Bubbel, glada tillrop och hjärtliga återseenden – på Norstedts Juridiks vårmingel återsågs en del kollegor och bekanta för första gången sedan pandemins intåg. Utmärkelserna för 2021 års förnämsta bedrifter tillkännagavs, med verk och föreläsare som skingrar dimridåerna inom de mest skilda rättsområden. Och en verklig legendar inom svensk rätt – som enligt motiveringen ”tillhör den hedervärda skara jurister som blir synonyma med sina rättsområden” – mottog en särskild utmärkelse.
Att tillställningen rubricerades som vårmingel tog aprilvädret ingen hänsyn till, stora snöflingor föll långsamt ner utanför fönstren i Norstedts Juridiks lobby i Stadshagen i Stockholm, när utmärkelserna för särskilt framträdande insatser 2021 delades ut till författare och föreläsare. Alexandra Åqvist, VD för Norstedts Juridik, hälsade alla välkomna och betonade expertisens centrala betydelse – ”ni är navet i det innehåll som vi tillhandahåller rättssverige”. Motiveringarna och namnen på den utvalda skaran tillkännagavs och till rungande applåder beträdde de scenen för att, förutom den eviga äran givetvis, motta blommor och lagböcker med sina namn ingraverade i bladguld.
”Man börjar se ett helhetsperspektiv"
I ett utsnitt från motiveringen till Årets verk står det: ”Deras arbete resulterade i ett mycket strukturerat, omfattande och balanserat verk, till nytta bland annat för ombud som ska argumentera för sina klienter och framföra deras synpunkter. Till syvende och sist handlar det om något så viktigt som att säkerställa barns rättigheter.”
Årets verk är Karnovkommentaren till barnkonventionen. Författarna bakom bragden är Charlotta Törnell, Charlotte Palmstierna, Anders Hagsgård och Christofer Gatenheim.
– Det som sticker ut och som blivit resultatet av inkorporeringen är att man börjar se ett helhetsperspektiv. De mänskliga rättigheterna hänger intimt samman, inte bara artiklarna i barnkonventionen utan också i förhållande till grundläggande konventioner för mänskliga rättigheter, svarar Charlotte Palmstierna på Alexandras fråga om man kan se några effekter av att Barnkonventionen blev svensk lag 2020.
– Principen om ”barnet bästa” tycker en del är luddigt – men nu börjar det komma praxis. Högsta domstolen och Migrationsöverdomstolen har kommit med bra och välmotiverade avgöranden. Barnen som rättighetsbärare och vad det konkret innebär börjar genomsyra praxis nu, menade Anders Hagsgård, som till vardags är president för Hovrätten för Västra Sverige.
Att omfamna lustprincipen
Motiveringen för utmärkelsen Årets föreläsare lyder: ”Med ett medryckande engagemang fångar föreläsaren både fysiska och digitala kursdeltagare på ett sätt som skapar gemenskap i gruppen. Stundtals svårtillgänglig information förmedlas med pedagogisk precision och stora inslag av humor. Det genuina intresset av att hjälpa andra avspeglas i den dagliga strävan att sprida budskapet och värna om vår integritet".
Årets föreläsare är Caroline Olstedt Carlström – som anslöt till festligheterna direkt efter att hon var klar med dagens kurs, GDPR 2 fördjupning i praktiskt dataskyddsarbete, som hon har tillsammans Daniel Westman.
– Åh, så roligt!, utbrister Caroline, och frågar Alexandra om hon också finner ämnet svårtillgängligt – som med ett snett leende svarar att ”det nog finns de som tycker det”.
Ett påstående som många av oss kan bekräfta. Men utsikterna för att orientera rätt i GDPR:s djungel, med potentiellt dyrbara konsekvenser för det företag eller den organisation som går vilse, ökar onekligen om man har en erfaren ciceron som kartläsare.
Har du några knep att dela med dig av?
– Man ser till att ha bra folk runt sig, det är en teameffort! Tack Daniel! Det är och ett fantastiskt team bakom som ger en otrolig service. Man behöver inte tänka på tekniken utan kan bara fokusera på ämnet – och då blir det otroligt roligt, sa en sprudlande glad Caroline, som annars är advokat och partner vid Cirio Advokatbyrå AB. Hon slår även ett slag för att man ska omfamna lustprincipen när man som nybakad jurist står i begrepp att välja yrkesbana.
– Följ näsan, det blir kul när man gör något engagerande! Jag får ibland frågan ”När bestämde du dig för att bli advokat?”, och det gjorde jag ju inte, det bara hände! Det är också bra att stå på två ben, det vill säga behärska något annat område förutom sin specialitet, betonar hon.
”Regeringskanslimänniskor” – ordning och reda
Utmärkelsen Årets lagarbete går till författarna till laghandboken till rättegångsbalken - Monika Sörbom, Tobias Eriksson, Per Hall, Ragnar Palmkvist och Cecilia Renfors.
I motiveringen heter det bland annat: ”En lagstiftning som berör de flesta jurister och som länge kommenterades av en legendar. Författargruppen som tog sig an arvet, har, med fingertoppskänsla och precision, lyckats med konststycket att på samma gång bevara och förnya ett av den juridiska litteraturens flaggskepp.”
Den legendar som åsyftas är Peter Fitger, som gick bort 2011. Att axla ett sådant ansvar är inte alldeles enkelt.
– Det tog lång tid att överväga det överhuvudtaget, min tanke var att samla ihop flera personer, som alla haft förmånen att jobba med honom. Jag hann också förankra med honom hur vi skulle jobba, säger Monika Sörbom, som till vardags är hovrättslagman i Svea hovrätt.
Författarna till laghandboken har ett gemensamt förflutet på Justitiedepartementet. Monika menar att ”regeringskanslimänniskor” kännetecknas av en förkärlek till rutiner, dokumentation och ordning och reda – vilket underlättar det praktiska arbetet.
– Jag lärde känna Monika i april 1993 när vi båda var aspiranter på avdelning 8 på hovrätten. Monika styr med järnhand vem som ska skriva vad men vi är alla överens om vad som ska komma ut, säger Ragnar Palmkvist med ett leende, som också han är hovrättslagman i Svea hovrätt.
Grundläggande processrättsliga principer – såsom omedelbarhetsprincipen – håller på att luckras upp. Monika Sörbom, som arbetade med den stora reformen En modernare rättegång som sjösattes 2008, menar att det visserligen är bra att det idag finns en ökad flexibilitet men att man inte ska kasta ut barnet med barnvattnet.
– Man ska värna principerna och samtidigt våga tänka nytt, betonar hon.
– Rättegångarnas omfattning är ett stort problem därför behöver vi flexibilitet. Jag är övertygad om att domarkåren har en grundmurad inställning att en rättegång ska vara rättvis, framhåller Ragnar Palmkvist.
En legendar med internationell utblick
Han är en av de verkliga tungviktarna av landets jurister och som gjort djupa avtryck inom skilda rättsområden. Inte minst inom EU-rätten, där han långt innan Sverige tog sina första stapplande steg i EU:s labyrinter varit en obestridlig auktoritet.
Årets hedersomnämnande tilldelas Ulf Bernitz, professor i Europarätt vid Stockholms universitet.
Motiveringen lyder: ”Den sprudlande energin visar inga tecken på avmattning trots en lång och framgångsrik författarkarriär med uppskattade standardverk. Han tillhör den hedervärda skara jurister som blir synonyma med sina rättsområden och hans välförtjänta renommé färdas över både land och hav. Med sina många verk ger han både en grundläggande förståelse för studenter och en fördjupad bild för verksamma jurister. Denne författare visar ständigt sin ambition att höja kvaliteten och göra läsarens resa in i europarätten, marknadsrätten och immaterialrätten så angenäm som möjligt. Alltid med ett finurligt leende på sina läppar.”
– Det är jättekul att få den här utmärkelsen!
– Det är ständigt nya utmaningar, inom EU-rätten rör det på sig i allra högsta grad, det gäller att hänga med. Jag försöker att göra fortlöpande noteringar så att man är beredd när nästa upplaga kommer, svarar han frågan om vad det är som driver honom att oförtrutet arbeta vidare.
De senaste 20 åren har Ulf Bernitz varit knuten till det prestigefyllda University of Oxford. I maj hoppas han äntligen kunna återbesöka Oxford som han på grund av pandemin inte besökt på två år. Men Brexit – ”detta elände” – har haft en ännu större påverkan för många av hans kollegor.
– Jag har så många vänner där som är jätteduktiga inom EU- och Europarätt och de har hamnat i en svår situation, säger han, innan han lämnar scenen med blommor och lagbok – ackompanjerad av kvällens största applåd.