Juristutbildningen står inför en utmaning: att förbereda studenter för den alltmer framträdande rollen av artificiell intelligens inom juridiken. Hur kan universitet möta denna utmaning och förbereda juriststudenter för den komplexa och snabbt föränderliga arbetsmiljön de kommer att möta när de går ut i arbetslivet och samtidigt främja en kritisk reflektion kring användningen av AI? För att få en djupare insikt i detta ämne har vi intervjuat Frantzeska Papadopoulou, professor i civilrätt på Stockholms Universitet, vars reflekterande svar ger en inblick i de komplexa frågor som omger integrationen av AI i juristutbildningen och dess påverkan på framtida jurister.
Hur ser du på den nuvarande användningen av AI inom juridiken och dess framtida roll?
Det är fortfarande begränsad användning av AI verktyg inom juridiken. Det som används i större utsträckning är legal tech som erbjuder olika sorters lösningar kring dokumenthantering, regelefterlevnadskontroller och möjligheter att arbetar mer effektivt eller arbeta lika effektivt hemifrån. Jag har inte insyn i alla AI-lösningar som används inom juridiken men min uppfattning är att de används för översättningar, korta texter (som epost) osv. Det finns egentligen inga gränser när det gäller den framtida rollen, det finns redan idag AI-applikationer som gör nyhetssökningar, bedömer varumärkens skyddsbarhet, granskar och upprättar avtal. Frågan är när dessa applikationer kan anses vara så pass tillförlitliga att man skall kunna använda dem utan att oroa sig för alldeles för allvarliga fel. De AI-lösningar som finns idag är förenade med fel och ”bias”.
Vilka etiska överväganden är viktiga att beakta när man använder AI?
Valet av träningsdata är avgörande för hur AI-modellen fungerar, vilka val den gör och vilka slutsatser den drar. Risk för olika sorters ”bias” är för stor fortfarande.
Vilka utmaningar och möjligheter ser du med att förbereda juriststudenter för att arbeta med AI-teknik?
Det är nog svårt att förbereda studenterna för AI-teknik, framför allt nu, när det är så otroligt mycket som fortfarande händer på det området. Det man kan göra dock är att sluta låtsas som om juristyrket är, eller kommer att vara, som det var före AI-tiden. Det handlar mer om en inställning än faktiska kunskaper.
Hur kan universitetet främja en kritisk och etisk reflektion kring användningen av AI inom juristbranschen bland studenterna?
Universitetet kan visa vad AI kan åstadkomma, och samtidigt vilka brister AI har, för att utveckla ett kritiskt förhållningssätt hos studenterna. AI är ett verktyg men det är människan som har ansvar, och därmed som behöver ha kontroll över hur AI fungerar och vad den används till.
Vilka frågor får ni idag från studenter vad gäller AI och dess påverkarna på juristbranschen och juristyrket? Hur kan universitetet stödja utvecklingen av dessa färdigheter?
Konstigt nog, är det alldeles för lite diskussion kring den frågan. Vi får inte några frågor om hur framtiden kommer att påverka juristyrket och min allmänna uppfattning är att de inte är oroliga för de utmaningar de har framför sig, just på grund av AI. Jag undervisar i ett magisterprogram i immaterialrätt, ett rättsområde där AI har gjort entré med framgång, och trots att AI kan komma att ersätta en del jurist tjänster, verkar det vara alldeles för lite oro om det och framtiden. Jag tycker personligen att den utvecklingen ställer högre krav på oss och på vår utbildning. Med tanke på att stora delar av juristens vardag kan komma att ersättas och effektiviseras med hjälp av AI. För att lyckas som jurist behöver man ha en kritisk förmåga, kritiskt förhållningssätt och strategiskt tänkande som kan vara svårare att ersätta med AI.
Hur tror du att AI kommer påverka undervisningen på sikt? Kommer exempelvis andra typer av kunskaper bli än mer viktiga för juriststudenter i framtiden?
Jag tycker att kunskapen kommer vara densamma, men sättet man lär sig och sättet man tillämpar kommer att vidareutvecklas. Att samla material och hitta källor är redan ett icke problem tack vare digitaliseringen. AI kommer att ta trenden ett steg längre. Det kommer att vara enkelt för en AI applikation att ta fram ett avtal. Juristen behöver ta fram de strategiska överväganden, de affärsmässiga modeller som kan komma att påverka avtalets grundparametrar. En bra jurist kommer vara någon som har förståelse för teknik, affärer och strategi samt utvecklad social förmåga. Det är inte så många som vill ha hjälp av en maskin när de hamnar i ett problem. Man ska inte underskatta betydelsen av den mänskliga faktorn. Kraven kommer definitivt att vara högre för att få anställning i branschen än de är idag. Å andra sidan, kan det vara så att AI och legal tech utvecklas till en attraktiv arbetsgivare för jurister.
Har ni redan börjat anpassa undervisningen? Hur?
Vi har inte börjat anpassa undervisningen, i alla fall inte i samlat grepp. Det vi försöker (några av oss lärare) visa för studenterna är att det finns bra sätt att använda sig av chatgpt, och inte bara för att slippa skriva sina inlämningsuppgifter själv. Vi kan inkludera generative AI i undervisningen och examinationen mycket mer, och det är min ambition. Vi kan inte låtsas att dessa verktyg inte finns, utan tvärtom visa för våra studenter att vi kan använda oss av dem minst lika bra som dem, och att de kan uppfylla ett pedagogiskt syfte.
Vad tror du är de största utmaningarna och möjligheterna med att integrera AI-teknik i juridiskt arbete?
Vilken svår fråga. Jag tänker att när AI bidrar till att organisera, samla material, granska och hitta fel är det ett välkommet och värdefullt verktyg. För att kunna uppnå en optimal användning av AI-teknik, behöver man förstå de möjligheter och begränsningar den har. En utmaning är också att utbilda den juristen som inte behöver göra grundarbetet, kartläggningsarbetet och som endast ska ägna sig åt de svåra, strategiska frågorna.
