Den växande användningen av artificiell intelligens (AI) inom juridiken har potential att omforma hur vi arbetar och öppna nya horisonter för advokater och juridiska yrkesverksamma. Genom att effektivisera processer, erbjuda insiktsfulla prognoser och frigöra tid från administrativa uppgifter, står AI i fokus för en omvälvande förändring inom juristbranschen.
Men transformationen är inte utan utmaningar. Från etiska överväganden till rättsliga tvister och efterlevnad av dataskyddslagar som GDPR, finns det komplexa frågor som måste hanteras. Här diskuterar experter på området, Sophia Lagerholm, Head of Digital & Innovation / Advokat och Linus Larsén, Senior Associate / Advokat på Advokatfirman Delphi, den nuvarande användningen av AI inom juridiken och dess potentiella framtid, samt de primära rättsliga utmaningarna och de förberedelser som krävs för att möta dem.
Hur ser du på den nuvarande användningen av AI inom juridiken och dess potentiella framtida roll?
Sophia Lagerholm: Vår bedömning är att AI kommer att medföra betydande förändringar i hur vi arbetar framöver. AI kan mycket snabbt analysera stora mängder material, identifiera mönster, generera nytt innehåll och ge insiktsfulla prognoser, något som redan visat sig vara användbart inom flera olika områden såsom t.ex. översättning, transkribering, rättssök, avtalsskrivning, avtalsgranskning, e-discovery och automatisering av rutinmässiga uppgifter. På sikt tror vi att användningen av AI kommer att frigöra ännu mer av juristernas tid från repetitiva och administrativa uppgifter så att de i stället kan fokusera än mer på att ge kvalificerad och strategisk rådgivning, hantera komplexa frågor och utveckla kreativa lösningar för våra klienter.
Sophia Lagerholm, Head of Digital & Innovation / Advokat, Advokatfirman Delphi
Vilka är de primära rättsliga utmaningarna som uppstår i samband med användningen av AI?
Linus Larsén: Eftersom möjliga användningsområden för AI är i det närmast obegränsade dyker nya rättsliga frågor och utmaningar upp i en mängd olika sektorer. Vid användning av de typer av AI-tekniker som idag har störst genomslag är den tekniska komplexiteten och bristen på transparens några av de största utmaningarna rättsligt. Detta eftersom det är svårt att förstå hur de enormt stora och komplexa AI-modellerna kommer att agera i detalj i enskilda fall, t.ex. som svar på en användares prompts. Rättsliga områden som ofta är relevanta kopplat till användning av AI är t.ex. dataskydd och personlig integritet, immaterialrätt, produktsäkerhet och andra ansvarsfrågor. Men även inom andra områden som konkurrensrätten, finns rättsliga utmaningar med algoritmer som kan samspela i prissättning och en obalanserad konkurrenssituation när få aktörer sitter på väldigt stora datamängder som kan användas för att träna AI-modeller.
Linus Larsén, Senior Associate / Advokat, Advokatfirman Delphi
Vilka specifika aspekter av immaterialrätt påverkas mest av införandet av AI-teknik?
Linus Larsén listar några av de vanligaste aspekterna:
- I vilken utsträckning kan upphovsrättsligt skyddat material användas för att träna AI-modeller och vad krävs för att sådan träning ska vara laglig?
- Hur kan AI-teknik i sig skyddas? Exempelvis genom upphovsrätt och patent (skydd för AI-modeller/algortimer/AI-mjukvara m.m.).
- När kan material som skapats med hjälp av AI-teknik få ett immaterialrättsligt skydd (AI-genererat material)?
- Var går gränserna för vilka typer av data/information som har ett immaterialrättsligt skydd?
Finns det några särskilda lagar eller riktlinjer som reglerar användningen av AI? Hur förväntas dessa förändras i framtiden?
Linus Larsén: AI Act är det mest betydelsefulla exemplet på reglering i nuläget och Europa är den region i världen som gått längst i regleringen av AI. Vid sidan av AI Act som specifikt tar sikte på reglering av AI finns bestämmelser om automatiserade beslut i GDPR och det finns förslag på ett nytt direktiv som ska styra gigarbetares/plattformsarbetares villkor som innehåller förslag på reglering av hur algoritmer får styra arbetet för gigarbetare.
Utvecklingen verkar gå mot allt större reglering av AI även på andra platser där USA genom en presidentorder ökat regleringen av AI i offentlig sektor. Mer lagstiftning är sannolikt att vänta där och även i många andra länder utanför Europa är fler initiativ för att reglera AI på gång. Sannolikt kommer diskussionen om behovet av ytterligare reglering och internationell samordning kring användning av AI i krigföring bli allt större givet världens just nu osäkra säkerhetsläge och AI-teknikens ökade användning i militära tillämpningar.
Vilka är de vanligaste tvistefrågorna relaterade till AI inom immaterialrätt?
Linus Larsén: Den absolut vanligaste tvistefrågan den senaste tiden har varit huruvida de stora modeller för generativ AI som kommit de senaste två åren har tränats på ett otillåtet sätt på upphovsrättsskyddat material. De mest uppmärksammade tvisterna har varit i USA men motsvarande tvister förekommer även i Europa. På den ena sidan finns bland annat de stora techbolagen som menar att AI-modellerna som tränats innebär en stor vinning för samhället i stort och att de har tränats inom ramen för upphovsrätten och de lagliga undantagen från den som finns. På den andra sidan finns bland annat rättighetsorganisationer och innehållsskapare som menar att techbolagen gör en vinst på andras, exempelvis rättighetsinnehavares bekostnad, utan att dessa har fått någon rättvis ersättning för detta och att träningen av AI-modellerna har skett i strid med upphovsrättslagstiftningen.
Vilka etiska överväganden är viktiga att beakta när man använder AI?
Sophia Lagerholm: När man använder AI inom juridiken är det av yttersta vikt att inte enbart fokusera på effektivitet och produktivitet, utan även på de etiska implikationer AI kan föra med sig. Man måste t.ex. säkerställa att de AI-system som används är transparenta och rättvisa och vara medveten om risken för förstärkning av eventuella fördomar och ojämlikheter i det underliggande material som språkmodellen har tränats på. Dessutom är det viktigt att säkerställa att skyddet för sekretess och integritet upprätthålls och att komma ihåg att AI inte kan ersätta mänskligt omdöme och moraliskt ansvar. Även om man som jurist använder AI i sitt arbete är man alltjämt ansvarig för sin rådgivning och sin hantering av eventuella klient- och personuppgifter.
Hur kan advokater och juridiska yrkesverksamma förbereda sig för att hantera juridiska frågor som rör AI?
Sophia Lagerholm: Förutom att, som alltid, ha gedigna kunskaper inom det relevanta rättsområdet är det viktigt att följa med i utvecklingen och lära sig om AI-teknikens funktioner, begränsningar och juridiska implikationer. Detta gör man t.ex. genom att delta i utbildningar och seminarier, läsa artiklar och på andra sätt hålla sig uppdaterad om rättsutvecklingen på AI-området.
Finns det några konkreta exempel på fall relaterat till AI inom immaterialrätt?
Linus Larsén: Några kända exempel från USA är rättsfallet New York Times mot OpenAI och Microsoft som bland annat handlar om huruvida material från tidningen använts som träningsdata på ett otillåtet sätt vid utvecklingen av ChatGPT och andra AI-modeller, bildbanken GettyImages mot Stability AI (bolaget bakom bildgenereringsverktyget Stable Diffusion) och den misslyckade upphovsrättsregisteringen av den serieromanen Zarya the Dawn som skapats med hjälp av AI-teknik. Ett europieskt rättsfall som fått viss uppmärksamhet i svensk media är fotografen Robert Kneschkes stämningsansökan mot bolaget Laion i Tyskland, som handlar om upphovsrättsfrågor kopplat till Laions dataset för bilder, ett dataset som varit centralt för träningen av många AI-verktyg som genererar bilder. Ett annat uppmärksammat rättsfall kommer från Kina där en konstnär, efter rättslig prövning, bedömdes vara upphovsperson till en bild av en flicka som han genererat med hjälp av mycket detaljerade instruktioner vid användning av AI-verktyget Stable Diffusion, där han även kunde återskapa bilden genom att använda instruktionerna han gett Stable Diffusion på nytt.
Hur påverkar användningen av AI-teknik företags efterlevnad av GDPR, särskilt när det gäller insamling, lagring och användning av personuppgifter för att träna och använda AI-algoritmer?
Linus Larsén: Dataskydd och integritet är ett annat enormt viktigt område vid användning av AI-teknik. Givet att de AI-modeller som har nått störst popularitet på sistone tränats på enorma mängder data blir dataskyddsfrågorna centrala, något som bland annat märktes i samband med att Italiens dataskyddsmyndighet tillfälligt förbjöd ChatGPT under 2023 för vad myndigheten uppfattade som överträdelser av GDPR.
Några stora utmaningar vid behandling av personuppgifter i AI-system är bland annat:
- Att kunna följa principen om dataminimering (att inte behandla mer personuppgifter än nödvändigt)
- Att informera individer om hur deras personuppgifter behandlas, särskilt i stora dataset som kan innehålla uppgifter om stora mängder av personer
- Att reda ut hur ansvarsfördelningen ser ut mellan olika aktörer som är inblandade i behandlingen av personuppgifter vid användningen av AI (vem är personuppgiftsansvarig och personuppgiftsbiträde i olika skeden?)
Vilka särskilda försiktighetsåtgärder och rättsliga överväganden behöver företag ta hänsyn till för att säkerställa efterlevnad av GDPR vid användning av AI?
Linus Larsén: Konsekvenser av AI-användning ur ett GDPR-perspektiv bör alltid bedömas i förväg innan personuppgiftsbehandlingen sätts igång. Detta för att identifiera potentiella risker och för att få en förståelse för vad som förväntas av företaget. Många gånger kommer det också vara ett krav enligt GDPR:s bestämmelser om konsekvensbedömningar.
Vilka är de potentiella konsekvenserna och utmaningarna med att använda AI för att övervaka och hantera företags efterlevnad av GDPR och andra dataskyddslagar, och hur kan företag bäst förbereda sig för att möta dessa utmaningar?
Linus Larsén: Sådan övervakning kräver i sig noggranna överväganden kopplat till efterlevnaden av GDPR, och bör därför fånga upp bland annat frågeställningarna ovan. Samtidigt kan AI-teknik, om den användas rätt, användas som ett bra hjälpmedel för att få en överblick över större datamängder och för att hantera säkerhetsrisker, något som kan vara ett användbart verktyg för GDPR-efterlevnad.
Vad tror du är de största utmaningarna och möjligheterna med att integrera AI-teknik i juridiskt arbete?
Sophia Lagerholm: Att integrera AI-teknik i juridiskt arbete innebär både utmaningar och möjligheter. En av de största utmaningarna är, som sagt, att säkerställa att de AI-system man implementerar är säkra, tillförlitliga och rättvisa. Vidare kräver införandet av AI-verktyg ofta omfattande utbildning, utveckling av helt nya färdigheter och ett förändrat arbetssätt för juristerna, vilket kan vara en utmaning i sig. Å andra sidan kan AI, rätt hanterat, leda till en ökad klientnytta genom ökad effektivitet, produktivitet och kvalitet och på sikt kanske även skapa helt nya affärsmöjligheter för oss jurister. Sammantaget befinner sig juridiken i en spännande era där möjligheterna med AI-teknik är omfattande, men det är viktigt att navigera dessa förändringar med försiktighet och medvetenhet om de utmaningar som kan uppstå.