Korruption är förödande för ett land. Tilliten förstörs, institutioner krackelerar och viljan att betala skatt försvinner – med oerhörda ekonomiska och sociala konsekvenser som följd. Thorsten Cars och Natali Engstam Phalén är nu aktuella med den fjärde upplagan av boken Mutbrott – som sedan många år är en självklar referens för domare, åklagare och alla andra som försöker greppa ett komplext juridiskt område som påverkar hela samhället.
Det är första gången Thorsten Cars har en medförfattare sedan den första boken släpptes 1977. De träffades på Institutet Mot mutor (IMM) där Natali sedan tre år tillbaka är generalsekreterare och Thorsten under många år var styrelseordförande, och numera adjungerad styrelseledamot. Samarbetet föll väl ut.
–Det är otroligt roligt att arbeta med Thorsten, jag är väldigt fascinerad av hans skärpa. Det är otroligt stimulerande att jobba med någon som så snabbt greppar komplicerad juridisk materia, säger hon.
Även Thorsten strösslar med lovord.
–Natali är en väldigt duktig jurist, snabbtänkt med gott omdöme, en riktig vitamininjektion. Det har varit ett mycket trevligt samarbete, säger Thorsten med eftertryck via telefon från Frankrike där han numer är bosatt.
I Mutbrott redogörs utförligt för vilka syften som ligger bakom lagstiftningen, vem som kan göras ansvarig för överträdelser av de olika bestämmelserna och vad konsekvenserna kan bli. I boken behandlas även hur praxis har utvecklats sedan den nya lagstiftningen på området trädde i kraft 2012, vilket också var året då den senaste upplagan gick i tryck. Även övriga förändringar som har tillkommit sedan dess och som kan aktualiseras vid just mutbrott tas upp – ett exempel är att ett företag numer riskerar skärpta bötessummor i form av företagsbot.
Korruption som samhällsfråga
Mutbrott är främst en lärobok som erbjuder en djupdykning i ett ofta ganska snårigt juridiskt system – men är också mer heltäckande än tidigare då samhällsperspektivet är närvarande.
–De stora uppdaterade delarna handlar om hur man ska jobba förebyggande mot korruption och vad lagstiftningen ställer för krav. Vissa delar, särskilt den internationella utblicken, behandlar den ökade betydelsen korruptionsfrågan har fått rent juridiskt men också som en grundläggande samhällsfråga, säger Natali.
—Tillit är hårdvaluta idag, och en varumärkesfråga. Etiska övertramp som korruption innebär börsras för de företag som är involverade, och unga vill inte jobba för oetiska företag, menar hon.
Vissa effekter ter sig mer överraskande än andra.
–Till och med att privatpersoners vilja att sopsortera är direkt sammanlänkad till graden av korruption i ett land. Det påverkar också vårt välmående, konstaterar hon.
I slutet av 1990-talet tjänstgjorde Thorsten genom SIDA under ett par år i Laos som juridiskt sakkunnig i syfte att undervisa domare och hjälpa landet att få ordning på domstolsförfarandet åren efter kommunistdiktaturens fall. Då kom han i kontakt med korruption på nära håll.
–Det var en fascinerande upplevelse. Folk undrade vad man skulle med advokater till, de var ju så dyra, om man måste till domstolen och har pengar är det väl bättre att gå till domaren med en slant så att man får rätt i en gränstvist eller vad det nu handlade om. Så resonerade man. På det sättet fick jag en väldigt praktisk undervisning i korruption, konstaterar han.
–Det råder inga tvivel om att detta är det största hindret mot utveckling, så länge det finns omfattande korruption kommer man inte framåt.
Olika generationer – skilda perspektiv
Författarnas olika bakgrunder och perspektiv gör att de kompletterar varandra väl.
–Vi representerar uppenbarligen två olika generationer, säger Thorsten med ett skratt.
–Natali har bakgrund som advokat medan jag framförallt har varit domare. Hon har också erfarenhet från vardagslivet, hur man lägger upp sin policy i ett företag för att motverka korruption, vilket inte har varit min starka sida.
Thorsten Cars är en obestridlig auktoritet inom korruptionsområdet – få, om ens någon, av landets idag verksamma jurister har haft ett så stort inflytande över ett enskilt rättsområde. Han var bland annat med och skrev den proposition som 1978 gjorde att straffansvaret för mutbrott även kom att omfatta den privata sektorn.
–Jag har varit med i mer än 40 år gällande lagstiftning och rättspraxis som berör korruption. Det är trevligt att se att man har kunnat göra någon nytta, säger han ödmjukt.
Natali Engstam Phalén har å sin sida hunnit göra avtryck under åren som IMM:s generalsekreterare. Ett bevis på det är att hon av tidningen Veckans affärer förra året utsågs till en av Sveriges 16 mäktigaste kvinnliga samhällsförändrare. Hon är också en flitigt anlitad föreläsare (redan fullbokad för i år) som reser landet runt för att utbilda och informera om hur man bäst kan förebygga och bekämpa korruption.
Utländska delegationer besöker IMM för att inspireras av hur en näringslivsdriven organisation, som varit verksam i snart hundra år, jobbar med självreglering och med en bred förankring i näringslivet.
–Det är otroligt stimulerande att jobba med de här frågorna. Ju mer jag jobbar desto mer övertygad är jag om vikten att jobba mot korruption och för ökad transparens. Det är glädjande att det idag finns en ökad medvetenhet inom hela samhället om att en långsiktig och hållbar konkurrens inte inbegriper mutor, säger Natali.
–Men har man inte en vaksamhet för korruption och dess olika uttryck exponerar man sig för mer subtil påverkan.
Svensk korruption
I början av januari i år tvingades Ericsson betala 10 miljarder kronor i böter till amerikanska myndigheter efter att ha mutat sig fram i en rad länder. Och för några år sedan, 2014, briserade den s.k. Teliaskandalen gällande korrupt verksamhet i Uzbekistan. Två exempel av flera som sannolikt skingrat den lika naiva som självbelåtna uppfattningen – som tidigare varit förhärskande – att just Sverige och svenska företag skulle vara förskonade från korruption.
Med det sagt är Sverige konsekvent rankat som ett av de minst korrupta länderna i världen och placerar sig på en fjärdeplats i Transparency Internationals årliga korruptionsindex.
–Men det innebär inte att det saknas en svensk korruptionsproblematik. Men den yttrar sig i olika former av vänskapskorruption, svågerpolitik och nepotism snarare än direkta mutor, säger Natali.
I boken tas ett stort antal rättsfall upp som belyser hur den straffbelagda korruptionen i dagens Sverige tar sig uttryck. Under 2019 fälldes 30 personer för mutbrott i Sverige. Däremot hölls inget företag ansvarigt för mutöverträdelser. Sektorerna Bygg och anläggning respektive transport och fordon – det senare handlar i ett flertal fall om försök att muta sig till körkort – utmärker sig på den föga smickrande listan över flest domar.
Offentlig upphandling är ett av de största riskområdena för mutbrott då stora pengar är i omlopp, den stora mängden upphandlingar gör att det är särskilt svårkontrollerat.
–Det är en viss paradox för om man använder upphandlingsreglerna korrekt och de principer som regelverket ger uttryck för, såsom likabehandling och transparens, kan god offentlig upphandling vara ett bra verktyg mot korruption. Men det är helt klart ett riskområde vilket inte minst illustreras av att många rättsfall kan kopplas till detta, menar Natali.
Boken Mutbrott riktar sig till en bred målgrupp.
–Dels till studenter, men framförallt till praktiker som genom boken får en komplett genomgång av praxis och lagstiftning. Det finns också ett allmänintresse för journalister och andra som är intresserade av att lära sig om hur svensk och internationell korruption ser ut i praktiken, säger Natali.