Att ta fram en detaljplan är en komplex process som kräver stor kunskap och kompetens. De ständiga förändringarna i plan- och bygglagen riskerar att leda till problem i rättstillämpningen och i förlängningen till lägre kvalitet i den byggda miljön. Detaljplanehandboken av Kristina Adolfsson och Sven Boberg, som nu utkommer i tredje upplagan, är avsedd att bidra till kompetensutvecklingen och ge grundläggande kunskap i regler och rättspraxis vad gäller process, utformningen, innehåll i och genomförande av detaljplaner.
En detaljplan är till för att på ett juridiskt bindande sätt och i ett sammanhang reglera förändringar i bebyggelse och markanvändning. Syftet är att skapa förutsättningar för en långsiktigt hållbar utveckling av den byggda miljön och att ge alla berörda en möjlighet att påverka förändringen. Syftet är även att förenkla och underlätta den efterföljande bygglovshanteringen.
Många förändringar i plan- och bygglagen på kort tid
Under de senaste åren har det varit ett hårt tryck på att förenkla och effektivisera planerings- och byggprocessen för att öka bostadsbyggandet. Detta har resulterat i många ändringar i plan- och bygglagen på kort tid. Sedan andra upplagan av Detaljplanehandboken har det genomförts ett hundratal paragrafändringar varav omkring hälften berör detaljplaneringen. Ändringarna har enligt många bedömare resulterat i en fragmentiserad och svårtolkad lagstiftning.
Det huvudsakliga problemet med utdragna plan- och byggprocesser har dock inte varit lagstiftningen utan tillämpningen av denna. Sedan flera år tillbaka råder det brist på kompetens inom plan- och byggområdet i kommuner och andra myndigheter och även inom konsultbranschen. Resurs- och kompetensbristen i kombination med ständiga förändringar i lagstiftningen riskerar att leda till problem i tillämpningen i alla led, och i förlängningen till rättsosäkerhet och lägre kvalitet i det som byggs och i den fysiska miljön.
Stort behov av utbildning och kompetensutveckling
Syftet med Detaljplanehandboken är att öka kompetensen vad gäller detaljplanering och därmed bidra till större rättssäkerhet och högre kvalitet i detaljplaneringen, och i förlängningen till en god bebyggd miljö.
Detaljplanehandboken är avsedd som vägledning och stöd för plan- och lovhandläggare i kommuner och statliga myndigheter men är även tänkt att utgöra en kunskapskälla för alla som i sin profession arbetar med eller kommer i kontakt med detaljplaneringsfrågor. Den är också ämnad att utgöra kurslitteratur i utbildningen av arkitekter och planerare vid universitet och högskolor.
Detaljplanehandboken grundar sig på den gällande plan- och bygglagens bestämmelser med förarbeten samt rättspraxis och utgör en tolkning av lagstiftningen vad gäller processen, utformningen och vad som kan och ska regleras i en detaljplan. Den är tänkt att fungera både som en uppslagsbok för information om en delfråga och att kunna läsas igenom från början till slut till exempel i utbildningssammanhang.
De två inledande kapitlen innehåller en översiktlig beskrivning av plan- och bygglagen, av fysisk planering enligt PBL och koppling till annan lagstiftning. De tre följande kapitlen är huvudkapitel och beskriver ingående reglerna kring detaljplaneprocessen, krav på innehåll, utformning och handlingar samt vad som ska och kan regleras i planbestämmelser. Genomförandefrågorna redovisas i ett särskilt kapitel. Handboken avslutas med åtta temaavsnitt som är avsedda som fördjupningar i vissa delfrågor i detaljplaneringen.
I Detaljplanehandboken av författarna Kristina Adolfsson och Sven Boberg redogörs för framtagande, utformning och genomförande av detaljplaner enligt plan- och bygglagen och rättspraxis. Den är tänkt som ett stöd för de som i sin profession arbetar med eller berörs av detaljplanering och men är även avsedd att utgöra kurslitteratur vid universitet och högskolor. Kristina Adolfsson och Sven Boberg har båda lång erfarenhet av detaljplanering både ur rättslig synpunkt och i praktisk tillämpning.