Efter att ha initialt lagt sin fokus på att medicinskt hantera pandemin har länder utökat sitt fokus till att även inkludera den ekonomiska kris som medföljt. Med hänsyn till att vi fortfarande befinner oss i en tidig fas av pandemin har länderna huvudsakligen valt att implementera mer kortsiktiga stödpaket med en tidshorisont som generellt sett sträcker sig över 2020-2021. Jur.dr. Yvette Lind skriver om sin forskningsansats.
Bakgrund och forskningsansats
Även EU har assisterat i arbetet då ett rättsligt ramverk ämnat att underlätta nya och tillfälliga statsstöd i samband med COVID-19 har implementerats. Ramverket kombineras med Artikel 107(2)(b) Europeiska Funktionsfördraget (FEUF) för att underlätta statsstödsprocessen och är initialt tillämpligt fram till december 2020.
Danmark har visat sig särskilt aktivt i dess hantering av de ekonomiska aspekterna och implementerade på ett tidigt stadie ett flertal stödpaket och lagändringar. Danmark, tillsammans med andra medlemsstater såsom Polen, Spanien och Tyskland, införde på ett tidigt stadium flertalet restriktioner (stängning av gränser och arbetsplatser exempelvis) med vilket ett naturligt krav på ökad ekonomisk assistans från statens sida medföljde. Den danska lagstiftningsprocessen är, jämfört med den svenska, även i normalfallet betydligt mer tidsmässigt effektiv vilket visat sig högst fördelaktigt under rådande situation då Danmark närmast omgående kunde börja utfärda ekonomiskt stöd till drabbade individer och företag.
Jur.dr. Yvette Lind
Vad som särskilt uppmärksammats på global nivå är Danmarks uttalade restriktioner gentemot företag involverade i (internationell) skatteflykt. Som första land i världen meddelade Danmark att specifika företag skulle exkluderas från ekonomiska stödåtgärder och använde EUs svarta lista över skatteparadis som huvudsakligt rättsligt stöd. Tätt efter att den danska regeringen offentliggjorde sitt ställningstagande följde andra i dess fotspår och endast dagar senare hade Polen och Frankrike meddelat även de skulle införa liknande restriktioner. Ställningstagandet bekräftades även på EU nivå när EU-kommissionen uttalade att individuella medlemsstater är i sin fulla rätt att designa statsstödsåtgärder som stöttar redan existerande EU-regler och policy objektiv. Vilket inkluderar åtgärder ämnade att förhindra bedrägeri och skatteflykt.
Den här artikeln avser att dels beskriva danska stödåtgärder generellt med fokus på den danska exkluderingen av skatteflyende företag, dels härleda de medföljande restriktionerna till den politiska kontext som i nuläget genomsyrar den internationella skatterätten. Avslutningsvis diskuteras huruvida regleringen i sig är att anse som effektiv gentemot skatteflykt eller om det i realiteten handlar om en politisk markering. Med hänsyn till artikelns begränsade omfattning sker alla diskussioner huvudsakligen utifrån det danska perspektivet men med hänsyn till hur pass nära besläktade de danska och svenska skattesystemen är finns det flertalet lärdomar för Sverige.
Vidare bör läsare ta med sig att med hänsyn till det intensiva lagstiftningsarbete som sker i samband med statsstöd länkat till COVID-19 inkluderas även källor utanför den traditionella rättskälleläran, dels för att tillhandahålla den allra senaste informationen dels för att bidra med en nyanserad bild av rådande rättsläge. Som ett resultat är ekonomisk statistik över de fiskala förluster stater (Danmark huvudsakligen) lider i samband med skatteflykt inkluderat.
Danmarks stödåtgärder i allmänhet
Att basera restriktionerna på existerande EU-regler är ett effektivt sätt att säkerställa att nationella statsstöd är i överensstämmelse med såväl de grundläggande friheterna som statsstödsreglerna och kan idag ses som ett mer eller mindre standardförfarande för den nationella lagstiftaren. I det danska fallet är det dock inte alltid fallet, då Danmark, olikt Sverige och flertalet andra medlemsländer, har en historia av att inte fullt ut erkänna EU-rättens företräde. Nyligen illustrerades det relativt ansträngda förhållandet mellan dansk skatterätt och EU-rätten genom diskussionen kring den danska regleringen av verklig ägare (beneficial ownership) och Moder-/dotterbolags direktivet.
Det är det av intresse att åtminstone nämna att Danmarks agerande under pandemin har varit av generellt intresse utöver det uppseendeväckande uttalandet att exkludera skatteflyende företag. Faktum är att Danmark var först ut bland medlemsstaterna att begära ett förhandsbesked avseende statsstöd i samband med COVID-19, och var även initialt den medlemsstat som begärde flest förhandsbesked av EU-kommissionen avseende statsstöd under pandemin. Här kan nämnas att Sverige har vaknat till liv och har lämnat in en ansenlig andel förhandsbesked avseende statsstöd i samband med COVID-19 under den andra halvan av april.
Danmarks senaste stödpaket och beslutet att exkludera vissa företag från stöd
Danmarks senaste stödpaket omfattade främst utökningar av det redan beviljade stödet till företagssektorn och innehåller följande kompensationer för företag/företagare:
- Frilansare och egenföretagare får kompenserat 90% av förlorad inkomst och kompensationsordningen täcker både A-inkomst och B-inkomst, dvs. såväl huvudsaklig inkomst som inkomst hänförlig till bisyssla inkluderas
- Små och medelstora företag som har inbetalat moms för 2019 (med betalningsfrist den 2 mars 2020) får möjlighet att få beloppet utbetalt som ett räntefritt lån.
- Företag som inte är momspliktiga, och istället är skyldiga att betala en särskild löneavgift (exempelvis taxichaufförer, tandläkare och fysioterapeuter), får tidsfristen för inbetalning framskjuten likt den ovan beskrivna momsplikten.
- Nya särskilda matchfinansieringsprogram skapas i tillväxtfonden för att ytterligare stötta företag i behov av uppstartskapital.
- En tillfällig statlig garantitäckning upprättas för handel och export där staten övertar en del av kreditförsäkringsbolagens förlustrisker.
- Ett export- och investeringspaket upprättas för att stärka danska exportföretag och bevara danska jobb. Under 2020 tillför danska staten 100 miljoner DKK och under 2021 tillförs 125 miljoner DKK.
I samband med stödpaketet klargjorde den danska regeringen att den införde restriktioner för stödet och därmed exkluderades specifika företag från ekonomiska stödåtgärder. Nämligen de företag som:
1. är registrerade i skatteparadis omfattade av EUs förteckning över icke samarbetsvilliga jurisdiktioner (den så kallade svarta listan över skatteparadis)
2. företag som genomför utdelningar under 2020-2021, samt
3. företag som återköper egna andelar under 2020-2021.
I dagsläget har den danska regeringen inte utvecklat restriktionen utöver att Danmark kommer att respektera redan existerande internationella överenskommelser. Vilket i det aktuella fallet inkluderar skatteavtalet mellan Danmark och Samoa samt det mellan Danmark och Vanuatu vilket resulterar i att de skatteparadisen exkluderas från restriktionen.
Huruvida rekvisitet ”är registrerade i” kan komma att tolkas i en bredare kontext, dvs. om det inkluderar filialer, dotterbolag och fasta driftställen, återstår att se och är av vikt då det blir avgörande för hur pass effektivt Danmark planerar att exkludera skatteflyende företag.
Rent praktiskt kan vi se att ca 70 bolag är registrerade i omfattade skatteparadis (listan minus Vanuatu och Samoa), med ca 230 företag fysiskt lokaliserade i Danmark, och riskerar att exkluderas från det danska statsstödet. Majoriteten av dessa är registrerade i Caymanöarna. Olikt den polska regleringen har inte Danmark öppnat upp för möjligheten att låta påverkade företag att omregistrera sig i Danmark, vilket innebär att de företag som idag är registrerade i skatteparadisen är permanent uteslutna från stödpaketen.
Skatteparadis listor är ämnade att ”name and shame”, och har hittills utgjort en central del av internationell skattepolicy ämnad att bekämpa skadlig skattekonkurrens och aggressiv skatteplanering, och har visat sig effektiva då flertalet listade skattejurisdiktioner har genomfört förändringar för att kunna överensstämma med internationella skattestandards. För vidare läsning om varför ”name and shame” praktiskt fungerar, se: Jason C. Sharman, "The bark is the bite: International organizations and blacklisting",Review of International Political Economyvol. 16 issue 4, 200, ss. 573-596. I det aktuella fallet finns det dock en del svagheter med att basera exkluderingen av skatteflyende företag på EUs svarta lista. Rent statistiskt sett kan vi se att Danmark under 2017 förlorade 131 miljoner US dollar i rena skatteintäkter (ca 121 miljoner Euro) till skatteparadis utanför EU (upptagna på den svarta listan). Under samma tidsperiod förlorade Danmark 957 miljoner US dollar (ca 857 miljoner Euro) till skatteparadis inom EU, huvudsakligen Irland, Nederländerna, Luxembourg och Belgien. Den danska exkluderingen av företag i skatteparadis listade på EUs svarta lista är därmed relativt tandlös i det stora sammanhanget då lejonparten av de skatteförluster Danmark lider är allokerade till skatteparadis inom EU.
Avslutande kommentarer
Utöver Danmark har vi den senaste tiden bevittnat allt fler exempel på stater som inte är villiga, i samband med pandemin, att finansiellt stötta företag i involverade i skatteflykt eller skatteundandragande. Inledningsvis nämndes att Polen, Frankrike och Italien har officiellt uttalat att de kommer implementera liknande restriktioner för deras stödpaket. Utöver det har även uppmärksammats hur stater har förhållit sig till så kallade skatteflyktingar. Richard Branson vädjade nyligen till Storbritannien om ett statligt stödlån för hans Virgin Airlines, vilket resulterade i en intensiv debatt då Branson rent konkret valt att inte beskattas i Storbritannien samtidigt som han förväntade sig ekonomiskt stöd från den brittiska statskassan.
Danmarks exkludering av skatteflyende företag fick en ansenlig mängd uppmärksamhet internationellt sett, men är i realiteten inte kontroversiell om man tar hänsyn till den politiska diskurs som genomsyrat den internationella skatterätten det senaste decenniet. OECDs arbete kring BEPS projektet och EUs åtgärdspaket mot skatteflykt har effektivt banat vägen för individuella medlemsstater att implementera skatterättsliga åtgärder ämnade att förhindra skatteflykt och skadeundandragande. Även det tillfälliga statsstödsramverket underlättar i skrivande stund EUs medlemsstater att bättre skydda sina skattebaser i dessa extraordinära tider.
Det bör dock hållas i minnet att de huvudsakliga skatteförlusterna inte görs till skatteparadisen på den svarta lista utan till andra EU medlemsstater vilket förvandlar nuvarande regleringar till huvudsakligen politiska ställningstaganden snarare än effektiva verktyg för att generera skattemedel i svåra tider. Den polska regleringen som tillåter företag att få statligt stöd om de omregistrerar sig i Polen inom en specifik tidsperiod (9 månader) är därmed mer effektiv än den danska ur ett rent fiskalt perspektiv.
Vidare har möjligheten att exkludera företag som genomför utdelningar eller som köper upp egna andelar debatterats i flertalet länder, däribland även Sverige. En sådan exkludering kan idag anses utgöra (fiskalt) folkvett snarare än kontroversiellt om tanken är att fördela relativt begränsade statliga resurser till en större andel behövande. Det är inte svårt att politiskt argumentera för att företag som har medel att finansiera utdelningar och uppköp inte är i samma behov av ekonomiskt stöd som mindre företag eller företag med sämre likviditet. Diskussioner kring utdelningar, maskerad lön och regler om beskattning av fåmansföretag intressant nog återuppstått i kölvattnet av COVID-19 stödpaketen. Förhoppningsvis kommer även dessa frågor få en större uppmärksamhet i såväl den politiska kontexten som den skatterättsliga doktrinen.
Kort sagt, de skatterättsliga diskurser och diskussioner som existerade innan pandemin har inte försvunnit eller ersatts med nya, tvärtom är de nu mer aktuella än någonsin då det blivit allt mer tydligt att pandemin kommer att testa de ekonomiska samhällssystemen hårdare än någonsin. Den danska exkluderingen av skatteflyende företag understryker bara de individuella staternas frustration över förlorade skatteintäkter och det är högst troligt att vi kommer att få se allt fler länder utnyttja möjligheterna (erbjudna av den pågående krisen) att aktivt stärka deras skattesystem och skattebaser gentemot skatteflykt och skatteundandragande.
Av: Jur.dr. Yvette Lind, Assistant Professor in Tax Law at Copenhagen Business School (CBS Law)
Publicerad: 2020-04-28 i JUNO Nyheter
Prova JUNO fritt i två veckor
Artikeln är material från tidskriften Svensk Skattetidning som finns tillgänglig digitalt i JUNO, en juridisk informationstjänst som samlar allt juridisk material du behöver på ett ställe. Nu ges det möjlighet att prova JUNO fritt i två veckor.