Temat för årets Miljörättsdag var artskyddet men många olika aktuella ämnen diskuterades under dagen. Nyhetsdagen genomfördes den 10 november 2021 i hybridformat, både med deltagare på plats i Stockholm och digitalt.
Professor Jan Darpö inledde med att berätta om aktuella mål och utvecklingen den senaste tiden inom miljörätten främst i Sverige men också med utblickar till Europa. Han pratade om Cementa, LKAB och om den norska Fosen-domen samt om trenden att se god miljö som en mänsklig rättighet.
Även Susanne Gerland och Linnea Klefbäck från Miljödepartementet pratade om Cementa och om det så kallade Klimatmålet (Duarte Agostino) som pågår i Portugal, där ungdomar väckt talan mot EU:s medlemsstater för att klimatmålen inte uppnås. Enligt ungdomarna är staternas pågående och fortsatta utsläpp av växthusgaser ett brott mot artiklarna 2 och 8 i EKMR. Susanne Gerland och Linnea Klefbäck berättade om svårigheterna med målet som befinner sig i gränslandet mellan politik och juridik samt konstaterade att Sveriges ståndpunkt är att målet inte ska tas upp, utan avvisas på grund av processuella skäl . De inhemska rättsmedlen kan inte anses ha uttömts (som är ett krav för att ett mål ska tas upp av Europadomstolen)
Det fanns sedan flera parallella spår att välja mellan för deltagarna på Miljörättsdagen bland annat frågor om artskyddsbrott, utmaningar i PBL och revideringen av IED.
Rådmannen Christina Olsen Lundh höll en genomgång av Artskyddsutredningen (SOU 2021:51) där huvuduppdragen var att se över artskyddsregleringen med fokus på frilysningsbestämmelserna samt att förbättra förutsättningarna att lagföra för artbrott. Christina Olsen Lundh framhöll att utredningens avsikt inte varit att ändra fördelningen av kunskapsansvaret utan att förtydliga den nuvarande ansvarsfördelningen.
Panelsamtal om artskydd i skogen
Panelsamtalet hade fokus på effektivt artskydd och rättssäkerhet när det gäller skogen. Linda Eriksson från Skogsindustrierna ifrågasatte om utredningen lyckats hela vägen gällande effektivt artskydd och rättssäkerhet. Hon ansåg att den låga ersättningsrätten var kontraproduktiv och inte uppmanade skogsägare att skydda skog i tillräcklig utsträckning. Hon framhöll att det inte endast är artskyddet som ska bevara mångfalden utan att även andra institut som naturreservat och frivilliga avsättningar bidrar till detta.
Magnus Pettersson från Skogsstyrelsen välkomnade att direktivet (Fågeldirektivet och Livsmiljödirektivet genomförs genom Artskyddsförordningen) skulle bli lagtext eftersom det saknats lagförarbeten på området och att förarbetena skulle kunna hjälpa till med tolkningen framöver. Alla deltagarna i panelsamtalet var överens om att det behövs mer kunskap om vilka arter som förekommer i vilka områden.
Erik Westholm från SLU uppmärksammade att initiativtagarna till översynen av artskyddet under remisstiden har visat sig vara de mest kritiska. Han ansåg att ett alltför stort ansvar ligger på markägaren och konstaterade att många skogsägare saknar både intresse och kunskaper om hur vi bör arbeta med artskydd.
- Det finns behov av forskning på hur vi bör bruka skogen, särskilt nu när biodiversiteten blivit en huvudfråga globalt.
Josia Hort från Naturskyddsföreningen ansåg att det krävs ett helhetsgrepp eftersom skogen regleras av både miljöbalken och av skogsvårdslagstiftningen. Enligt Naturskyddsföreningen har inte markägarens ansvar gett effekt för bevarandet av den biologiska mångfalden. Många markägare motsätter sig inventering.
- Kanske borde inventeringen istället ske centralt för att hjälpa markägare att få tillräcklig kunskap?
Skogsstyrelsens representant Magnus Pettersson betonade att det är upp till beslutsfattarna att i så fall besluta om ett sådant centralt inventeringsuppdrag och i så fall även ge pengar för att kunna utföra uppdraget. Enligt Magnus Petterson är Artportalen som finns idag bra men omfattar bara uppgifter som läggs in av intresserade personer vilket gör att vissa geografiska områden förblir tomma.
Som det ser ut i dagsläget har Skogsstyrelsen tilltro till anmälningsplikt och samråd vid avverkningar. Myndigheten har även förhoppningar om att den digitala utvecklingen skulle kunna förbättra kunskapsinhämtningen.
- Kanske finns det skäl att höja kravet på vad en anmälan om avverkning ska innehålla? Funderade Magnus Pettersson.
Naturskyddsföreningen konstaterade att det stora antalet ärenden hos Skogsstyrelsen gör att endast en liten del resulterar i beslut och ställningstaganden.
- Kanske skulle ärenden om dispens handläggas hos länsstyrelserna istället för att få ett vidare perspektiv? - föreslog Josia Hort.
Snabbare tillstånd med bibehållet miljöskydd?
Efter panelsamtalet pratade Miljöprövningsdelegationen om förslaget gällande förtursförfarande för att nå klimatmålen. De kursdeltagare, både på plats och digitalt, som valde detta spår fick möjlighet att aktivt delta i samtalet genom att skicka direkt feedback och ge svar och förslag via en app direkt in i presentationen.
De svårigheter med förtursförfarande som främst kom fram under samtalet var problemet med kompletteringar som riskerade att dra ut på tiden och frågan om lämplighet med tidsbegränsade tillstånd med hänsyn till verksamhet och långsiktighet. Det finns risk för att tidsbegränsade tillstånd blir kontraproduktiva då det är oklart om en investering kommer att löna sig. Och hur ska man få till nödvändig omprövning om tillstånden inte är tidsbegränsade? Är det tillräckligt att förlita sig på tillsyn?
Årets rättspraxis från Mark- och miljööverdomstolen
Avslutningsvis berättade hovrättsråden Anna Tiberg och Christina Ericson om intressanta mål från Mark- och miljööverdomstolen som avgjorts under det senaste året. De noterar en trend att kulturmiljöhänsyn har ökat trots att lagtexten är densamma, även hänsyn till brukningsvärd jordbruksmark är fortsatt relativt ofta förekommande i målen.
Några mål om tomtplatsavgränsning inom strandskyddat område har avgjorts och ett av dem, om en kombinerad bostadsfastighet, har fått prövningstillstånd i Högsta domstolen. Hovrättsråden tog även tillfället i akt att uppmärksamma representanter från departementet om att det skulle behövas en ventil att kunna överklaga miljömål som handläggs enligt ärendelagen. Sådan möjlighet saknas helt idag.
När de digitala kursdeltagarna loggade ut efter den sista programpunkten välkomnades de kursdeltagare som var på plats till ett mingel där flera av dagens föreläsare lovade att dröja kvar för att fortsätta diskussionerna