EU-toppmötet och klimatneutralitetsmålet för år 2050 – det senaste från EU-nytt i JUNO

Månadens innehållsrika EU-nytt från JUNO. Allt innehåll är författat av Olof Allgårdh, juridisk expert inom EU-rätt.

den 10-11 december var ett i flera stycken mycket produktivt möte som kan sägas utgöra starten på en ny sjuårsperiod med en i stort tryggad vidare utveckling av Unionen. Av mindre framgångsrikt slag var dock bristen på överenskommelse mellan EU och Storbritannien om de framtida relationerna. Alltsedan regeringen Cameron föreslagit att britterna i en folkomröstning skulle få avgöra om Storbritannien borde vara medlem i EU eller lämna Unionen har utvecklingen successivt lett fram till dagens situation med ett mellan parterna ingått utträdesavtal (i november 2018) med en ettårig övergångstid. Unionens regler ska upphöra att gälla för Storbritannien i och med utgången av 2020. Vad som ska gälla därefter är som bekant en förhandlingsfråga som parterna ännu inte nått någon överenskommelse om.

EU-toppmötet

Ett stort beslut vid toppmötet var att alla 27 stats-/regeringscheferna kunde enas om den fleråriga budgetramen för sjuårsperioden 2021–2027 och det till långtidsbudgeten knutna programmet Next Generation EU. Det senare innehåller ett jättelikt stödpaket för att hjälpa medlemsländerna att komma ur negativa konsekvenser av covid-19-pandemin. Flerårsbudgeten och stödpaketet omfattar totalt kostnader för Unionen över EUR 1.800 miljarder. Av detta belopp utgörs den största andelen (1.075 mdr) av anslag från långtidsbudgeten och ett coronastödpaket om EUR 750 mdr fördelat mellan bidrag och lån. Formellt måste Europaparlamentet ge sitt godkännande av budgeten innan den är definitivt fastställd. Förberedelser har redan gjorts genom en underhandsöverenskommelse mellan Parlamentet och det tyska EU-ordförandeskapet. Den kompromiss som då ingicks innebär att långtidsbudgeten tillförs drygt EUR 15 miljarder för vad Parlamentet ansett vara särskilt angelägna projekt som t.ex. Erasmus.

Ett allvarligt problem att finna en lösning på under de senaste veckorna har varit motstånd från Ungern och Polen att acceptera beslut som fattats i anslutning till långtidsbudgeten och coronastödet. Enligt i samband därmed fattade beslut ska medlemsstater som åsidosätter de grundläggande värden som Unionen enats om riskera att få sitt stöd från EU reducerat. Det föll på EU:s ordförandeland Tyskland och dess ledare Angela Merkel att finna en kompromiss som inte urholkade tidigare fattade beslut om sanktioner men samtidigt förmådde de trilskande medlemsstaterna Ungern och Polen uppge sitt motstånd mot att godkänna långtidsbudgeten. En uppgörelse nåddes vars innehåll återges i slutsatserna från EU-toppmötet. Här förklaras att Unionens budget måste skyddas liksom att de i anslutning till budgeten uppställda villkoren respekteras. Det finns en mycket stark vilja från Europaparlamentet, uttryckt vid olika tillfällen, att kränkningar av Unionens grundläggande rättigheter ska föranleda bestraffning i form av reducerade medel från EU och alltså inte accepteras. Samma bestämda vilja finns bland majoriteten av Unionens medlemsstater.

För att nå enighet i Europeiska rådet kom slutsatserna från toppmötet att inkludera ett antal förfaranden och villkor som sägs syfta till att budgeten ska skyddas mot alla former av bedrägeri, korruption och intressekonflikter. Tillämpningen av villkoren ska vara objektiv, rättvis, opartisk och baserad på fakta. Tillämpningen ska också vara rättssäker och icke-diskriminerande. Medlemsstaterna ska behandlas lika. Kommissionen har ålagts att utarbeta en förordning i frågan och anta riktlinjer för hur den ska tillämpas. Utformningen av rättsakten ska ske i nära samråd med medlemsstaterna. Möjlighet ska ges att i EU-domstolen föra talan om en ogiltigförklaring av förordningen eller beslut som grundas på denna rättsakt. Sker det så ska riktlinjerna färdigställas först efter det att EU-domstolen avgivit sin dom i saken.

Den så benämnda villkorsmekanism som nu inrättas kommer att ha en subsidiär karaktär. Åtgärder inom ramen för mekanismen ska endast övervägas om andra förfaranden inom unionsrätten inte kan skydda Unionens budget mer effektivt. För att tillämpa mekanismen räcker det inte med att konstatera att rättsstatsprincipen har åsidosatts. De negativa konsekvenserna för Unionens ekonomiska intressen måste vara tillräckligt direkta och fastställda. Ett formellt inledande av villkorsförfarandet ska föregås av en ”djupgående dialog” med berörd medlemsstat.

Förtjänsten av att toppmötet kunde finna en lösning på det allvarliga problem som Ungerns och Polens hot om blockering av uppgörelsen från EU-toppmötet i juli i år kan medlemsstaterna främst tacka det tyska ordförandeskapet för. Förbundskansler Angela Merkel har än en gång som ledare för EU:s tyngsta spelare lyckats samla Unionen kring en uppgörelse som såg ut att framkalla en verkligt allvarlig kris för det europeiska samarbetet. Man frågar sig nu oroligt vilket land och vilken ledare som har förmåga att uträtta vad Tyskland och Merkel lyckats med även denna gång. Det europeiska bygget har skakat och vem ska kunna rädda Unionen i nästa krisläge när Merkel snart lämnar scenen?

Ett annat huvudämne vid toppmötet, som kom att kräva långa diskussioner och nattmangling, gällde hur Unionen skulle säkerställa att klimatneutralitetsmålet för år 2050 från Parisavtalet 2015 kan nås. Ambitionsnivån måste höjas vilket fick EU-toppmötet att till slut enas om ett bindande EU-mål med en inhemsk nettominskning senast år 2030 på minst 55 % av utsläppen av växthusgaser jämfört med situationen 1990. Till beslutet är knutet skyldigheten att beakta rättvise- och solidaritetsaspekter liksom ”medlemsstaternas olika utgångspunkter och specifika nationella omständigheter och utsläppsminskningspotential”. Detta öppnar naturligtvis för nationella undantag och krav på att andra länder minskar sina utsläpp mer än 55 %.

För att uppnå målet måste både den offentliga och den privata sektorn medverka i finansieringen. EU bör främja att globala standarder utarbetas för grön finansiering. Kommissionen uppmanas att senast i juni 2021 lägga fram ett förslag om en EU-standard för gröna obligationer. En EIB-(Europeiska utvecklingsbanken) grupp ska presentera en färdplan för en klimatbank 2021–2025 för att uppfylla ett åtagande att stödja klimat- och miljöinvesteringar om EUR 1.000 miljarder senast 2030.

En annan huvudpunkt på agendan för toppmötet gällde Unionens hantering av åtgärder för att begränsa spridningen av covid-19. Det finns positiva nyheter att redovisa såsom utvecklingen av vaccin och avtal som EU-kommissionen kunnat sluta om förhandsbeställningar av vaccin. Nu gäller det att stärka samordningen inom Unionen. Arbete måste bedrivas gemensamt för att gradvis häva gällande restriktioner och att verka för att människor ska kunna återgå till ett normalt resande och därmed nå fram till en situation med normal turism över nationsgränserna. Kommissionen ges uppdraget att presentera förslag till en rådsrekommendation om gemensamma ramar för snabbtester och ömsesidigt erkännande av testresultat. I kommunikén från toppmötet upprepas det tidigare målet att garantera rättvis vaccintillgång till rimligt pris för alla.

På det utrikes- och säkerhetspolitiska området uppehåller sig toppmötet vid den senaste tidens terroristaktiviteter. Deltagarna förklarar sig stå enade i kampen mot radikalisering, terrorism och våldsbejakande extremism. Europeiska rådet fördömer alla angrepp mot yttrandefriheten och religions- eller trosfriheten. Antagandet av en rådsförklaring om integrering av kampen mot antisemitism på alla politikområden välkomnas. Europeiska rådet efterlyser kraftfullare åtgärder i kampen mot olagligt innehåll online och förväntar sig ett ambitiöst förslag om ökat ansvar för onlineplattformar inom ramen för förslaget om digitala tjänster. Medlemsstaterna uppmanas att intensifiera sina åtgärder för att dra full nytta av de europeiska databaserna och utbyggda informationssystem.

Brottsbekämpande och rättsliga myndigheter måste kunna utöva sina befogenheter både online och offline för sin kamp mot den grova brottsligheten. Både polissamarbete och det rättsliga samarbetet liksom samordningen bör stärkas.

I slutsatserna från toppmötet om det östra medelhavsområdet uttrycks besvikelse över att Turkiet har genomfört unilaterala åtgärder och provocerat Unionen, dess medlemsstater och europeiska ledare. Europeiska rådet bekräftar sitt strategiska intresse av att utveckla ömsesidigt gynnsamma förbindelser med Turkiet och att lösa skiljaktigheter genom dialog och i enlighet med internationell rätt. Det framhålls vara av särskild vikt att hålla kommunikationskanalerna mellan EU och Turkiet öppna. EU-ledarna förklarar sig vara redo att fortsätta att ge ekonomiskt bistånd till syriska flyktingar och samhällen i Turkiet som utövar ett värdskap för dessa flyktingar. Trots de relativt försonliga skrivningarna om relationen till Turkiet förordar de europeiska ledarna att ytterligare sanktioner införs mot Turkiet.

Ingenting om Brexitförhandlingarna

finns med i de gemensamma slutsatserna från toppmötet. Dagen före mötet med Europeiska rådet i Bryssel 10-11 december träffades Kommissionens ordförande Ursula von der Leyen och Storbritanniens premiärminister Boris Johnson. De kunde då inte lösa de kvarstående problemen om villkoren för de framtida relationerna. Som bekant saknas enighet om rätten till fiske i brittiska vatten, villkoren för att britterna ska agera så att konkurrensneutralitet råder för brittiska varor på Unionens inre marknad och hur tvistlösning ska ske vid framtida konflikter eller intressemotsättningar. Detta är hjärtefrågor för båda parter. För Storbritannien gäller det suveränitet. EU vill inte ge britterna konkurrensfördelar på Unionens inre marknad. von der Leyens uttalande efter mötet den 9 december var utomordentligt kortfattat. Bilden av de båda parternas positioner är klar men de ligger långt ifrån varandra. Diskussionen hade varit ”livlig och intressant”. Förhandlingarna skulle fortsätta.

Samtalen mellan de båda parterna har alltså inte så här långt i elfte timmen lett till samstämmighet. Boris Johnson har erbjudit sig att besöka Berlin och Paris i ett sista försök att finna en lösning. Men det erbjudandet har avvisats av både Tyskland och Frankrike. Berlin och Paris hänvisar till Unionens förhandlare Kommissionen och dess chefsförhandlare Michel Barnier. Den ordningen har man fullt förtroende för. Det förefaller i dagsläget närmast omöjligt för de båda parterna att komma överens i de utestående frågorna. Likväl enades man den 13 december (söndag eftermiddag) att fortsätta försöken att nå fram till ett avtal om vad som ska gälla efter det stundande årsskiftet. Mest sannolikt är att förlängningen av förhandlingsansträngningarna resulterar i ett avtalslöst tillstånd, en ”no deal”. Blir det fallet får nödlösningar och temporära undantag sökas för att undanröja de mest akuta problemen som t.ex. gäller flyg- och godstrafik mellan kontinenten det alltmer isolerade England och dess anknutna Wales, Skottland och Nordirland.

Europeiska kommissionen har i dagarna presenterat förslag som en förberedelse för ett icke-avtalsläge när det nya året inleds. Utträdesavtalet upphör emellertid inte att gälla vid årsskiftet. Genom det avtalet ges unionsmedborgare som bor i Storbritannien och Nordirland vissa rättigheter att bo kvar även om parterna inte lyckas åstadkomma ett definitivt avtal om förbindelserna framöver. Även för finansiella intressen finns ett visst skydd. För att tillse att verksamhet på särskilt utsatta områden fortsätter i ordnade former har Kommissionen föreslagit att vissa flygningar mellan parterna – under förutsättning av ömsesidighet – kan fortgå under ett halvår och att giltigheten för säkerhetsbestämmelser fortsätter att gälla så att inte flygningarna helt stoppas vid utgången av år 2020. Motsvarande ska också gälla för lastbils- och busstrafik första halvåret 2021. Intill dess ett nytt fiskeavtal ingåtts ska parterna tills vidare och längst under hela 2021 kunna bedriva fiske i varandras vatten som för närvarande.

Övrigt

Uppgörelsen vid toppmötet om långtidsbudgeten och coronastödet ska som tidigare nämnts också godkännas av Europaparlamentet, vilket förväntas ske vid dess nästa sammanträde i Bryssel under dagarna 14–18 december. Delar av uppgörelsen måste också ratificeras av medlemsstaterna, t.ex. bestämmelser om Unionens egna medel. Så snart alla delar kommit på plats är det dags för slutligt antagande av en lång rad rättsakter som till följd av ett antagande av långtidsbudgeten kommer att reglera Unionens verksamhet under den kommande sjuårsperioden.

Denna artikel publiceras som innehåll i JUNO EU-initiativ 2020-12-15.

Av: Olof Allgårdh – Han har mer än 35 års erfarenhet av EU-rätt och har bland annat varit minister vid dåvarande svenska EU-delegationen, chef för UD:s integrationssekretariat samt chef för Svenskt Näringslivs kontor i Bryssel. Olof har även arbetat som lobbyist samt juridisk rådgivare till svenska och amerikanska advokatbyråer i Bryssel.