Redan 2009 uppmärksammade hon hur Högsta domstolen blivit alltmer lagstiftande på områden som Riksdagen mer eller mindre övergivit. Denna nya verklighet är nu ett faktum och enligt Christina Ramberg, professor i civilrätt vid Stockholms universitet, är det hög tid för dagens jurister att anpassa sig – om de inte vill bli omsprungna av den yngre generationen.
Läs om Christina Rambergs aktuella e-kurs Prejudikat i förmögenhetsrätten.
Det är framför allt på avtalsrättens område som Christina Ramberg menar att lagstiftaren under lång tid förhållit sig så passiv att någon annan måste kliva in och ta över ansvaret för den rättsutveckling som ett fungerande rättssamhälle behöver. Högsta domstolen (HD) har flyttat fram positionerna och genom ny praxis fyllt ut gällande rätt genom sina prejudicerande avgöranden.
- Det finns många rättsområden som lagstiftaren inte bryr sig om där det finns massor med frågor som inte får sitt svar i lagtext, förklarar Christina Ramberg.
- HD identifierar nu de luckorna och skapar på ett väldigt målmedvetet sätt regler där det inte finns några.
HD skapar nya ”lagar” genom sina prejudikat
Ett exempel är en serie av rättsfall som rör passivitet i avtalsförhållanden, och att HD genom dessa mer eller mindre utvecklat det Christina Ramberg kallar för en ”HD-lag” om rättsverkningarna av passivitet. Christina Ramberg nämner också att HD genom flera avgöranden även håller på att utveckla en lag om lojalitet i avtalsförhållanden samt även en entreprenadrättslag, vilket Sverige idag saknar.
- HD frågar sig aktivt var det finns ett stort laglöst område och meddelar nu målmedvetet prövningstillstånd till mål inom det rättsområdet. HD har nu mycket uttalat blivit en ”lawmaker”, de producerar rättsregler. Tidigare har de avgjort tvister, men nu uppfattar de sig själva som en ”lawmaker”, förklarar hon.
Stor utmaning för alla jurister
Frågan är dock om den nuvarande generationens jurister har hängt med i utvecklingen och fullt ut är medvetna om den nya roll som HD har tagit på sig, och vilka nya krav det ställer på dagens och morgondagens jurister. Förändringen är inte något som har skett över en natt eller genom något dramatiskt beslut, utan något som sakta men säkert har växt fram över tid.
- HD:s ökade betydelse som rättsskapare har skett gradvis och osynligt. Men plötsligt är vi där att HD öppet träder fram och säger sig skapa rättsregler, vilket är provokativt och innebär en stor utmaning för alla oss jurister som är utbildade till att inte se på HD på det sättet.
Förändrad syn på juristers utbildning
Att Christina Ramberg brinner för uppgiften att höja medvetenhet och kompetensen hos Sveriges jurister på det här området går inte att ta miste på. Hon ägnade flera år åt att fördjupa sig i saken och reste bland annat till England och USA för att studera hur man ser på prejudikat i det anglo-amerikanska rättssystemet.
Forskningen har förändrat hennes syn på hur jurister ska utbildas och har även lett fram till boken ”Prejudikat som rättskälla i förmögenhetsrätten” och en e-kurs i samma ämne. Även hennes bok ”Rättskällorna - en introduktion i kritiskt tänkande” som kom ut i januari i år, är värd att nämna i sammanhanget.
- Nu börjar det växa fram en medvetenhet om att rättsfall är viktiga, det börjar komma litteratur om hur vi ska förhålla oss till rättsfall. Jag tror inte att vi kommer att känna igen våra juristutbildningar om tio år, för vi kommer att ha så oerhört mycket mer fokus på ”case law”.
Kunskap om ratio decidendi är avgörande
Det är även dags för svenska jurister att fördjupa sina kunskaper om begreppet ratio decidendi. Termen som beskriver och pekar ut vad som är själva grunden för avgörandet i en dom. I dagens nya landskap, med HD-avgöranden som en ännu viktigare rättskälla än tidigare, kan förmågan att tolka domar och argumentera för sin sak vara helt avgörande för att skaffa sig ett övertag på motparten i en rättsprocess.
- Jag tror att de flesta jurister när de tänker till kan förstå begreppet och att det rör sig om kvintessensen i domen. Men hur du fastställer vad som är ratio decidendi i ett enskilt mål tror jag bara ett par procent klarar, kanske inte ens det.
Den skicklige juristen tvekar inte heller att välja rätt vapen i kampen mot sin motpart, och Christina Ramberg jämför med David och Goliat.
- I kampen mot motparten väljer många lagvapnet som är det stora traditionella vapnet, men likt David som valde slungan mot Goliat, kanske prejudikatvapnet är ett mycket effektivare vapen. Men vet du inte hur du använder slungan kommer det inte att sluta för dig som i Gamla Testamentet, avslutar hon.
Se film och läs mer om Christina Rambergs e-kurs Prejudikat i förmögenhetsrätten.