Utmärkelserna för det gångna årets mest framträdande bedrifter delades ut på Norstedts Juridiks traditionsenliga författarfest. Framväxande hållbarhetsjuridik, den dynamiska familjerätten och straffrättens aldrig sinande nyhetsström var några av de rättsområden vars uttolkare mottog evig ära – manifesterat av ingraverade namn i lagboken. Och en gigant inom svensk rätt – ”utomordentligt musikalisk, och det märks också i hans prosa” – förlänades ett särskilt hedersomnämnande. Kanske borde han ges mandat att författa egna lagar?
Beskrifning på en ny Apparat till Potäters upplösning och beredning för Brännvinsbränning var den första titeln som den nystartade firman P.A. Norstedt & Söner gav ut 1823 – och för bara några dagar sedan släpptes den senaste boken: Barnets egendom, författad av juristen Eva von Schéele, en av festdeltagarna som begett sig till Berns för hylla det gångna årets mest framträdande bedrifter. Däremellan har drygt två sekel passerats med mängder av författare som under vånda och förhoppningar fört en närmast tidlös kamp; motstridig praxis, hotande deadlines, vacklande ställningstaganden, frustrerande omskrivningar, skrivkramp och fromma förhoppningar om en kioskvältare i vardande – kanske rentav ett s.k. standardverk, ett epitet med obestridlig auktoritet som blott tidens motståndskraft kan framalstra. Steget från brännvinsbränning till barns egendom må verka långt – men den kunskapsförmedlande ambitionen är och förblir intakt!
Med det sagt är som bekant inget så konstant som förändring.
Det påminde Jon Boström, Country manager, om i sitt välkomsttal, när han hälsade de närmare 300 gästerna välkomna till Norstedts Juridiks traditionsenliga författarfest. Digitaliseringen vinner, föga förvånande, ideligen ny mark på den tryckta bokens bekostnad. Användningen av lagkommentarerna ökade exempelvis med 14 procent 2023 jämfört med föregående år.
Content is still king!
Men visst börjar väl även digitalisering kännas smått förlegat, som ett uttjatat modeord i en övergiven kommunfolder från 2013 eller så. Åtminstone i jämförelse med det hetaste som finns just nu: AI. Oaktat de farhågor som lyfts fram råder det ingen tvekan om att föreningen mellan AI och högkvalitativt innehåll – där expertens roll är lika relevant som 1823 – inom kort kommer erbjuda en förfinad kompass för den som försöker orientera sig i juridikens snårskog.
– Det är nu vi lägger grunden för våra kommande 200 år. Teknologi all ära – utan innehåll faller allt platt. Content is still king!, utropade Jon Boström, till allmänt jubel, när han riktade sig till författarna och andra juridiska experter som satt sig till bords för att avnjuta kvällens festligheter.
Jon Boström | Country manager
Moralens betydelse
Under middagen tillkännagavs namnen på den utvalda skara som tilldelas utmärkelser för särskilt framträdande insatser 2023.
Motiveringen till den första utmärkelsen – ”Årets inspiratör” – lyder: Genom insikter, erfarenheter och brinnande engagemang har denna inspirerande författare både kartlagt och spridit kunskap inom ett viktigt och snabbt framväxande område.
– Utmärkelsen går till David Frydlinger för verket Spelregler för hållbar affärsverksamhet!
David Frydinger | Årets inspiratör
Ackompanjerad av rungande applåder och toner av ”Simply the best” i bakgrunden beträder han scenen för att ta emot blommor och lagböcker med sitt namn, för evigheten ingraverat i bladguld.
Till vardags är David Frydlinger advokat och delägare på Cirio advokatbyrå, och har lång erfarenhet som affärsjuridisk rådgivare till såväl svenska som internationella företag och organisationer. Hans strävan är att den framväxande hållbarhetsjuridiken tillämpas fullt ut så att affärsverksamhet bedrivs på ett mer hållbart sätt.
Lagar, kontrakt, och moral är bokens undertitel – är det ett moraliskt ansvar som åsyftas? frågar sig sångerskan och imitatören Maria Möller, tillika kvällens konferencier.
– För att förstå den här lagstiftningen som kom från EU så måste man förstå den moraliskt. Vissa rättspositivister här inne får ursäkta men moralen är en viktig aspekt av det hela, säger han med ett snett leende.
”Om du är man och föder ett barn…”
I motiveringen för utmärkelsen ”Årets prestation” heter det: Med engagemang, expertis och hängivet arbete vårdar och utvecklar författarna ett verk som är en ovärderlig resurs och referenspunkt för alla inom familjerätten.
– Utmärkelsen tilldelas Anna Singer och Maarit Jänterä-Jareborg, för arbetet med verket Föräldrabalken. En kommentar.
Anna Singer och Maarit Jänterä-Jareborg | Årets prestation
Det rör sig om en minst sagt meriterad duo; båda är professorer vid Uppsala universitet, i civilrätt respektive internationell privaträtt och internationell processrätt.
Under det förra året krävdes en extraordinär arbetsinsats, vilket också lyfts fram i motiveringen, i ljuset av ovanligt omfattande lagändringar inom familjerättens domäner. En ny visionär faderskapspresumtion - ”Om du är man och föder ett barn blir du barnets far” – kan tjäna som illustrativt exempel, vilket Anna Singer betonar från scenen, på att det är ett dynamiskt område där man i allt högre grad frångår den tidigare förhärskande synen på familj och kön.
Det djupa intresset för ämnets komplexitet går inte att ta miste på.
– Ämnet är så underbart – såsom olika aspekter av barnens rättigheter, där finns det mycket att skriva om, menar Maarit Jänterä-Jareborg på sjungande finlandssvenska.
Vilken superkraft behövs för att axla ett så krävande författararbete?
– Sittfläsk! Svarar Anna Singer snabbt till publikens förtjusning.
”Starkast vinner”
Efter en nordisk musikalisk resa – där såväl Eva Dahlgren, Arja Saijonmaa, Sissel Kyrkjebø och Björk gavs övertygande tolkningar av Maria Möller – som även bjöd på en smäktande version av Habanera – tillkännagavs fler utmärkelser.
Motiveringen till ”Årets lagarbete” lyder: Genom dedikerat, metodiskt och uthålligt arbete kommenterar denna författargrupp en av våra mest centrala lagar. Med djuplodande och skarpsinniga analyser bringar denna författargrupp gemensamt klarhet i en mycket omfattande och komplex reglering. Deras gedigna erfarenhet och noggrannhet ligger till grund för att de framgångsrikt förvaltar och vidareutvecklar ett av juristsveriges mest lästa verk.
– Utmärkelsen för arbetet med Brottsbalken. En kommentar går till: Agneta Bäcklund, justitieråd, Stefan Johansson, justitieråd, Hedvig Trost, hovrättsråd, Suzanne Wennberg, professor emerita i straffrätt och Fredrik Wersäll, Riksmarskalk och chef för de kungliga hovstaterna.
Suzanne Wennberg, Hedvig Trost och Stefan Johansson | Årets lagarbete
Hur ser lagarbetet ut?
– Starkast vinner, svarar Hedvig Trost skämtsamt från scenen.
– Hedvig gör allting och vi andra får bara royaltys, replikerar Stefan Johansson i samma anda.
”Vill inte att vi ska hitta på egna lagar”
I motiveringen för kvällens sista utmärkelse – ”Årets hedersomnämnande” – heter det: Genom sin långa och framgångsrika karriär inom rättsväsendet har denne författare starkt bidragit till svensk rättsutveckling. Hans uppskattade författarskap, med flera klassiska verk, sträcker sig över flera decennier.
Sedan 2010 har han dessutom axlat ansvaret för juristkåren mest oumbärliga arbetsverktyg - Sveriges Rikes Lag. Med stort kunnande, driv och tålamod har han tagit sig an detta krävande arbete. Alltid med stor effektivitet och entusiasm.
– Årets hedersomnämnande tilldelas Johan Munck!
Johan Munck | Årets hedersomnämnande
– Tack så mycket för detta! Samarbetet har varit utmärkt, framförallt är det lagboksredaktionen under ledning av Maria Telliskivi som gör allt jobb – de borde få priset och inte jag!, utropar han från scenen med sin distinkta skånska som är intakt trots många år i huvudstaden.
Sten Heckscher, den legendariska juristen, har en gång sagt: ”Johan är utomordentligt musikalisk, och det märks också i hans prosa” – sämre omdöme kan man få.
Från scenen bestrider han dock påståendet att ”han är en väldigt bra violinist”, vars omvittnade ödmjukhet i alla sammanhang – liksom förkärleken till piprökning – är ett särskilt kännetecken.
– De andra som fått pris har ju fått det för det man själv har skapat men Norstedts Juridik vill inte att vi ska hitta på egna lagar, vi är bundna av riksdag och regering, konstaterar han lakoniskt.
Med tanke på Lagrådets på senare tid återkommande kritik mot undermåliga lagstiftningsprodukter vore det kanske inte så dumt. Erfarenhet finns onekligen. Hans tid under åren på justitiedepartementet har lämnat många bestående avtryck; ett exempel är polislagen som i stora delar bär Muncks signatur, ”Det är kanske det jag är mest stolt över”, har han tidigare sagt i podden Juridikens värld.
”Jag är av naturen lite slarvig”
1987 utnämndes han till justitieråd i Högsta domstolen – där han blev kvar ända fram till 2010, de sista tre åren som ordförande. Men det var inte självklart att tacka ja när han därefter erbjöds att bli ansvarig utgivare för lagboken.
– Jag är av naturen lite slarvig så jag tackade nej flera gånger men lät mig övertygas.
Och slarvfel vill man förstås till varje pris undvika i ett sammanhang där sådant kan få ödesdigra konsekvenser. En klassisk felskrivning från 1982 års lagbok återfinns i lagen om allmänt vattenområde: ”I annat vattenområde än havet finns alltjämt vatten allenast i Vättern, Vänern, Hjälmaren och Storsjön i Jämtland”.
Trots påståenden om motsatsen har den fysiska lagboken än så länge försvarat sin plats i den digitala eran – och inget talar för att inte ens AI kommer att rucka på den saken.
Han har en oerhört snabb uppfattningsförmåga. En mycket, mycket imponerande person.
När Johan Munck till rungande applåder går av scenen får jag syn på den legendariske juristen och tidigare justitierådet Bertil Bengtsson, 97 år ung, vid ett av borden – som Johan lyft fram som den kanske mest briljanta jurist som han träffat på under sitt yrkesliv: ”Han har en oerhört snabb uppfattningsförmåga. En mycket, mycket imponerande person. Trots att han är en gigant inom rättsvetenskapen är han så anspråkslös och vänlig”.
Ord som onekligen även passar in på Johan Munck själv.
Se bildspel från kvällen
