I över två decennier har Christina Wainikka dedikerat sitt arbete åt immaterialrättsliga frågor, särskilt inom tjänsteinnovation. Hennes dedikation syns även genom publicering av flera böcker. Under flera år har hon även deltagit i Patent- och registreringsverkets insynsråd, vilket ytterligare stärker hennes erfarenhet och expertis inom området. Idag är Christina docent i civilrätt, policyexpert för immaterialrätt på Svenskt näringsliv och en flitigt anlitad föreläsare.
Christina, det är en minst sagt imponerande meritlista du har! Kan du dela med dig av en av de mest minnesvärda eller lärorika erfarenheterna från din karriär som har påverkat dig personligen och professionellt?
– Förra sommaren anordnades World Chambers Congress i Genève, med 1 500 deltagare från hela världen. Ett av teman var Innovation by all for all och jag var inbjuden att tala. Det kändes som ett erkännande för det arbete jag gjort kring att få mindre företag att bättre ta tillvara på sin innovationskraft via immaterialrätten.
– Den som introducerade mig och temat var Daren Tang, chef för World Intellectual Property Organization. Innan vi gick upp på scenen talade vi bland annat om offentlig upphandling och immaterialrätt, något Ellen Hausel Heldahl och jag skrivit en bok om. Han förstod precis varför vi skrivit boken och varför frågan är viktig. Att få höra det från honom gjorde mig väldigt glad.
– Om jag ser tillbaka på min karriär är det dock något annat som lyser igenom och det är de många starka kvinnor jag har haft förmånen att ha som förebilder och kollegor. En är Lotta Wikman Öman som var min JIK-lärare när jag började studera i Uppsala. Utan hennes passion för immaterialrätt och forskning hade jag nog hamnat någon helt annanstans i livet. En annan är Marianne Levin som var handledare för min doktorsavhandling. Att hon tog sig an mig som doktorand och lät mig börja undervisa är också något som kommit att påverka hela mitt liv.
Christina Wainikka
Hur ser du på utmaningen att få juristbranschen mer jämställd? Vilka åtgärder tror du är viktiga/nödvändiga?
– Det händer fortfarande att jag är enda kvinna på möten. Det händer att jag blir förbluffad över att en del som anordnar seminarier och liknande bara lyckas hitta manliga talare eller författare som bara hittar manliga författare att citera.
– En väg framåt tror jag är att faktiskt vara öppna med vad som värderas. Mitt intryck är att det fortfarande är så att många osynliga nätverk präglas av män som premierar män som de kan spegla sig i. Fler objektiva kriterier som är synliga tror jag är viktiga. Kvinnor behöver ofta ha högre utbildning och högre formella meriter för att värderas på samma nivå som män. Kvinnor behöver också i högre utsträckning försvara sig om de blir till exempel befordrade eller har en hög lön.
Hur tror du att AI kommer att påverka juristyrket?
– Redan idag är det möjligt att använda AI för att göra vissa arbetsmoment, såsom vissa typer av avtalsgranskningar. En bra sak med detta är att tid frigörs för att ägna mer tid åt det som är de riktigt kluriga frågorna. Ett exempel är att jurister då kan använda mer tid till att diskutera strategiska frågor eller för att verkligen utkristallisera vad som kan vara en gemensam partsvilja.
– Ett problem med detta är att för många jurister på väg in i yrket är till exempel avtalsgranskning och due diligence det som har varit grunden för att lära sig det juridiska hantverket. Förutom att denna träning i yrket går förlorad kan det också innebära att advokatbyråer inte behöver anställa lika många juniora jurister. En del av detta kan dock också gå förlorat genom att många byråer i hög utsträckning arbetar med mallar och liknande.
Om du siar om framtiden – hur ser din framtidsvision ut för juristbranschen och hur ser du på den fortsatta utvecklingen av yrket?
– I min framtidsvision är det centralt att min bror ska ha fel. När jag kom in på juristutbildningen i Uppsala ifrågasatte han det valet. Han menade att juristyrket handlar om att hjälpa ”samhällets klantarsel”. Den bilden tror jag att många har av juristyrket, att jurister kopplas in när något redan har gått fel.
– Min bild av juristyrket är att vi är de som kan hjälpa olika aktörer med de verktyg juridiken ger. Det är de juridiska verktygen som exempelvis ligger till grund för nyttiggörande av innovationer. Det är de juridiska verktygen som ligger till grund för alla affärer företag gör och så vidare.
– Den bilden av juristbranschen tror jag vi behöver sprida till de som fattar beslut om att anlita jurister. De ska inte vänta tills de är att betrakta som klantarsel. De ska arbeta proaktivt och tillsammans med jurister snarare än att se juridiken som en separat fråga frikopplad från allt annat.
Vilka budskap skulle du vilja framföra till nästa generation av kvinnliga jurister?
– Mitt första budskap är att inte begå våld på dig själv. Våga vara den du är och vill vara. Det kommer finnas de som ser och uppskattar det, i alla fall tids nog.
– Mitt andra budskap är att se till att du har ett bra nätverk omkring dig, både professionellt och privat. Det professionella nätverket är viktigt, inte minst i början av karriären. Det privata nätverket är dock också viktigt. De där vännerna som man kan skratta med tills man får mjölksyra i magen, som inte egentligen har en aning om vad man arbetar med.
– Ett bra nätverk är också stöttande. Jag har ett antal personer, kvinnor och män i alla åldrar, där vi är varandras fan club. Vi håller på med helt olika saker, men vi uppskattar varandra väldigt mycket. I och med att vi inte håller på med samma saker är det heller ingen avundsjuka och prestige mellan oss utan bara ärlig uppskattning. Det gör mig inte lika känslig för motgångar och gör att jag vågar mer än jag annars skulle våga.
