Den döve mannen ansökte om asyl i Sverige, men fick avslag såväl hos Migrationsverket som i migrationsdomstolen – bland annat mot bakgrund av att han lämnat ”motstridiga och bristfälliga” uppgifter. Migrationsöverdomstolen upphäver nu underinstansens dom, och konstaterar bland annat att oklarheterna i mannens asylberättelse kan bero på mannens kommunikationssvårigheter och att migrationsdomstolen inte i tillräcklig utsträckning utrett hans funktionsnedsättning.
Den 30-årige somaliske mannen ansökte om asyl i Sverige och åberopade bland annat att han kidnappats och tvångsrekryterats av Al-Shabaab, samt att han tvingats sätta på sig ett bombbälte i syfte att han skulle bli självmordsbombare. Mannen menade att han mot bakgrund av detta riskerade skyddsgrundande behandling av Al-Shabaab vid ett återvändande till sitt hemland. Han riskerade även att utsättas för förföljelse på grund av att han är döv.
Vid asylutredningen närvarade, utöver det offentliga biträdet, två dövtolkar och två teckentolkar.
Migrationsverket avslog mannens ansökan. Av beslutet framgår bland annat att mannens funktionsnedsättning medfört vissa kommunikationssvårigheter, men att uppgifterna i utredningen varit så motstridiga och bristfälliga att det inte endast kunde bero på kommunikationssvårigheterna. Därtill menade Migrationsverket att den omständigheten att mannen är döv inte innebar risk för förföljelse.
Mannen överklagade beslutet till migrationsdomstolen och åberopade där att han har flera grava funktionsnedsättningar och att det pågick en utredning avseende detta. Han yrkade om att hans syster skulle kallas för att höras om hans funktionsnedsättningar och om att det teckenspråk han använder sig av är skapat i familjen och endast kan förstås av honom, hans syster och hans pappa. Migrationsdomstolen avslog dock yrkandet om muntlig förhandling och avgjorde målet på det skriftliga underlaget.
Migrationsdomstolen instämde i Migrationsverkets bedömning och avslog överklagandet.
Inte levt upp till sitt utredningsansvar
Migrationsöverdomstolen undanröjer nu migrationsdomstolens dom och återförvisar målet dit för ny prövning.
Domstolen konstaterar bland annat att det av anteckningarna från utredningen framgår att mannen hade svårt att förstå de frågor som ställdes. Det måste enligt Migrationsöverdomstolen ha stått klart för migrationsdomstolen att oklarheterna i asylberättelsen kunde bero på omfattningen av den asylsökandes kommunikationssvårigheter, vilket i sin tur var av betydelse för bedömningen av om han var i behov av skydd.
Migrationsöverdomstolen anmärker vidare på att migrationsdomstolen har avgjort målet utan att avvakta en pågående utredning gällande mannens funktionsnedsättning, ett underlag som hade behövts för att kunna göra en rättssäker prövning. Migrationsdomstolen har alltså inte levt upp till sitt utredningsansvar i detta fall, menar migrationsöverdomstolen.