På morgonen den 15 juli 2021 försvann en femårig pojke från ett HVB-hem i Hagfors. Han hittades senare drunknad i en å. Nu döms två av HVB-hemmets anställda för vållande till annans död. Enligt tingsrätten har personalen agerat oaktsamt och att det finns ett orsakssamband mellan oaktsamheten och dödsfallet. ”Den avgörande frågan i målet blev om dörren mellan hallen och barnens rum hade varit stängd”, säger tingsrättens ordförande lagmannen Lars Holmgård i ett pressmeddelanmde.
De två anställda hade arbetat nattpasset på HVB-hemmet, och inväntade dagpersonalen för avlösning. Det hade varit en intensiv natt, vilket tingsrätten inte finner skäl att ifrågasätta. När dagpersonalen kom till platsen satt de båda anställda i hallen. Efter en stund kom ett barn ut ur det intilliggande vardagsrummet och berättade att den femåriga pojken gått ut genom en altandörr. Han hittades sedan drunknad i närheten av HVB-hemmet.
De båda anställda åtalades för vållande till annans död.
Vad tingsrätten inledningsvis haft att pröva är om dörren till vardagsrummet var öppen eller stängd. Enligt de åtalade själva var dörren öppen, men att den ibland stängdes av ett barn och därför var stängd under kortare stunder. Dagpersonalen som anlände i samband med händelsen vittnade emellertid om en stängd dörr.
Tingsrätten anför att de åtalade borde ha sett försvinnandet om dörren till vardagsrummet varit öppen och att det dörren därför måste ha varit stängt under längre tid än några enstaka sekunder – snarare någon minut.
Finns ett orsakssamband
Tingsrätten konstaterar att de båda haft ansvarsfulla arbetsuppgifter genom att arbeta med barn med särskilda behov och att särskilda krav därför ställs på aktsamhet. Tingsrätten ifrågasätter inte att det i verksamheten har kunnat inträffa situationer där personalen inte har kunnat ha koll på alla barnen, men att det som prövas i det aktuella målet är den specifika situationen – var det oaktsamt att ha dörren stängd?
Domstolen gör bedömningen att det var ett otillåtet risktagande att ha dörren till vardagsrummet stängd – dvs. ett risktagande som i tillräcklig grad avviker från vad som är aktsamt i deras verksamhet med barn med särskilda behov. De var därmed oaktsamma, menar domstolen. Eftersom den stängda dörren innebar att de inte kunde se pojkens avvikande finns dessutom ett orsakssamband mellan oaktsamheten och pojkens död, konstaterar tingsrätten.
Straffrättsligt ansvar
Då de åtalade kände till att pojken var ett barn de var tvungna att hålla särskild koll på, och då de kände till att det kunde vara förknippat med livsfara att lämna huset anser tingsrätten att dödsfallet var en sådan adekvat eller relevant följd av deras oaktsamhet att de har ett straffrättsligt ansvar för detta.
De båda anställda döms därmed för vållande till annans död. Då ingen av dem har behov av skyddstillsyn, och då det saknas anledning att befara att de ska återfalla i brott, bestäms påföljden till villkorlig dom. I domen anförs att de båda ”har drabbats hårt av brottet på det sättet att de kommer att få leva med att ha orsakat ett barns död. Det finns inget stöd i förarbeten eller praxis att vid brottet vållande till annans död, som ju handlar just om att man har orsakat en annan persons död, låta detta få som följd att någon påföljd inte ska dömas ut.”
De förpliktas även att solidariskt betala skadestånd om 30 000 till var och en av pojkens föräldrar. Pojkens far får även rätt till ersättning för gravsten.