EU-nytt: Rapport om utbrottet av Covid-19

Utbrottet vid det senaste årsskiftet av det nya coronaviruset skakar just nu om större delen av världen. Rapporter om smittade strömmar in från alla jordens hörn. Antalet dödsfall har hittills legat på en relativt låg nivå i jämförelse med vad som följde på t.ex. HIV och Ebola. Det finns heller inga tecken på att man ska närma sig de senares nivåer. Däremot förefaller det som om antalet smittade av coronaviruset vida kommer att överstiga sjukdomsfall på grund av HIV och Ebola. Rapporter idag nämner att man kan räkna med att två tredjedelar av befolkningen i EU kommer att drabbas. De allra flesta lär dock få viruset i lindrig form.

Artikeln är ursprungligen publicerad 2020-03-17 i JUNO - Sveriges största juridiska informationsjänst.

Begreppet solidaritet kommer på nytt att sättas på prov. Senast innebörden testades i EU gällde det omhändertagandet av flyktingar. Resultatet var nedslående. Ännu fem år efter flyktvågens höjdpunkt 2015 har Unionen inte lyckats finna en enhetlig lösning. Flera EU-länder – särskilt de i Centraleuropa – vägrar fortfarande att dela ansvaret och verkar inte vilja medverka till att finna övergripande lösningar eller agera solidariskt. ”Vår” kommissionsledamot Ylva Johansson har en mycket svår och otacksam uppgift att samla Unionens medlemsländer till gemensamma lösningar. Omfattningen av hennes problem växer dessutom genom Turkiets beslut att öppna sina gränser för flyktingar mot Grekland och Bulgarien. Kanske är det mer ett förhandslingsutspel för att pressa fram nya stöd från EU och dess medlemsstater. De tidigare beviljade EUR 6.000 miljonerna är nu i stort intecknade.

Med spridningen av coronaviruset har kommit besked om nationella åtgärder av varierande slag. Reaktionen från det officiella Sverige har fram till idag varit både stark och avvaktande. Ekonomiskt har utomordentligt stora belopp, genom beslut av Riksbanken och Finansinspektionen, ställts till förfogande för att de svenska bankerna ska ha medel för näringslivet att hålla igång sin verksamhet. Förslag om omfattande ekonomiska stödprogram presenterades av regeringen den 16 mars. Det gäller stöd från staten vid korttidspermitteringar och sjukersättning. Hur stora åtaganden som staten därmed gör kan inte helt bedömas i dagsläget men det rör sig om mångmiljardbelopp.

Vad man kan sätta frågetecken för gäller beslut att begränsa testning av potentiellt virussmittade. Är det så att testutrustning verkligen blivit en bristvara måste man ha förståelse för agerandet som syftar till att prioritera testning av sjukvårdpersonal och personer i riskgrupper. I stället får man då klandra bristande beredskap inom sjukvården.

Våra grannländer Danmark och Norge har varit hårdare än Sverige i sin bedömning av vilka skyddsåtgärder som bör vidtas. Danmark har i princip stängt sina gränser. Undantag gäller i stort sett bara för svenskar som har sin arbetsplats eller sin familj i Danmark. Det har bland annat fått till följd att svenskar inte kan åka över Öresund för att flyga från Kastrup. En uppgörelse har dock kunnat nås om att svenskar som anländer med flyg till Kastrup ska kunna ta sig från flygplatsen över sundet till Sverige. Danmark har också stängt skolor och universitet.

Norge har infört bestämmelser om att personer från andra nordiska länder som reser in i landet måste försättas i karantän i två veckor innan de tillåts röra sig fritt. Även i Norge har skolor och universitet stängts.

I alla de tre skandinaviska länderna har förbud mot sammankomster som samlar många deltagare. Som bekant gäller mötesförbudet i Sverige 500 personer medan det högsta antalet i Danmark och Norge satts till som högst 100.

Om man ser till vilka åtgärder som vidtagits inom EU för att skydda Unionen kan man konstatera att Kommissionen förklarat sig beredd att använda sig av alla till buds stående instrument för att mildra konsekvenserna av den utbrutna pandemin. I huvudsak är det dock medlemsstaterna som får bära den ekonomiska bördan av krisläget.

Coronaviruset kommer att få omfattande ekonomiska effekter som skadar likviditeten i den finansiella sektorn. Den 13 mars tillkännagav Kommissionen att stöd kommer att ges genom att föra över uppkomna ekonomiska reserver till sjukvårdsinsatser liksom att tillåta medlemsstaterna att utge statligt stöd i större utsträckning än vad som tidigare varit förenligt med unionsrätten. Medlemsstaterna kan t.ex. besluta om lönesubventioner, suspendera inbetalningar av skatter eller sociala avgifter eller medge stöd till konsumenter för inställda resor. Pandemin kan kvalificera som en osedvanlig händelse utanför regeringarnas kontroll, vilket medger en vidgad rörelsefrihet utan att man bryter mot det gemensamma regelverkets huvudregler. Av yttersta vikt är att försörjningskedjorna fortsätter att fungera.

EU-kommissionen har också initierat verksamhet enligt den ordning som tillskapats för att möta kriser, nämligen IPCR, the integrated political response arrangements. Detta program var ursprungligen avsett för att bemöta terroristdåd men används alltså nu också i kampen mot coronaviruset. Genom IPCR samordnas ett politiskt svar på kriser genom att samla EU-institutioner, angripna medlemsstater och andra nyckelpersoner för att snabbt kunna fatta beslut liksom samla och sprida information vid större och komplexa kriser. Toppmöteskretsen inom EU möttes t.ex. via nätet den 10 mars för att behandla läget. En omdisposition av mötesfrekvensen har också skett för sammankomster i Europaparlamentet och Rådet.