Det var rätt av polisen att avskeda en anställd som dolt kontakter han haft med kriminella, bland annat Bandidos. Polisförbundet hade yrkat att avskedandet skulle ogiltigförklaras, men Arbetsdomstolen anser att polismannen genom att vid två säkerhetsprövningsutredningar dölja de kriminella kontakter han haft grovt har åsidosatt sina åligganden mot staten. Därmed har det funnits laga skäl för avskedandet.
–Vi är nöjda med utfallet och ser positivt på att AD har valt att belysa vikten av sanningsenlighet i säk erhetsprövningsintervjuer, säger Linda Escar, biträdande säkerhetschef och skyddschef vid Polismyndigheten.
– Däremot är det fortsatt problematiskt att AD anser att beslutet om förlorad säkerhetsklass i sig inte innebär laga skäl för ett skiljande från anställningen, utan att det är de bakomliggande faktiska omständigheterna som ska prövas enligt anställningsskyddslagen.
–I många fall är dessa omständigheter omgärdade av stark sekretess vilket ibland skulle kunna innebära att man av sekretesskäl är förhindrad att lägga fram delar av bevisningen inför arbetsdomstolen.
Polismannen anställdes som polisaspirant 2015. Enligt polismyndigheten hade han haft kontakter och umgänge med kriminella personer och hade vid säkerhetsprövningar 2015 och 2019 både förtigit och lämnat oriktiga uppgifter om sitt samröre med dessa. Något som inneburit risk för oacceptabla lojalitetskonflikter. När han inte klarade säkerhetsprövningen 2019 kunde han inte arbeta kvar inom polisen och avskedades därför.
Polismannen förnekade att han under säkerhetsprövningarna medvetet förtigit eller undanhållit uppgifter och att det saknades skäl för avskedandet. Det fanns heller ingen kritik mot hur han utfört sitt arbete som polis.
Arbetsdomstolen (AD) anser att polismannen självmant borde ha berättat om sina kontakter när han säkerhetsprövades 2015 och 2019. Han bedöms också ha försökt att förringa kontakterna. Inte heller berättade han om flera av sakförhållandena förrän han insåg att säkerhetsavdelningen hade uppgifter som gjorde att det var lika bra att bekräfta dessa, men inte mer än nödvändigt.
Genomgående bedömer AD att han tonat ner sina relationer med de aktuella personerna. Agerandet har allvarligt skadat förtroendet för honom och har även inneburit en uppenbar risk för att allmänhetens förtroende för honom som polis och för att Polismyndigheten skulle påverkas negativt. Då han grovt åsidosatt sina åligganden mot staten har det funnits laga skäl för avskedandet.
Trots att polismannen inte fick behålla sin anställning är Polisförbundet, till skillnad från Polismyndigheten, nöjd med att Arbetsdomstolen är tydlig med att skälen för skiljandet från anställningen ska prövas i sak.
– Det är bra att Arbetsdomstolen återigen fastslår att det skall göras en prövning av de bakomliggande omständigheter som föranlett säkerhetsbeslutet, säger förbundsjuristen Jonas Wiberg.
– Rätten till en rättvis rättegång enligt artikel 6 i Europakonventionen förutsätter nämligen en sådan ordning. Rätten till en rättvis rättegång är absolut. Rätten till rättvis rättegång skyddas av svensk grundlag samt internationell rätt och kan inte inskränkas av svensk lag.
– Arbetsgivaren har därför att i alla dylika fall dels presentera sakomständigheterna och har dels också full bevisbörda för alla omständigheter som läggs den enskilde till last.
Linda Escar ser domen som en bekräftelse på att frågor som kan upplevas som privata får vara en del av säkerhetsprövningen.
– Förutom att AD har tydliggjort behovet av sanningsenlighet i säkerhetsprövningsintervjun så ha man även belyst vikten av att den som är föremål för en säkerhetsprövningsintervju får tåla frågor som rör privatlivet och som kan upplevas som ett intrång i den privata integriteten. Eftersom den typen av information har betydelse för helhetsbedömningen av en individs sårbarheter så ser vi positivt på domstolens yttrande.