Verkställighetshinder är en praktisk handbok om hur man ska gå tillväga när det har uppstått nya omständigheter som gör att man vill stoppa ett utvisningsbeslut som har vunnit laga kraft. Den innehåller mycket mer än bara teori – den praktiska tillämpningen står i fokus.
-Du har bara en enda chans. Därför är det oerhört viktigt att man vet vad man gör, säger advokat Viktoria Nyström, en av bokens två författare.
Sedan unga år har bokens författare, advokaterna Emilie Hillert och Viktoria Nyström, haft ett stort intresse för mänskliga rättigheter – vilket bidrog till deras beslut att senare börja arbeta med migrationsrätt. Det rör sig om ett gränsöverskridande rättsområde som, förutom juridisk kompetens, kräver att man har förmågan att samtala med personer som många gånger har varit med om traumatiska upplevelser.
-Lite förenklat skulle kunna man kunna säga att en advokat som arbetar med migration även måste ha kunskap som vanligtvis besitts av samhällsvetare, statsvetare och psykologer. Det är ett komplext men mycket givande arbete, säger Emilie.
Deras vägar korsades första gången när de arbetade aktivt med informationsspridande och kunskapsutveckling inom migration och rättssäkerhet – där de förenades i sin kritik mot de medicinska åldersutredningar som började användas 2016.
-Vi bestämde oss för att tillsammans skriva en artikel för att belysa den rättsosäkerhet som föreligger vid sådana bedömningar. Därefter har vi utvecklat ett nära samarbete och med tanke på vårt djupa intresse för en rättssäker process blev det naturligt att formulera vår kunskap i en bok, menar Emilie.
En annan bidragande faktor till beslutet att skriva en bok var att Emilie och Viktoria – tack vare den kunskap de besitter efter många års erfarenhet – fick många frågor från kollegor runt om i landet om hur man bör resonera och agera i olika situationer.
- Vi vet vi sedan tidigare att många som arbetar med migrationsrätt driver ensambyråer eller arbetar på mindre byråer, och då har man begränsade möjligheter att diskutera dessa frågor internt, säger Viktoria.
Ansökningar skrivs av personer utan tillräcklig kunskap
Verkställighetshinder aktualiseras när det uppkommer nya omständigheter, som inte tidigare har prövats under asylprocessen, efter att ett utvisningsbeslut har vunnit laga kraft. Man kan då framställa ett yrkande om att beviljas uppehållstillstånd eller att beviljas en ny prövning. För att beviljas en ny prövning krävs antingen att man inte har kunnat åberopa omständigheterna tidigare, eller att man har en giltig ursäkt till varför man inte har gjort det. De nya omständigheterna kan skilja sig åt; allt från att säkerhetsläget i hemlandet har försämrats eller att man har konverterat, till att man har drabbats av en kraftigt försämrad hälsa eller fått ett barn som är svensk medborgare.
Den som ansöker om verkställighetshinder har i regel inte rätt till ett offentligt biträde på samma sätt som under asylprocessen. Emilie och Viktoria betonar att det idag finns en överhängande risk att bristfälliga kunskaper leder till att personer, som ofta befinner sig i mycket utsatta lägen, inte får den juridiska hjälp de är i behov av.
-Vi ser att många ansökningar som lämnas in inte innehåller några nya omständigheter överhuvudtaget och därför inte kan nå framgång. Ansökningarna är många gånger författade av personer som inte har haft tillräcklig kunskap och som därmed inte kunnat föra fram omständigheterna på korrekt sätt, säger Emilie.
-Det som är speciellt med verkställighetshinder är att du har en enda chans på dig. En ansökan ska baseras på nya omständigheter, och så snart du åberopat dem är de förbrukade. Det är därför oerhört viktigt att man vet vad man gör. Så att man inte i ett försök att hjälpa klienten lite snabbt, istället stjälper hens enda chans att stoppa utvisningen, fyller Viktoria i.
Verkställighetshinder har både ett praktiskt och teoretiskt perspektiv. Lagtext, beviskrav, rekvisit och dess innebörd finns givetvis med – men framförallt beskriver författarna hur detta ska omsättas i den komplexa, juridiska verkligheten och hur man ska gå till väga rent praktiskt.
-Läser man lagtexten så förstår man vad som ska bevisas och vad beviskravet är. Men hur ska det bevisas? Vilken bevisning ska ges in? Var ska den ges in? Det finns oerhört många frågor kring den praktiska tillämpningen som lagtexten inte ger svar på, menar Viktoria.
- Ta bara den grundläggande frågan om när en ansökan ska ges in. Ska man lämna in den så fort som möjligt eller ska man avvakta? Finns det taktiska skäl med att vara snabb eller är det mer fördelaktigt att dröja? Och finns det över huvud taget utrymme för att vara taktisk eller riskerar man då att lida rättsförlust? Sådana frågor tar vi upp i boken, säger Emilie.
Kravet på innehållet i ansökningar har ökat
Verkställighetshinder går igenom alla olika steg i processen från början till slut, och konkretiserar de frågor som man alltid måste ta ställning till inför ett beslut om man ska ansöka om verkställighetshinder.
- Det är klart att vi som jurister ofta landar i svaret ”det beror på”, uppger Emilie.
-Men då vill man ju veta vad det beror på. Vilka aspekter man ska beakta och hur man ska resonera i olika situationer som kan uppstå längs vägen? Vi ville nå ut med mer information om den praktiska tillämpningen av juridiken, det var det viktigaste.
Såväl Emilie som Viktoria upplever att kraven på ansökningarna har ökat kraftigt de senaste åren. Det som tidigare ledde till att en ny prövning beviljades räcker inte längre. Istället avslås ansökningar – ibland till synes slentrianmässigt – utan att någon ny prövning beviljats. Därmed fråntas den enskilde möjligheten att muntligen komma till tals.
-Det är svårt att få en helhetsbild om vilka krav som Migrationsverket och domstolarna ställer för att ny prövning ska beviljas då myndighetsutövningen spretar. Många gånger verkar fokus ligga på att den sökande ska bevisa sina skyddsskäl redan i den skriftiga ansökan gällande nya omständigheter, istället för att dessa utreds av Migrationsverket på ett tillbörligt sätt efter att en ny prövningen har beviljats, konstaterar Emilie.