Laddar...

Till övergripande innehåll för webbplatsen

Kortnyheter

Hovrätten skärper till livstids fängelse för mord på hustru

Under eftermiddagen den 3 december 2020 angav en man sig för polisen och uppgav att han skjutit sin hustru, som senare påträffades död med ett skott i huvudet i parets gemensamma bostad. Mannen erkände att han orsakat hustruns död av misstag men förnekade uppsåt. Vid åtalet mot honom för mord gjorde åklagaren även gällande att mordet skett med så kallat hedersmotiv.

Den tekniska utredningen visade bland annat att pistolen i skottögonblicket antingen hade hållits mot kvinnans huvud eller mycket nära det. Mot bland annat den bakgrunden fann tingsrätten åtalet styrkt. Däremot ansåg tingsrätten inte att hedersmotiv var styrkt, eller att omständigheterna i övrigt var så försvårande att påföljden skulle bestämmas till livstids fängelse, varför mannen dömdes till 18 års fängelse.

Hovrätten skärper nu påföljden. Domstolen finner vid en sammanvägd bedömning av omständigheterna kring gärningen, även om motivbilden är grumlig och hedersmotivet inte är styrkt, att denna framstår som så kvalificerat allvarlig att den motiverar ett livstidsstraff.

Dom: Svea hovrätt B 10907-21

HD: tillgrepp av gammal olåst moped är ringa brott

En 16-åring och hans kamrat tillgrep en moped och körde den cirka 200 meter innan de stoppades av polis. Både tingsrätten och hovrätten ansåg att brottet var av normalgraden. Högsta domstolen bedömer däremot att tillgreppet utgör ett ringa fall av tillgrepp av fortskaffningsmedel. HD hänvisar bland annat till att det varit fråga om en olåst äldre moped, att det inte uppkommit några skador på den, att risken för skador förefaller ha varit liten och att gärningen framstår som en impulshandling. Påföljden för brottet, och två andra brott, bestämts istället för tingsrättens 30 timmars ungdomstjänst till 40 dagsböter.

Högsta domstolen B 4564-21

Man sköts med 18 skott - två unga män frias från mordförsök i Malmö

I november 2020 sköts en man på Hyacintgatan i Malmö med 18 skott och fick livshotande skador - mannen överlevde men blev halvkroppsförlamad och fick andra kvarstående men. Två män, 19 och 24 år gamla, åtalades för försök till mord och medhjälp till försök till mord. De åtalades också för grovt vapenbrott för att ha hanterat vapnet som användes vid mordförsöket.

Malmö tingsrätt frikänner nu båda männen för delaktighet i mordförsöket. Den yngre mannen döms dock för grovt vapenbrott. Enigt domstolen finns det inte någon direkt bevisning som styrker att männen skjutit mot brottsoffret eller deltagit vid planering och utförande, utan endast en samling indirekt bevisning som varken var för sig eller tillsammans utesluter delaktighet av andra gärningsmän.

Tingsrätten anser att det grova vapenbrottet har ett straffvärde på två års fängelse, men eftersom mannen endast var 18 år vid brottet och varit häktad med restriktioner i elva månader bestäms påföljden till tio månaders fängelse.

Flera fängelsestraff för grova bidragsbrott i mångmiljonklassen

En 68-årig man med postpolio uppgav för Försäkringskassan att hans rörelseförmåga stadigt försämrades vilket innebar att hans assistansbehov utökades och hans assistansersättning höjdes. De assistenter han anlitade var anställda av ett assistansbolag som ägdes av hans ena son,  två andra söner var också involverade i bolaget. Efter att det kommit fram att 68-åringen hade lämnat oriktiga uppgifter om bland annat sitt hälsotillstånd och sitt behov av assistans påbörjade Försäkringskassan en utredning.

Det visade sig att han på på grund av vilseledande upppgifter sedan 2011 fått utbetalt drygt 17 miljoner kronor i assistansersättning. Av totalt åtta tilltalade dömer Attunda tingsrätt nu mannen och hans hustru till tre år och tre månaders fängelse vardera för grovt bidragsbrott respektive medhjälp samt försök till bedrägeri. De tre sönerna döms till grovt bidragsbrott för sin medverkan till flera av utbetalningarna. Samtliga döms till mellan tre och fyra års fängelse. Av tre andra tilltalade döms två till villkorlig dom och böter respektive skyddstillsyn och samhällstjänst.

Tusentals anmälningar om barnfridsbrott på bara ett halvår

Den nya lagen om barnfridsbrott trädde i kraft den 1 juli 2021. En sammanställning som SVT har gjort visar att över ett mycket stort antal polisanmälningar har inkommit sedan dess – 3 339 stycken på bara ett halvår. Detta är långt fler än man räknade med under förarbetena.

– I utredningen som lagstiftningen bygger på beräknade man ungefär 4 000 anmälningar per år. Om utvecklingen är matematiskt linjär skulle det leda till 7 – 8 000 ärenden på ett år, säger Eva-Maria Persson, överåklagare vid utvecklingscentrum väst, till SVT.

Barnfridsbrottet gör det straffbart att låta barn bevittna vissa typer av brott eller försök till dessa. Detta innebär att det är en förutsättning för brottet det även finns ett grundbrott – till exempel misshandel.

Det är inte bara anmälningarna som är många till antalet, visar SVT:s sammanställning. Mindre än en månad efter det att lagen trädde i kraft föll den första domen där barnfridsbrott var ett av de åtalade brotten. Totalt har ett sextiotal domar fallit sedan den 29 juli 2021 – fyrtio av dem med fängelse som påföljd.

Innehav av modifierad tårgaspistol under narkotikapåverkan inte grovt vapenbrott

När polisen stoppade den narkotikapåverkade mannen på E4:an gjordes flera fynd i hans bild. Dels hittades en halvautomatisk tårgaspistol som modifierats till ett skarpt skjutvapen, dels 11,9 gram amfetamin, 7,5 tabletter Diazepam och 14 tabletter Alprazolam.

Mannen fälldes i tingsrätten för grovt vapenbrott. Detta mot bakgrund av att han innehaft vapnet narkotikapåverkad med narkotikan lätt åtkomligt i sin bil. Hovrätten ändrar nu rubriceringen av vapenbrottet och sänker påföljden från två år och två månaders fängelse till fängelse i 1,5 år.

Enligt hovrätten talar visserligen omständigheterna för att brottet ska rubriceras som grovt. Samtidigt konstaterar hovrätten att vapnet varit oladdat och att någon ammunition inte påträffats. Vapnet har inte heller varit särskilt kraftfullt och har haft vissa funktionsbrister. Det har inte heller framkommit annat än att narkotikan har innehafts för eget bruk. Sammantaget anser hovrätten att brottet ska rubriceras som vapenbrott av normalgraden.

Fälls även i hovrätten för grovt vapenbrott med AK-47:a som dödade 12-årig flicka

Tingsrätten dömde tre män för grovt vapenbrott avseende tre vapen i samband med en inspelning av en musikvideo, varav ett av vapnen även kunde kopplas till dödsskjutningen av en 12-årig flicka i Norsborg den 2 augusti 2020. I samma dom prövade tingsrätten ytterligare åtal för bland annat grovt vapenbrott, och domstolen dömde sammanlagt fem män för bland annat grovt vapenbrott. Påföljderna bestämdes till mellan ett år och två månaders och 5,5 års fängelse.

Efter tingsrättsdomen lade åklagaren fram ytterligare utredning bland annat i form av beslag av den i målet AK-47:an samt information från den krypterade chattjänsten SKY ECC. Hovrätten anser att det nu är klarlagt att samtliga vapen som fanns med vid inspelningen av musikvideon var riktiga skjutvapen och inte replikor, och att de åtalade visste om detta. Därmed anser hovrätten det visat att sammanlagt fem vapen användes vid olika tillfällen under inspelningen av musikvideon.

Hovrätten skärper påföljden för en av männen från ett år och två månaders till 2,5 års fängelse och sänker den för en annan från 5,5 till fem års fängelse. I övrigt fastställer hovrätten tingsrättens dom.

HD nekar utlämning av turkisk chefsredaktör

Turkiet begärde att en 43-årig turkisk medborgare, som sedan 2017 har uppehålls- och arbetstillstånd som flykting i Sverige, ska utlämnas till Turkiet för en rättslig prövning. 

Turkiet har framfört att mannen är misstänkt för brottet medlemskap i en väpnad terroristorganisation. I egenskap av chefsredaktör för en tidning ska han, enligt anklagelserna, haft samröre med högt uppsatta personer inom den s.k. Gülenrörelsen och i den funktionen fungerat som ett språkrör för organisationen ifråga. 

Högsta domstolen (HD) framhåller att misstankarna är kopplade till mannens arbete som journalist och att de påstådda gärningarna inte motsvarar brott enligt svensk lag. Det finns därför hinder mot utlämning enligt 4 § utlämningslagen. HD framhåller vidare att inget annat framkommit än att skälen för flyktingstatus kvarstår.

Makar döms för yxmord på kusin under spritfest i Mariestad

Under en spritfest natten mot den 21 februari 2021 i Mariestad mördades en kvinna med kniv- och yxhugg på underarmarna, halsen och i huvudet. Kvinnan var då tillfälligt inneboende hos sin kusin och dennes man, vilka båda hade missbruksproblem, mannen hade dessutom allvarliga psykiska problem.

Under utredningen framkom att det förekommit viss svartsjuka från kusinen mot kvinnan. Makarna åtalades för mord. Genom teknisk bevisning och olika vittnesmål fann tingsrätten åtalet mot dem båda styrkt i alla delar. Efter att de båda genomgått rättspsykiatrisk undersökning konstaterar tingsrätten att mannen såväl vid tiden för gärningen som vid undersökningen haft en allvarlig psykisk störning. Kvinnan bedöms däremot inte ha begått gärningen under påverkan av en allvarlig psykisk störning och anses inte heller lida av en en sådan störning idag. 

I enlighet med detta bestäms påföljderna till rättspsykiatrisk vård med särskild utskrivningsprövning för mannen och 18 års fängelse för kvinnan.

Gråt-skrattande emojis i sms med bombhot hjälper inte – fälls för olaga hot

”Hallå du får ta bort fläkten från fönstret, kunde lika bra kasta en bomb där inne” – så löd ett sms som mannen skickade till sin före detta sambo. Mannen hade strax därefter även sänt en film från kvinnans gata med texten ”passa dig bitch”.

Mannen hävdade att det första meddelandet bara var en oskyldig referens till en tidigare händelse då en kompis till paret slängt en sten från gatan på fläkten i fönstret. Kvinnan hade däremot upplevt meddelandet som hotfullt och blivit rädd, och hävdade dessutom att händelsen med fläkten aldrig inträffat.

Tingsrätten godtog mannens förklaring - men hovrätten dömer honom nu för olaga hot till 60 dagsböter. Efter att ha tagit del av ytterligare sms står det enligt hovrätten klart att det meddelande som mannen skickade till kvinnan inte var på skämt utan i avsikt att skrämma henne. Detta får ytterligare stöd av de meddelanden som han skickade till henne senare samm. Att han även lagt till ett flertal gråt-skrattande emojis i sina meddelanden förändrar inte bedömningen.