Vår senaste satsning på AI och teknologi betonar trygghet, transparens, etiska principer samt integritet och säkerhet. Och styrkan med AI förstärks av mänsklig kunskap. I det avseendet finns det etiska överväganden att beakta när AI-teknik integreras i juridiskt arbete, anser Ólafur Steindorsson, advokat och partner på Wistrand Advokatbyrå. Med expertis inom transaktionsjuridik (M&A), IT, telekom, avtals- och bolagsrätt fokuserar Ólafur särskilt på företagsöverlåtelser, investeringar, tillväxtfinansiering och IT-outsourcing. Han skriver även värdefullt innehåll om Företagsöverlåtelser i tilläggstjänsten Avtalsguiden.
I månadens ”Möt experten” berättar Ólafur om den nuvarande och framtida användningen av AI inom juridiken och hur han ser på de rättsliga utmaningarna och lagstiftningen kring AI.
Ólafur, hur ser du på den nuvarande användningen av AI inom juridiken och dess potentiella framtida roll?
Det händer väldigt mycket inom området och jag skulle tro att i stort sett alla affärsjuridiska advokatbyråer redan använder AI i det dagliga arbetet i någon utsträckning. I grunden har dock inte det juridiska arbetet förändrats ännu, men råder ingen tvekan om att AI kommer att förändra hur juridiska tjänster produceras och levereras.
Vilka är de primära rättsliga utmaningarna som uppstår i samband med användningen av AI?
I samband med användning av AI är det i första hand en fråga om vilken data som kan matas in. GDPR innebär begränsningar för hur personuppgifter får behandlas och överföras vilket behöver beaktas eftersom användning av AI i regel innebär en behandling. Motsvarande beaktanden behöver göras avseende sekretessåtaganden, inte minst för advokatbyråer som har tystnadsplikt. I andra hand är det en fråga kring ansvar för resultatet. AI är ännu under utveckling och det har nog inte gått någon förbi att användning av AI har lett till fel. I dagsläget behöver en leverantör således antingen kvalitetssäkra det resultat som AI har genererat, vilket begränsar effektiviseringsvinsterna av att använda AI, eller helt friskriva sig från ansvar för de resultat som AI har genererat. I det senare fallet är det i praktiken beställaren som bär risken för att det AI-genererade resultatet är felaktigt.
Finns det några särskilda lagar eller riktlinjer som reglerar användningen av AI?
Utöver EU:s ”AI Act” som förväntas träda i kraft inom kort pågår lagstiftningsarbete kring specifik AI-lagstiftning runt om i världen. Vad gäller riktlinjer har bland annat OECD publicerat principer för AI. Därutöver berörs AI givetvis av annan befintlig lagstiftning, till exempel GDPR som redan nämnts.
Hur förväntas dessa förändras i framtiden?
Vi befinner oss fortsatt tidigt i regleringen av AI och lagstiftningsprocesserna går som bekant långsammare än den tekniska utvecklingen. I takt med att AI fortsätter att utvecklas och tillämpningen av AI ökar kommer det med all säkerhet uppkomma frågor och situationer som föranleder kontinuerlig utveckling av lagstiftning och riktlinjer. Därutöver så innebär nationell och regional lagstiftning potentiella hinder för handel, och vi kan således förvänta oss att det kommer ske en viss harmonisering av lagstiftning globalt.
Vilka etiska överväganden är viktiga att beakta när man använder AI?
Till att börja med måste vi vara medvetna om att AI inte är objektivt. AI är tränat på befintliga data genererad av människor och således påverkad av våra fel och fördomar. Det finns exempel som säkert många som läser det här sett där AI-genererade bilder speglar de rasistiska och sexistiska fördomar som finns i samhället och AI kan då medföra att sådana fördomar förstärks. På motsvarande sätt, om AI tränats på felaktiga data blir resultatet påverkat av felaktigheterna. Slutligen så måste vi vara medvetna om att AI utvecklats och programmerats av människor och att det finns risk för mänsklig påverkan. Kort sagt, det är viktigt att vi inte förhåller oss okritiska till AI. Utöver detta så uppkommer etiska frågor när AI är involverat i beslutsfattande, till exempel självkörande bilar, där frågor om ansvar måste beaktas. Vem är ansvarig när en självkörande bil orsakar en olycka, och hur påverkar det att självkörande bilar minskar olycksrisken generellt. Motsvarande frågor uppkommer givetvis inom sjukvård och flera andra känsliga områden.
Hur kan advokater och juridiska yrkesverksamma förbereda sig för att hantera juridiska frågor som rör AI inom dessa områden?
I grunden tror jag att advokater har synnerligen goda förutsättningar att både använda AI och att hantera de juridiska frågor som uppkommer i samband med användning av AI. I advokatens roll ingår redan att inhämta och granska information källkritiskt, i det perspektivet ser jag inte att AI intar någon särställning. Advokater bör och kommer att behandla AI-genererade resultat som vilken annan information, nämligen kritiskt. Med det sagt så är advokatrollen ett traditionsbundet yrke där många kommer behöva anpassa arbetssätt och anamma AI som ytterligare en resurs som effektiviserar och bidrar till kvalitén på arbetet. Där tror jag nämligen att den stora förändringen kommer att ske, inhämtning av grundinformation, textbehandling och andra manuella arbetsuppgifter som AI kan automatisera kommer klienter inte vilja betala lika mycket för när AI har slagit igenom, i stället får och förväntas advokater fokusera vår tid på det som är värdeskapande, nämligen analysen och rådgivningen kring juridiska frågor.
Hur kan AI användas för att främja mångfald och inkludering inom juristbranschen genom att identifiera och motverka partiskhet eller diskriminering i beslutsfattande processer?
AI kan användas för att främja mångfald och inkludering på flera plan inom juristbranschen. Även om branschen arbetar aktivt med inkludering så är det fortfarande en relativt homogen yrkeskår. Såväl inom utbildningen, där AI har förutsättning att ge studenter mer jämställda förutsättningar oberoende av till exempel familjebakgrund, till rekryteringsbeslut och möjlighet till karriärutveckling baserat på objektiva grunder analyserade av AI. Detta är dock inte någon revolutionerande tanke, men AI har möjligheterna att driva på dessa processer. Samtidigt så ska vi inte glömma att AI, som jag nämnde tidigare, fel tillämpat kan ha motsatt effekt.
Vad tror du är de största utmaningarna och möjligheterna med att integrera AI-teknik i juridiskt arbete?
Som jag var inne på så tror jag att de stora möjligheterna ligger i att effektivisera manuella tidskrävande arbetsprocesser som informationsinsamling och textbehandling för att i stället fokusera på värdeskapande analys och rådgivning. De stora utmaningarna ligger i att utveckla AI till en tillräckligt hög standard och tillförlitlighet för att göra det möjligt att förverkliga dessa effektiviseringar fullt ut.