten bedömer gärningarna som blåsljussabotage eftersom våldet riktats mot polisen i deras utrycknings- och brottsbekämpande verksamhet, och syftet har varit att försvåra och hindra deras arbete. Brotten bedöms av tingsrätten som grova.
– Vi ansåg att det var ett livsfarligt våld, vilket är en förutsättning för att döma för grovt brott. Sedan var det systemhotande också på så vis att man försökte hindra, och lyckades hindra, en laglig demonstration som polisen försökte upprätthålla, säger Lars-Gunnar Lundh, domaren i målet.
– Rätten att bränna heliga skrifter är inget som polisen ska ta emot stenar för, bara för att de upprätthåller den yttrandefrihet som vi har. Den främsta faktorn till att brottet är grovt är att det var ett livsfarligt våld som utövades mot polisen, konstaterar han.
Vägledning saknas
Under två timmar utsattes poliserna på plats för bland annat omfattande stenkastning, sparkar och slag med tillhyggen. Trots förstärkningar från flera delar av landet kunde ordningen inte upprätthållas. Polisens avspärrningar forcerades och till slut gav polisen upp och avbröt insatsen. När de sista poliserna lämnade parken stod fyra polisbilar i brand; åtminstone en av dessa hade polisen tvingats lämna ifrån sig. Minst 71 poliser skadades. Även åtta polisfordon fick skador till ett värde av över 3 miljoner kr. Dessutom skadades tre polishundar.
– Målet har innehållit flera frågeställningar där ledning inte har kunnat hämtas i rättspraxis, säger Lars-Gunnar Lundh.
– Det gäller bland annat benämningen (rubriceringen) och straffvärdet av brottet.
Straffskalan för grovt sabotage mot blåljusverksamhet är mellan två års fängelse och 18 års fängelse eller fängelse på livstid. Det är ett mycket brett spann för ett enskilt brott.
Det gick hett till i Örebro när protester mot koranbränning övergick i kravaller. Foto: Kicki Nilsson/TT
När polisen flydde från platsen accelererade våldet och tingsrätten skriver att den feghet och råhet som präglade folkmassans våldsanvändning i allmänhet och i synnerhet i just det skedet är en försvårande omständighet som beaktas vid straffmätningen. Att någon känt sig kränkt för att en person planerar att bränna koranen är inte något förmildrande faktor, enligt tingsrätten. Och kan heller aldrig vara det ställt mot yttrandefriheten som ett fundament för svensk demokrati.
Alla de fyra åtalade har bekräftat att de befann sig på platsen har även i olika grad erkänt sin inblandning. Det är bevisat att de kastat sten mot polisen. Några av dem har även varit med och forcerat polisens avspärrningar samt burit/flyttat och kastat kravallstaket. Två av de åtalade döms även för våld mot tjänsteman.
Straffvärde, utvisning och skadestånd till poliser
Vid straffmätningen jämför tingsrätten med straffvärdet för bland annat synnerligen grov misshandel, där minimistraffet är fem års fängelse. Till det lägger tingsrätten att våldsanvändningen varit organiserad och ett mycket allvarligt angrepp på yttrandefriheten.
Påföljderna bestäms därmed till mellan fyra och fem och ett halvt års fängelse. Två av de åtalade ska även utvisas. En tredje har redan ett beslut om utvisning från Migrationsverket. Samtliga ska även betala skadestånd till målsägandena.
Lena Nitz, ordförande för Polisförbundet. Foto: Stefan Tell
Bakgrunden till det utdömda skadeståndet är att Högsta domstolen i NJA 1998 s. 310 har öppnat upp för att kränkningsersättning kan dömas ut även vid allmänfarliga brott – vilket blåsljussabotage räknas som – om en allmänfarlig gärning är riktad mot en eller flera bestämda personer. De målsägande poliserna har därmed rätt till skadestånd om 10 000 kr vardera.
– Det här är en viktig dom, för landets poliser men också för allmänheten. Den säger något om våra grundlagsskyddade rättigheter och skyldigheter att vi inte accepterar våld mot de som är satta att skydda och värna demokratin, säger Polisförbundets ordförande Lena Nitz.
– Samtidigt ser vi tyvärr en motstridig dom – man dömer de tilltalade för grovt sabotage mot blåljusverksamhet men straffen ligger i den nedre delen av straffskalan för brottet, 4-5,5 år där maxstraffet är 18 år.
Domen är inte något avslut för det rättsliga efterspelet till påskkravallerna. Redan imorgon den 28 juni börjar en ny rättegång i Örebro tingsrätt där fyra personer står åtalade.