I november 2021 – 11 år efter att förundersökningen påbörjades – väcktes åtal mot två företrädare för oljebolagskoncernen Lundin Oil. Ian Lundin och Alexandre Schneiter anklagas för medhjälp till folkrättsbrott i Sudan under åren 1999–2003. Det rör sig om en minst sagt massiv utredning; förundersökningen dryga 80 000 sidor vittnar om målets komplexitet. Nu står det klart att huvudförhandlingen mot bolagstopparna inleds den 5 september – som beräknas pågå i 2,5 år innan domen faller.
Under perioden 1997 – 2003 pågick en brutal konflikt i Sudan mellan regeringen och rebellgrupper. I början av februari 1997 ingicks ett oljeprospekterings- och produktionsdelningsavtal mellan Lundin Oils dotterbolag och den sudanesiska regeringen. Avtalet innefattade en rätt att utvinna olja i ett större område i södra Sudan, Block 5A, i utbyte mot vissa avgifter och del av framtida inkomster.
I korthet handlar anklagelserna om att oljebolaget tagit hjälp av sudanesisk militär och regimallierade milisgrupper som ska ha utfört militära operationer i de områden där Lundin Oil hade för avsikt att exploatera naturresurser. Enligt åtalet gjorde sig den sudanesiska regeringen skyldig till, genom militär och milis, en brutal krigföring mot civilbefolkningen i strid med internationell humanitär rätt. Bland annat ska civila ha flygbombats och skjutits ner från transportplan och stridshelikoptrar och hela byar brändes ner.
”Följden blev att många civila dödades, skadades och fördrevs”, konstaterade kammaråklagare Henrik Attorp i samband med att åtalet väcktes.
De åtalade bolagstopparna, Ian Lundin och Alexandre Schneiter, ska på olika sätt ha medverkat till att den dåvarande sudanesiska regimen begick brott mot krigets lagar i syfte att säkra bolagets oljeverksamhet.
HD: Svensk domstol behörig
Åtalet riskerade dock att falla eftersom den ena av de tilltalade, den 50-årige Alexandre Schneiter, som är schweizisk medborgare och bosatt i samma land, yrkade att åtalet skulle avvisas på grund av svensk domstol inte var behörig att pröva målet.
Högsta domstolen konstaterade i sin dom från november 2022 (”Universalitetsprincipen” NJA 2022 s. 796) att det påstådda brottet enligt svenska regler omfattas av s.k. universell jurisdiktion. För att ett åtal då ska kunna prövas krävs någon form av anknytning till Sverige och att det inte finns något hinder mot det i allmän folkrätt. Det sistnämnda kravet innebär att domstolens behörighet enligt HD endast begränsas om det finns uttryckliga folkrättsliga regler som står i vägen, som exempelvis kan aktualiseras ifråga om immunitet.
HD fann att anknytningen till Sverige är tillräcklig – och att det finns inte heller något hinder mot det i allmän folkrätt. Svensk domstol ansågs alltså vara behörig att pröva åtalet.
”Det mest intressanta avgörandet rörande i svensk domstol rörande folkrätt”, skrev Mark Klamberg, professor i folkrätt, i sina sociala medier i anslutning till att domen meddelades.
– Ska man förenkla det något har försvaret sagt att åklagaren måste visa att det finns en positiv regel som tillåter universell jurisdiktion medan åklagaren vänt på det, och sagt att försvaret måste visa att det finns ett förbud. HD har alltså anammat åklagarlinjen, förklarade han.
– Det finns en tydlig parallell till så kallade Lotusfallet, även om HD inte hänvisar till den domen. I det målet hävdade Turkiet att Frankrike måste visa att det fanns ett förbud medan Frankrike hävdade motsatsen. Turkiet vann den striden och HD har alltså fört samma resonemang som den internationella domstolen anammade, säger han.
"Likgiltig inför militärens och milisens hänsynslösa agerande"
Åklagaren gör gällande att Ian Lundin och Alexandre Schneiter ska dömas för medhjälp till grovt folkrättsbrott. De två anklagas för att ha främjat att den sudanesiska regeringen - för att skapa förutsättningar för dotterbolagets verksamhet - tillämpade en brutal krigföring som innefattade att militären och regimallierade milisgrupper systematiskt anföll civila, eller i vart fall genomförde anfall i strid med distinktions- och proportionalitetsprincipen.
De tilltalade ska ha ställt krav på den sudanesiska regeringen att militären skulle ansvara för säkerheten i området, trots att man förstod eller var i vart fall var likgiltig inför militärens och milisens hänsynslösa agerande.
Det yrkas att de meddelas näringsförbud i 10 år eftersom de grovt har åsidosatt sina skyldigheter i näringsverksamhet och därvid gjort sig skyldiga till brottslighet som inte är ringa.
Vidare yrkas att bolaget åläggs företagsbot med 3 000 000 kr på grund av brott begånget i näringsverksamhet.
Därutöver yrkas att ett belopp om knappt 1,4 miljarder kr (1 391 791 000 kr) ska förverkas till följd av de ekonomisk vinning i spåren av brottsligheten.
Huvudförhandlingen beräknas ta 2,5 år
Det rör sig om en minst sagt massiv utredning; förundersökningens dryga 80 000 sidor vittnar om målets komplexitet och de svåra bevisfrågor som rätten ska ta ställning till. Det speglas också av själva planeringen för huvudförhandlingen – som beräknas ta 2,5 år innan det är dags för slutpläderingar i februari 2026.
Huvudförhandlingen inleds den 5 september och kommer pågå tre dagar i veckan (tis-tors).
Planering för huvudförhandlingen:
September 2023 – maj 2024: Yrkanden, inställning, grunder och sakframställningar
Maj 2024 – november 2024: Förhör med målsägande
December 2024 – januari 2025: Förhör med tilltalade
Februari 2025 – november 2025: Förhör med vittnen
December 2025 – februari 2026: Personalia och slutpläderingar