”Grönmålning”, miljöfloskler och andra PR-mässiga hållbarhetsfasader – nya regelverk ska göra det svårare för bolag att komma undan med överdrivna eller direkt felaktiga påståenden om att man driver miljövänlig verksamhet. En gemensam standard för hållbarhetsredovisning ska göra det betydligt enklare att jämföra investeringar från ett miljöperspektiv. Redan om några månader, i samband med att 2022 års första bolagsrapporter skrivs, ska de nya reglerna tillämpas. På kursen EU:s regler om hållbarhetsredovisning får deltagarna inblick i de nya reglerna. – Det är en av de viktigaste förändringarna på marknaden sedan 90-talet. Regelverket syftar till att förändra investerarnas beteende och styra penningflöden mot hållbara investeringar, säger kursledaren Magnus Schmauch.
Förändringens vindar, med en skarp grön färg, sveper över värdepappersmarknaden. Från och med den 1 januari 2022 ska bolagen börja tillämpa flera viktiga hållbarhetsrelaterade regelverk. Med andra ord börjar det bli hög tid att skaffa sig den kompetens som krävs. På kursen EU:s regler om hållbarhetsredovisning presenteras vad som gäller för stora noterade företag och finansmarknadsaktörer. Kursen ger en överblick över nuvarande och kommande regelverk och förklarar sambanden mellan dem för den som ska tillämpa reglerna.
Kursledare är jur. dr Magnus Schmauch, som i sin roll som rådgivare på Finansinspektionen bland annat arbetar med hållbarhetsfrågor och frågor med koppling till informationsgivning på värdepappersmarknaden. Han har en diger erfarenhet av EU-reglering, tidigare har han bland annat arbetat på EU-domstolen och EFTA-domstolen.
Hållbarhetsrapporteringen kan beskrivas som motorn i regelsystemet, som syftar till att nå EU:s klimatmål och målsättningarna inom EU:s gröna tillväxtstrategi, den gröna given. Magnus Schmauch berättar att börsbolag idag hållbarhetsredovisar på olika sätt, vilket ger en splittrad bild; man använder inte samma standarder och man använder dem inte på samma sätt. Ett gemensamt klassificeringssystem för miljömässigt hållbara ekonomiska verksamheter syftar till att hjälpa potentiella investerare att orientera rätt – så att dessa kan identifiera och jämföra investeringsobjekt ur ett miljöperspektiv. Alla som är verksamma på värdepappersmarknaden måste förhålla sig till de nya reglerna.
– Investerare och investeringsobjekt måste nu prata samma språk, det är det som gör detta så kraftfullt, säger han. Bristen på bra hållbarhetsdata idag – framförallt jämförbar hållbarhetsdata – utgör ett hot mot omställningen till ett mer hållbart samhälle, säger han.
– Covid-pandemin visar att det finns påtagliga risker med miljöomställningen. Naturkrafter, som exempelvis översvämningar, kan orsaka jättestora skador – och även ge upphov till störningar i prisbilder och leverenskedjor. I korthet syftar lagstiftningen till att skapa en konkret länk mellan realekonomin och finansmarknaden ur ett hållbarhetsperspektiv. Det innebär att bolagen måste kunna beskriva sin verksamhet, revisorer måste kunna granska beskrivningen och övriga aktörer – som investerare – ska kunna använda den information som lämnats.
EU:s taxonomi – en gemensam miljöredovisning
Taxonomi¬förordningen, som antogs i juni 2020, utgör en s.k. ramreglering för att avgöra vilka ekonomiska verksamheter som får betecknas som miljömässigt hållbara. Den utgör ett första steg för att att bedöma hållbarhetskriterier på ett gemensamt sätt. För att förtjäna den eftersträvansvärda etiketten ”miljömässigt hållbar” – som kan ge en mer förmånlig finansiering – ska verksamheten ifråga ”bidra väsentligt” till ett eller flera av sex fastställda miljömål. Därtill får verksamheten inte orsaka ”betydande skada” för något av de övriga målen, och ska uppfylla vissa minimikrav inom hållbarhet. Vad som mer konkret menas med begrepp såsom ”väsentligt bidrag” och ”betydande skada” har nyligen specificerats genom så kallade tekniska granskningskriterier.
– Finansmarknaden kan välja att främja hållbara investeringar. AP-fonderna har olika hållbarhetsmål. De återhämtningsfonder som EU beslutat om i kölvattnet av pandemin är också knutna till taxonomins hållbarhetsbegrepp på olika sätt, konstaterar Magnus Schmauch.
– Det kommer alltså finnas ännu större incitament för att den egna verksamheten framstår som så grön som möjligt. Därför är det oerhört viktigt att man har en effektiv kontroll och tillsyn över reglerna så att inte bolag fuskar och ägnar sig åt ”grönmålning”, säger Magnus Schmauch.
Under 2021 fortsätter arbetet med en social taxonomi och EU-kommissionen arbetar med reglering kring hållbar bolagsstyrning, det s.k. Sustainable Corporate Governance Iniative. Våren 2021 lämnades även ett förslag till direktiv som utökar kretsen av företag som ska redovisa enligt EU:s taxonomi. Dessa kommande regler diskuteras också inom ramen för kursen.
Granskning av olika aktörer
Magnus Schmauch beskriver det som ”en marknadsstyrd standardisering” – initiativet har till det stor del kommit från marknaden själv.
– Därför är det ett enormt tryck i frågan. I princip alla är överens om att klimatmålen måste uppnås, att man måste samordna sina ageranden och att man måste undvika ”grönmålning”. Ingen vill ju sitta med ”svarte Petter” när det händer något.
– Investerarna har ett enormt behov av bra hållbarhetsdata och det är här hållbarhetsredovisningarna kommer att spela en avgörande roll.
Den hållbarhetsinformation som bolagen lämnar kommer att granskas av olika aktörer med delvis skilda agendor.
– Investerare som behöver informationen för investeringsbeslut, t.ex. due diligence-granskningar, kommer i hög grad behöva förlita på den rapportering som finns. De som har intressen för miljöfrågor i allmänhet, miljöorganisationer och granskande journalister, kommer undersöka om den lämnade informationen stämmer. Det kan exempelvis handla om en fond som påstår sig vara miljövänlig men inte lever upp till det i praktiken.
Myndigheters tillsyn av regelefterlevnaden kan förstås leda till upptäcker om att bolag fått felaktiga finansieringsförmåner. Mindre smickrande avslöjanden om vilseledande marknadsföring eller direkt miljöfientliga aktiviteter kan allvarligt skada ett bolags anseende.
– Tendensen med att allt fler företag hamnar i domstolsprocesser efter anklagelser om föroreningar och liknande har också stor betydelse, säger Magnus Schmauch.
En global standard för hållbarhetsredovisning?
EU:s taxonomi omfattar naturligt nog endast EU:s länder och är för närvarande begränsad till miljöaspekter – det finns en risk för att bolag i andra delar av världen kan få fördelar av att inte behöva tillämpa motsvarande regler. Ett globalt arbete pågår.
– Iosco, som samlar hela världens tillsynsmyndigheter, driver ett nätverk som arbetar för grön värdepappershandel som arbetar för en global standard för hållbarhetsredovisning. I det arbetet finns stort stöd från USA som fått ett helt annat engagemang i dessa frågor under president Joe Biden, betonar Magnus Schmauch.
Det pågår även ett intensivt arbete för att ta fram en global standard för hållbarhetsredovisning. Magnus Schmauch betonar att investerarna inte har förutsättningar att bedöma om en investering uppfyller hållbarhetskrav om det saknas tillförlitlig data.
– IFRS (International Financial Reporting Standards) har skapat en helt ny parallell struktur vid sidan av den traditionella redovisningen: Målet är en standard om hur man redovisar bolagets verksamhet i ekonomiska termer och en standard som uteslutande handlar om hållbarhet på samma sätt som för vanliga årsredovisningar. Det pågår en intensiv konsolidering av olika standarder. Även TCFD kommer att spela en central roll eftersom den används redan idag och bland annat har stått förebild för EU-kommissionens riktlinjer för hållbarhetsredovisning, säger han.
Till detta kommer olika lokala initiativ, bland annat finns det redan idag möjligheter för fonder att få svenska typer av märkning och det finns handelsplatser som tagit fram egna ”gröna” listor.
För att leva upp till de nya kraven gällande hållbarhetsredovisning krävs det kompetens i bolagen. De som ansvarar för noterade bolags årsredovisningar, eller som ansvarar för hållbarhetsarbete på finansmarknaden, kommer framförallt att arbeta med de här frågorna såväl internt i bolagen som vid informationsgivningen. Magnus Schmauch menar att svenska bolag ofta ligger i framkant.
– Men nu måste man förhålla sig till regelverket på riktigt och det kommer träffa bredare. Hur förberedda bolag är på att tillämpa de nya reglerna skiljer sig nog mycket åt, avslutar han.