Fyra kommunala skolor runt om i landet har enligt Skolinspektionen haft allvarliga brister. Trygghet och studiero har saknats och man har inte kunnat skydda eleverna mot kränkande behandling. Nu har Förvaltningsrätten utdömt vite i enlighet med Skolinspektionens ansökningar. Jan Melander, skoljuridisk expert för Juno för kommuner, beklagar att det har kunnat gå så långt.
-Det är en laglig skyldighet att agera och reagera på det som sker i skolans värld, betonar han.
Skolinspektionen har bland annat funnit allvarliga brister gällande undervisning samtidigt som elevers behov av särskilt stöd inte har utretts i tillräcklig omfattning. Vidare saknar eleverna trygghet och studiero i en skolvardag som präglas av psykiska och i vissa fall även fysiska kränkningar. I de fyra fall där förvaltningsrätten utdömt vite i enlighet med Skolinspektionens ansökningar har grundskolornas huvudmän, dvs kommunerna, fått mellan fyra och sex månader på sig att åtgärda problemen. Även om Skolinspektionen i uppföljningen av respektive skola har noterat vissa förbättringar ansågs det inte tillräckligt för att någon av kommunerna skulle undkomma vite.
-Trots att Skolinspektionen under lång tid påtalat bristerna har skolorna inte lyckats komma till rätta med alla problem inom föreskriven tid. Att bristerna i vissa fall avhjälpts efter den tiden innebär inte att ändamålet med vitet har förlorat sin betydelse. Det utdömda vitet ska kommunerna betala till staten, säger rådmannen Johan Gefvert.
Det rör sig om följande skolor:
# Carl Johanskolan i Karlsborg kommun (Mål nr 29307-19)
Det har i flera år varit känt att en stor andel av skolans elever upplevt otrygghet i skolan och känt sig utsatta för kränkande och diskriminerande behandling - trots det har skolan inte vidtagit några systematiska åtgärder för att komma till rätta med missförhållandena. Skolan har vidare inte bedrivit ett gemensamt förebyggande värdegrundsarbete för att skapa en miljö som bygger på respekt och delaktighet. Av Skolinspektionens uppföljningsbeslut framgår att det fortfarande kvarstod omfattande och allvarliga brister vid skolan. Förvaltningsrätten förpliktigar kommunen att utge vite om 300 000 kronor.
# Jens Billeskolan 7–9 i Bjuv kommun (Mål nr 28340-19)
På skolan har det bl.a. funnits killgäng som varit stökiga och skapat obehag för tjejer. Alla lärare har inte agerat när incidenter inträffat och det har förekommit att elever som sagt ifrån har utsatts för repressalier. Enligt eleverna själva har det länge varit stökigt på lektionerna, vilket påverkat undervisningen. Skolinspektionens uppföljningsbeslut visar att det alltjämt fanns allvarliga brister. Bland annat förekom det fortfarande verbala och fysiska kränkningar och elever var rädda för att säga till när de själva blev utsatta. Kommunen förpliktas av förvaltningsrätten att utge vite om 200 000 kronor.
# Rådaskolan i Mellerud kommun (Mål nr 28433-19)
Det har förekommit slagsmål och kränkningar mellan olika elevgrupper samt ett grovt och nedvärderande språkbruk. Elever har regelbundet utsatts för kränkningar och trakasserier med sexistiska, rasistiska och homofobiska förtecken under lektionstid och på raster, vilket även har förekommit på sociala medier. Problemen har pågått under flera läsår och varit känt för rektor och personal. Av Skolinspektionens uppföljningsbeslut framgår att många brister fortfarande kvarstod. Elever utsattes för kränkande kommentarer av sexistisk och homofobisk karaktär. Även starka grupperingar bland eleverna fanns kvar, vilket bl.a. medförde att elever inte ville gå själva i korridorerna. Förvaltningsrätten förpliktigar kommunen att utge vite om 350 000 kronor.
# Malmsjö skola i Botkyrka kommun (Mål nr 19597-19)
Skolan har brustit i arbetet med att ge elever en trygg skolmiljö. Det har bl.a. förekommit ett hårt språkbruk och det har använts skällsord och kommentarer kring andra elever. I Skolinspektionens uppföljningsbeslut konstaterades bland en avsaknad av en systematisk uppföljning av elevernas kunskapsutveckling i samtliga ämnen och årskurser. Det fanns även elever vars behov av särskilt stöd inte utretts trots att det fanns skäl för det. Många elever kände sig rädda och otrygga och upplevde att de inte kan kunde vända sig till någon vuxen. Kommunen förpliktas av förvaltningsrätten att utge vite om 800 000 kronor.
Åtgärdstrappan bör bestämma lämplig åtgärd
Några av de mest slående bristerna hos dessa fyra skolor är dels att det saknas trygghet och studiero, dels och att det i hög grad saknas ett systematiskt arbete för att motverka kränkande behandling – vilket strider mot skollagen (se 5 kap 3 § och 6 kap 6-10 §§.
Jan Melander, skoljuridik expert för Juno för kommuner och författare till boken ”Trygghet och studiero: en skola fri från kränkningar”, menar att det först och främst krävs att man tar problemen på allvar.
-Det har uppenbarligen inte skett i dessa fall. Inställningen ska vara sådan att störningarna och kränkningarna ska upphöra. Fungerar inte en åtgärd får man, i enlighet med den så kallade åtgärdstrappan, som även kan ge god vägledning på systematisk nivå, försöka med en annan och mer långtgående åtgärd.
-Lagstiftaren anger inte vad som konkret ska göras utan endast att man ska göra sitt bästa för att få problemen att upphöra. I dessa fall har man ansett att huvudmannen kan klandras och därför utdöms vite.
Jan Melander tipsar om att Brottsförebyggande rådet (Brå) har gett ut en skrift, som finns gratis tillgänglig på nätet, om hur brott kan förebyggas i skolan.
-Brå rekommenderar en ordentlig problemanalys och kartläggning av problemen. Utifrån det ska huvudmannen ge ordentliga resurser för att komma tillrätta med dem och även ta initiativ till samordning med andra samhällsaktörer som socialtjänst och polis.
I en av skolorna kan man se att det finns killgäng som varit stökiga och skapat obehag för tjejer. Det konstateras att alla lärare inte har agerat när incidenter inträffat. Hur ser du på det?
-Det är en laglig skyldighet att agera och reagera. Läraren behöver däremot inte riskera sin egen fysiska hälsa i en våldsam situation, men har då en rättslig garantposition vilket innebär att läraren måste tillkalla hjälp, vilket i allvarliga fall kan vara polisen.
-När det gäller sexistisk jargong har läraren en rättslig handlingsplikt att markera att kommentarerna är oacceptabla. De måste dessutom leda till konsekvenser, men det kan ske i steg 2. Läraren kan då påtala saken för rektor som hanterar det som ett disciplinärende, betonar han.
Jan Melander framhåller att en icke-reaktion från läraren i en sådan situation ytterligare kan cementera och förstärka en kränkningskultur eftersom barn och ungdomar är lyhörda för vuxenvärldens signaler
-På den juridiska sidan kan lärarens underlåtenhet i sig självt ses som en kränkning av den utsatta eleven. Underlåtenhet att anmäla till rektor/huvudman kan medföra skadeståndsskyldighet för huvudmannen enligt 6 kap. 12 § skollagen.
”Ett fatalt misslyckande”
I ett av fallen går det att läsa att elever regelbundet har utsatts för kränkningar på skolan och på sociala medier. Hur ser skolans ansvar ut för att stävja detta?
-När det finns ett samband med skolans verksamhet har skolan ett rättsligt ansvar att ingripa. Ofta när en elev är utsatt på sociala medier förekommer det kränkningar från samma person även i skolmiljön, vilket Friends nätrapporter visar. Då föreligger alltså samband med skolans verksamhet även för kränkningarna på nätet, säger Jan Melander.
-Vid helt isolerade näthändelser kan skolan inte vidta disciplinära åtgärder om den inte anser att sambandskravet är uppfyllt. Däremot kan skolan alltid polisanmäla sådant som olaga hot och liknande, liksom är den skyldig att göra en orosanmälan om förutsättningar för det föreligger.
Det framstår som illavarslande att elever känner sig så rädda och otrygga att de upplever att de inte kan kunde vända sig till någon vuxen. Hur väl rimmar det med skolans uppdrag att skapa en trygg miljö?
-Det rimmar inte alls och är ett fatalt misslyckande som i värsta fall kan kosta liv, då självmord bland unga män är den vanligaste dödsorsaken och näst vanligaste bland unga kvinnor. Det framgår även av Friends nätrapporter att barn och ungdomar inte i tillräcklig utsträckning känner förtroendet att tala med sin lärare om svåra saker.
Jan Melander betonar att det bör vara en högprioriterad åtgärd att arbeta med förtroendeskapande arbete som lärare – och att det är något att tänka på redan vid rekryteringsarbetet.
-En rektor ska själv föregå med bästa exempel och med sin person visa att hon eller han är där för eleverna när de behöver det och visa det i handling. Det innebär också att den grad av tillitsskapande som en lärare förmår att ge är en del av hur väl man utför sitt arbete.
-Den som rekryterar nya lärare bör också ta referenser och anpassa anställningsintervjun så att man eftersträvar att mäta även sådana förmågor, vilka är komplexa och kräver eftertanke.